Så är hösten här – nästan. I varje fall i delar av landet. Den är senare än den brukar vara, sommaren har varit både lång och ovanligt het. Klimatfrågan och även övriga hållbarhetsfrågor har varit lite mer i fokus, åtminstone under en tid, både i media och i folkmun. Sen blev det back-to-basic igen, med kvartalsrapporter, börsresultat, vd-byten och annat viktigt. Klimatfrågan halkar ner, ligger och skvalpar bland sådant som är viktigt att hantera – inom ramen för vad ekonomin mäktar med. Typ.

Jag längtar efter den dagen då det på riktigt blir tvärtom. Jag hoppas att jag får uppleva den – när det är miljön som sätter ramarna och allt annat får maka ihop sig därinnanför.

Så med det i tanken har jag funderat lite på vad jag skulle önska mig att företag ska göra nu framöver, och hur hållbarhetsredovisningarna skulle kunna vara en del av det.

Så här kommer den, min önskelista för årets hållbarhetsredovisningar:

Nummer ett. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningarna fick vara det de är ämnade att vara – ett sätt för medborgare och beslutsfattare att få insyn i hur företagen arbetar med hållbarhetsfrågorna på riktigt. När jag väljer el-leverantör, handlar mat eller väljer bank så vill jag veta på riktigt hur det företaget påverkar miljö och sociala system. Jag vill veta att om ett företag säger att de är klimatneutrala så är de det – hela vägen, inte bara inom de egna kontorsväggarna. Jag vill veta att om ett företag skriver att de har system för att kontrollera sina leverantörer så stämmer det, inte att det bara gäller första ledet och att det enbart är självdeklaration, och att det bara gäller huvudleverantörerna. Och om de inte har några kvinnor i ledningsgruppen ska det skrivas ut. På det sättet kan vi medborgare göra aktiva val och vara en del av att driva hållbarhetsarbetet framåt.

Nummer två. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningen inte ses som en del av marknadsföring, inte som ett sätt att sälja mer. Att det är en del av det ansvar som man som företag har gentemot planeten och alla dess innevånare. Läsarvänligt och snyggt, för all del, men aldrig för att ge en lite bättre bild än vad som egentligen är sant.

Nummer tre. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningarna utgår ännu tydligare från faktiska risker och väsentligheter, och att de allra värsta riskerna lyfts fram och beskrivs. Att fler utgår från riktlinjerna för att redovisa enligt FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Alltså, berätta mer om det allra värsta, var det kan finnas tvångsarbete, skogsskövling eller olika föroreningar, och mindre om projekt och initiativ som inte har en tydlig koppling till de stora riskerna. Så kan vi som ska välja tjänster och varor från olika företag fatta beslut utifrån en sann och verklig bild. Vill jag inte handla en tröja av ett företag som inte helt kan utesluta att det finns barnarbete i kedjan – ja, då är det min rätt att få veta hur olika företag hanterar den frågan. Och vill jag inte placera sparpengar hos en aktör som möjligen kan bidra till avverkning av regnskog – ja, då har jag rätt att få veta hur de olika aktörerna arbetar med den frågan.

Nummer fyra. Sist, men absolut inte minst viktigt. Jag skulle vilja att företagen använder redovisningarna för att berätta om hur de sätter mål och strategier för att bidra till att uppfylla Parisavtalet och de globala målen. Inte som en del i en strategi för att få ökade marknadsandelar, utan som ett sätt att vrida utvecklingen åt rätt håll.

Det är min yttersta rätt som oroad medborgare, att få möjlighet att vara så hållbar det bara går. Och företagens roll i det är inte att vagga mig till ro, utan att klart och tydligt berätta hur deras verksamhet ser ut. Utan gröna dimridåer.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO2e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

 

 

18-19

21-22

22-23

Scope 1 & 2

0,018

0,022

0,028

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO2e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO2e) och mat (2 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

 

Kategori

2018-2019

2021-2022

2022-2023

Inköpta varor och tjänster

2,8

17,2

17,9

Tjänsteresor

4,0

0,8

3,5

Investeringar

-*

2

1,4

Pendling

0,6

1,4

0,5

Uppströms utsläpp från bränsle- och energiproduktion

0,2

0,2

0,13

Transporter och distribution

1

0,5

0,02

 

8,5

22,1

23,4

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.