Kategori: Genmodifiering

Nyligen läckte innehållet förhandlingsdokumentet ut till allmänheten genom Greenpeace och det visar sig vara precis så illa som man befarade. TTIP eller Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal som syftar till att ta bort handelshinder mellan EU och USA. Så långt låter det väl bra, men det visar sig, och det bekräftar de läckta dokumenten, att avtalet inte bara är ett hot mot demokratin det är också ett hot mot miljön, kemikalier, livsmedelssäkerhet, hälsa och djurrätt, där frihandeln skulle innebära att amerikanska varor tillåts komma in och konkurrera och sänka den europeiska standarden på en rad områden. Resultatet blir att vi kommer att utsättas för produkter med tvivelaktigt innehåll som vi nu är skyddade från. och också att företag i likhet med Monsanto vägrar att skriva ut på innehållsförteckningen att produkten innehåller GMO-gröda.

Vi skrev om TTIP i en bloggpost i november 2014 och farhågorna som vi tog upp då är fortfarande desamma.

Kritiker pekar på att företag kan stämma stater om dessa inför regleringar som hindrar försäljningen av viss vara. Stater kan däremot inte kunna stämma företag. Det betyder att man kommer att dra sig för att lagstifta om exempelvis klimatkrav. Dispyter ska lösas genom en skiljedom där allt är hemligt, dvs ett ingrepp i demokratin. Kritikerna menar att avtalet ger företag ett övertag gentemot stater.

Cecilia Malmström, som leder förhandlingarna, skriver i SvD lugnande ord om att allt kommer att bli bra med ett handelsavtal och det kommer att leda till ekonomisk tillväxt. Men det som inte lugnar i artikeln är att hon inte berör den process med skiljedom som avtalet bygger på. Hon skriver vidare att det finns full insyn i alla parters ståndpunkter. Då undrar jag varför det blir sådan uppståndelse kring de läckta dokumenten. De var uppenbarligen inte del av öppenheten. Dokumenten visar att parterna står långt från varandra. Vanligtvis betyder det att man måste rucka på sina positioner för att komma framåt. Malmström skriver: ”Jag är helt enkelt inte in branschen för försämrad standard”. Men vad händer när hårt sätts mot hårt?

Frågorna hopar sig. Under tiden växer motståndet. Över 3 miljoner Européer har skrivit under listor för att stoppa avtalet. I Tyskland har det varit omfattande demonstrationer mot handelsavtalet. I Berlin var 250000 människor på gatan för att säga sin mening. I London väntas en stor demonstration på lördag.

Malmström kallar kritiken ”en storm i ett vattenglas”. Hon låter hoppfull och självsäker, men klarar hon att stå emot? Det är frågan. Kommer det att gå att skärpa lagar och införa åtgärder mot klimatförändringen? Vad betyder en fossilfri transportsektor exempelvis? Hur många bilföretag och oljebolag skulle inte tycka att det påverkar deras affärer negativt?

Frågorna hopar sig som sagt. I värsta fall innebär detta att marknadsliberalismen överordnas demokratin.

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.