Månad: maj 2019

Election days are a special event in my family. Long before I was allowed to vote, I would accompany my parents to the local gym hall to watch them put down their X’s. Late afternoon and evening we would follow the news as the results trickled in. Since then some outside parameters have changed, and I vote in a different country than the rest of my family. But it just so happened that I was in Luxembourg this weekend and took part again in the family traditions. We teamed up to go voting, and my brother worked at one of the polling stations. Afterwards, we sat in the garden, eating cake and celebrating democracy. We followed the preliminary results and voter turnout numbers as they started showing up. Nobody went to bed before the results had been confirmed.

It was an important election, and Europe has had a rough time to say the least: The migration crisis, anti-EU sentiments brewing in many countries, the rise of right-wing parties, the Brexit chaos, the ever-more visible effects of climate change…how times have changed.

The EU was established by societies who feared the past. Now, we fear the future.

Europe-wide, citizens are disillusioned. It is no longer necessarily true that the next generation will be better off, and citizens feel that their needs are not prioritized. There is a mistrust towards the “elites” and the media institutions to tell the truth. And many people, young and old, feel that too little is being done about climate change. Ahead of the elections, poll after poll in all European countries showed that people are feeling insecure about what is to come. This materializes in a loss of EU-phoria and a disregard towards “Brussels”. 400 million people had the chance to make their voice heard, and I was nervous about what was to come. Yesterday’s result showed a Green and Brown wave tear across Europe, breaking the two main centrist political groups’ decade long stronghold.

The Greta-Thunberg-effect – everywhere but at home

The Green Parties saw major wins in Germany, France, the Netherlands, Ireland, Belgium, Finland, the UK, and to everyone’s surprise even Portugal. In my native Luxembourg, the party increased with 3,9% to 18,91%. In Sweden, however, they dropped from 4 seats to 2. The country of Greta Thunberg, who has managed to mobilize millions to strike, where Fridays for Future began, does not join the rest of Europe in yesterday’s Green victory.

The saying No one is a prophet in their own land unfortunately seems to ring true.  

While I am happy about the Green Wave, as well as the fact that the Brown Wave did not materialize to the extent that many polls had indicated, I am disappointed by the results in Sweden. Is it because the Swedes do not prioritize environmental issues and the climate crisis as much as they claim? The campaign posters would argue otherwise. Biking around Stockholm, you saw most parties campaigning with climate slogans, albeit promoting very different solutions to it.

Perhaps people in Sweden felt that this time, regardless of whom they voted for, it would include a plan for the planet. Green politics are certainly more mainstream in Sweden, and the Greens do not enjoy the same distinctive edge than their fellows on the continent. Compared to the last EU elections, their votes have gone down, but when compared to the national election in September ’18, their votes have almost tripled. So, a Greta-effect nonetheless.

It will be interesting to follow EU politics and how a much more fractured Parliament will fight to move things forward. I hope all new MEPs are skilled negotiators and will keep pushing for a future that prioritises the climate crisis and push for comprehensive solutions. As the latest UN IPCC report showed, we have only 12 years to limit a global catastrophe. It is time to be positive again when we think about the future. I hope, the new Parliament is up for the challenge.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.