Nu när 2018 börjar gå mot slut infinner sig chansen att tänka tillbaka på året som gått, att reflektera kring det som var bra och, fundera på vad man saknat och vad man vill förbättra. Dessutom inser man hur mycket som har hänt på ett år – inte bara i sitt eget liv utan också i världen. Jag gjorde några sökningar på nätet för att minnas. Gör det också, det är kul!

För att komma igång med din personliga reflektion kan jag tipsa om min kollega Johans blogg ”Att våga reflektera”, där han bland annat föreslår att skapa en egen oscarsgala med följande kategorier: Bästa Projekt, Bästa Goda Gärning, Bästa Komfortzons-utvidgare, Bästa Dag och Bästa Lärdom.

Kanske kommer jag att ägna en timme under mellandagarna till att reflektera kring just dessa kategorier. Och lägga planen för 2019. För det har jag tagit fasta på den här artikeln från New York Times som skrevs efter IPPCs rapportsläpp: ”Stopping Climate Change Is Hopeless. Let’s Do It.”

Budskapet är uthållighet; att göra något som förbättrar världen, varje dag. Att göra det, oavsett resultat. I artikeln beskriver författarna att historiskt har vi människor tacklat de allra största utmaningarna – som meningen med livet och frågan om hur man ska leva sitt liv, genom att ”praktisera”: I form av religion, tradition och kultur, yoga eller sport. Allt bygger på att vi övar oss i dom och utövar dom, lite grann, varje dag. ”Practice has value independent of outcome; it’s a way of life, not a job with a clear payoff. A joyful habit. The right way to live.”

Jag tänker på när jag går och tränar – oavsett om jag tyckte att det gick bra, så var det bra att jag gick. 

För att bekämpa klimatförändringarna måste vi alla göra mer. Artikeln i NY Times, som jag hoppas du läser sen, ber oss att börja ”praktisera” och att våra handlingar måste vara i storleksordning. Självklart måste vi byta glödlampor och äta mindre kött, men vi måste också rösta på dom som vill jobba med omställning, vi måste delta i demonstrationer, skriva brev och ta den obekväma, men ändå respektfulla diskussionen med den tjuriga grannen. Och det måste bli en vana. Att göra något varje dag. Vi måste se det som träning, som religion, som en del av att vara människa år 2019.

Man hittar kraft i att dela med sig av sånt man tycker är bra. Ju mer vi pratar om något desto fler hakar på, vilket har synliggjorts i årets många trendbrott: Vi ser det i ökningen av människor som väljer tåget över flyg,  att köttkonsumtionen har börjat minska och fler nu äter mer vegetariskt. Och att årets julklapp blev det återvunna plagget.

Ett hållbart nyårslöfte

Budskapet är att prata mer om det du gör, varje dag, för att hjälpa till. Börja träna på att vara en människa år 2019 som är med och räddar klimatet, och berätta om det. Vem vet vem du inspirerar, utmanar och vad som kommer att stå i din personliga Oscarsgala så här dags nästa år.

Det är i alla fall mitt löfte för 2019 och jag börjar med ett gott exempel: Mammas julklapp till mig. Hon sydde om mormors gamla päls till en mysig pläd och två sittdynor. På så vis fick den flera nya liv – snacka om återanvändning. 

Är du med och praktiserar hållbarhet under 2019?

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO2e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

 

 

18-19

21-22

22-23

Scope 1 & 2

0,018

0,022

0,028

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO2e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO2e) och mat (2 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

 

Kategori

2018-2019

2021-2022

2022-2023

Inköpta varor och tjänster

2,8

17,2

17,9

Tjänsteresor

4,0

0,8

3,5

Investeringar

-*

2

1,4

Pendling

0,6

1,4

0,5

Uppströms utsläpp från bränsle- och energiproduktion

0,2

0,2

0,13

Transporter och distribution

1

0,5

0,02

 

8,5

22,1

23,4

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.