Månad: februari 2019

Inom U&We driver vi ett projekt som heter Bin i Stan som vill gynna pollinerande insekter i den urbana miljön. Projektet grundar sig på det faktum att insekter försvinner från jordens yta med hög hastighet. Både till antal och till arter. Faktiskt går utrotningen fortare än för växter och andra djur. I Sverige är minst en fjärdedel av de 300 arterna av humlor, vildbin och andra pollinerare hotade.

Om pollinerare försvinner upphör en ekosystemtjänst som vi tar för given. Pollinerande insekter pollinerar blommor. Under evolutionens gång har ett samspel uppstått som innebär att de flesta växter anpassat sitt sexliv och därmed sin överlevnad till att det finns små surrande varelser som hjälper till att sprida pollen till andra blommor. Det är ett samspel som båda parter har nytta av. Och vi också. Matbutiker skulle bli mycket tommare utan pollinerare, eftersom 75 procent av den mat vi äter kräver att pollineringen fungerar.

När det gäller stadsmiljöer finns det faktiskt goda förutsättningar för de pollinerande insekterna. Det finns vanligtvis gott om gröna områden såsom parker, rabatter, alléer, trädgårdar. Och en betydligt större biologisk växtmångfald än i jordbrukslandskapet. Dessutom används heller inte bekämpningsmedel i samma utsträckning.

Projektet börjar ta form. Ytterst vill vi att Stockholm Stad och grannkommunerna ska ha en biologisk mångfaldspolicy som inkluderar att gynna pollinerare. När staden förtätas tas grönområden i anspråk. Då blir det desto viktigare att det som blir kvar ges många funktioner.

På vägen till sådana policies tar vi oss an Nationalstadsparken, stockholmarnas gröna lunga. Tillsammans med ett antal aktörer driver nu Bin i Stan på för att göra hela Nationalstadsparken till en pollinerarvänlig park och en inkubator för pollinerande insekter. Det ska ske genom gynnande skötselmetoder, ökning av växtmångfalden genom ängsmarker med vilda blommor och genom att skapa habitat, alltså boplatser och matställen, för insekterna och förstärka förflyttningsstråk och landningsplatser, så att de enkelt kan förflytta sig. Pollinerarperspektivet ska göras till en aspekt som hävdar parkens integritet och ställer ökade krav på miljöutredningar när intrång i form av ny bebyggelse planeras.

Vi vill skapa två demonstrationsområden, ett i Hagaparken intill Fjärilsmuséet och ett längs Bergiusvägen (vägen som ligger norr om Riksmuseet och som man tar när man ska till Lappis). Båda dessa områden är gammal kulturmark. Här har funnits växthus och odlingsmark som nu ska återskapas i ny tappning. Efter Bergiusvägen fanns Experimentalfältet, där man på 1800-talet bedrev växtförädling och experimenterade med nya grödor. Det var faktiskt grunden till Lantbruksuniversitetet. Nu vill vi bygga vidare på traditionen men i modern form med temat stadsodling.

Det ska bli ängar med vilda blommor. Habitat för insekter. Det ska bli odlingslotter. Områdena ska demonstrera hur grönområden kan skötas mångfunktionellt, vilket exempelvis innebär att tänka om i fråga om estetiken med kortklippta gräsmattor. Låter man gräset växa högre kommer många blommor att få utrymme och ge pollen och nektar åt humlor och bin. Ett perspektiv vi vill undersöka är hur klimatförändringen slår mot det som odlas. Torktåliga växter exempelvis och jordar som håller fukten.

Kanske kommer vi att visa hur stor yta som behöver odlas upp för att en person ska få den mat man behöver för att klara livhanken. De uppodlade områdena ska också användas i universitetsundervisningen och för utbildning av skolbarn och lärare i biologisk mångfald, ekosystemtjänster och pollinering. En skötselguide ska produceras som kan användas av alla som odlar eller sköter markområden, allt från parkskötsel till trädgårdar och balkonglådor. Det vi vill fästa uppmärksamheten på är det faktum att många av de blommor vi väljer till blomrabatter och balkonger inte intresserar pollinerare. Hör av dig till oss så ska vi berätta vad man bör ha istället!

Samarbete sker med Kungliga Djurgårdsförvaltningen, Naturgeografen, ArtDatabanken, Vetenskapens Hus, Statens Fastighetsverk, Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens vänner, Royal Djurgården, Stockholms Stad, Brittiska Ambassaden och många andra som har ett intresse av att Nationalstadsparken värnas. 

Vi har fått ett kraftigt gehör. Det är som att det här med blommor och bin engagerar, nyfikenhet väcks, man förstår direkt att det vi vill göra är viktigt. Och det här är ett område där alla kan så ett frö, plantera en nektarrik blomma och sedan fröjdas när besökarna kommer och man konstaterar att naturen funkar…

Biologisk mångfald har för många företag blivit en av de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna – och en avgörande affärsfråga.

^{Livsmedelspriser ökar när människor måste ersätta bin, fjärilar och andra pollinerare. Enligt en forskningsstudie är bristen på pollinatörer den viktigaste orsaken till tillämpningen av handpollinering (58 procent av grödorna). Här får lantarbetare i Maoxian, Sichuan i Kina, ersätta pollinerare som dött ut pga bekämpningsmedel. Foto: Li Junsheng, originalfoto CC BY-SA-NC}

Förlusten av biologisk mångfald innebär inte bara en global kris, utan också direkta risker för företag. Råvaror blir dyrare och svårare att få tag på, ekosystemtjänster försämras och nya EU-lagkrav är på väg. En scenarioanalys av beroenden och påverkan på biologisk mångfald med en riskanalys är därför en nödvändighet för att förstå företagets framtida riskprofil och affärsmöjligheter.

Fem konkreta skäl att göra en scenarioanalys med riskbedömning

1. Säkerställa tillgång till råvaror

Många företag är beroende av jordbruk, skogsbruk eller fiske. När ekosystemen utarmas riskerar råvaror att fördyras och i vissa fall även leverantörskedjan att brista. Exempelvis: 

• Kaffeodlingar i Brasilien och Centralamerika har drabbats av torka och sjukdomar (som kafferost) kopplade till förändrade ekosystem, vilket skapat brist och prisökningar globalt.
• Chokladindustrin är beroende av kakao från Västafrika, där avskogning och markförsämring hotar produktionen.
• Samtidigt riskerar fisk- och skaldjursföretag att drabbas när överfiskning och klimatförändringar minskar tillgången i haven.

2. Hantera regulatoriska krav

EU:s rapporteringskrav (CSRD, avskogningsdirektivet mfl) gör biologisk mångfald obligatoriskt att rapportera för större företag. Utan riskanalys blir det svårare att leva upp till kraven.

3. Minska finansiella risker

Banker och investerare ställer allt tydligare krav på att företag ska förstå och redovisa sina naturrelaterade risker. Exempelvis: 

• Världens största köttproducent, JBS, har länge kritiserats för kopplingar till avskogning i Amazonas, vilket lett till ökade kapitalkostnader och investerare som drar sig ur.
• Marfrig, där Inter-American Development Bank drog tillbaka ett lån på 200 miljoner USD på grund av risker kopplade till avskogning.
• Inom finanssektorn börjar allt fler använda “skuggprissättning” för naturrelaterade risker. Det kan innebära högre kapitalkostnader eller försäkringspremier för företag inom kött- och mejerisektorn, där avskogning, vattenanvändning och klimatpåverkan driver upp riskprofilen.

4. Stärka varumärket och kundförtroendet

Företag som proaktivt hanterar biologisk mångfald visar ansvarstagande och innovationskraft. Det ökar chanserna till starkare relationer med kunder, partners och konsumenter.

5. Identifiera nya affärsmöjligheter

Riskanalysen handlar inte bara om riskminimering – den kan också visa vägen mot nya lösningar. Exempelvis:

• Fastighetsbolag som integrerat naturbaserade lösningar – som gröna tak, dagvattendammar och biologisk mångfald i stadsplaneringen – har inte bara minskat översvämningsrisker, utan också ökat fastighetsvärden och attraktionskraft.
• Finanssektorn utvecklar nya investeringsprodukter som fokuserar på biologisk mångfald, vilket öppnar för helt nya marknader och samarbeten.

Hur går det till i praktiken? 

En riskanalys för biologisk mångfald omfattar flera steg:

• Kartlägg beroenden – Vilka ekosystemtjänster är verksamheten beroende av (t.ex. pollinering, vatten, råvaror)?
• Identifiera påverkan – Hur bidrar företaget till förlust av biologisk mångfald (t.ex. markanvändning, utsläpp, vattenuttag)?
• Analysera risker och möjligheter – Bedöm konsekvenserna för ekonomi, leveranssäkerhet, juridik och rykte
• Prioritera och planera åtgärder – Använd analysen för att styra resurserna till de områden där riskerna är störst – och där åtgärderna ger störst effekt

^{Stormen Gudrun år 2005 visade på risken med låg biologisk mångfald. Skogsproduktionen bedrivs som monokultur med en sorts träd i en storlek och alla i samma ålder över stora ytor. 250 miljoner träd föll och samhällskostnaderna uppgick till 21 miljarder kronor.}

Standarder och ramverk som vägleder

För att säkerställa att analysen är trovärdig och jämförbar bör den baseras på internationella ramverk:

• SBTN (Science Based Targets for Nature): hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för natur och biologisk mångfald.
• TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures): ger en struktur för att identifiera, bedöma och rapportera naturrelaterade risker och möjligheter.
• CSRD/ESRS E4: EU:s krav på rapportering kring biologisk mångfald och ekosystem.
• GRI 304: etablerat rapporteringsramverk för biologisk mångfald.

Genom att använda dessa ramverk blir riskanalysen inte bara en intern process – den blir ett underlag för strategi, rapportering och dialog med investerare, kunder och andra intressenter. 

Slutsats

Biologisk mångfald är inte längre en sidofråga. Den är direkt kopplad till företagens långsiktiga lönsamhet, riskhantering och innovationsförmåga. En riskanalys är det första steget mot att förstå och hantera dessa frågor på ett strukturerat sätt – och att vända risker till möjligheter. 

Vi bistår företag i att kartlägga sina beroenden av och identifiera sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystemen. Vi gör riskanalyser, strategier och tar fram åtgärdsplaner i linje med SBTN, TNFD och CSRD. På så sätt bygger vi en starkare affärsmodell – och en framtid där både företag och ekosystem kan blomstra. 

Få koll på era risker

Kontakta oss för att höra mer om hur ditt företag kan arbeta med risker och biologisk mångfald på ett strategiskt sätt!

Vad är TNFD?

TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) är ett globalt ramverk som lanserades 2023 för att hjälpa företag och investerare att hantera risker och möjligheter kopplade till naturen.

Vad är SBTN?

SBTN (Science Based Targets for Nature) är ett initiativ som hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för biologisk mångfald och natur – på samma sätt som SBTi gör för klimat.

• Syftet är att företag ska minska sin påverkan på naturen i linje med vetenskapen och planetens gränser.
• Metodiken bygger på fem steg: Assess – Interpret – Prioritise – Measure – Set & Disclose targets. Företag börjar med att kartlägga beroenden och påverkan, prioriterar de viktigaste områdena (t.ex. vatten, mark, arter), och sätter därefter tydliga mål.
• Exempel på mål kan vara att minska vattenuttag i vattenstressade områden, återställa degraderad mark eller säkerställa att råvaror inte bidrar till avskogning.
• Kopplingar: SBTN kompletterar TNFD genom att ge företag verktyg för att gå från analys till faktiska mål och åtgärder.

SBTN lanserade sina första vägledningar 2023–24 och är på väg att bli ett centralt ramverk för företag som vill ligga i framkant med att integrera natur och biologisk mångfald i sin strategi.