Månad: september 2018

Så är hösten här – nästan. I varje fall i delar av landet. Den är senare än den brukar vara, sommaren har varit både lång och ovanligt het. Klimatfrågan och även övriga hållbarhetsfrågor har varit lite mer i fokus, åtminstone under en tid, både i media och i folkmun. Sen blev det back-to-basic igen, med kvartalsrapporter, börsresultat, vd-byten och annat viktigt. Klimatfrågan halkar ner, ligger och skvalpar bland sådant som är viktigt att hantera – inom ramen för vad ekonomin mäktar med. Typ.

Jag längtar efter den dagen då det på riktigt blir tvärtom. Jag hoppas att jag får uppleva den – när det är miljön som sätter ramarna och allt annat får maka ihop sig därinnanför.

Så med det i tanken har jag funderat lite på vad jag skulle önska mig att företag ska göra nu framöver, och hur hållbarhetsredovisningarna skulle kunna vara en del av det.

Så här kommer den, min önskelista för årets hållbarhetsredovisningar:

Nummer ett. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningarna fick vara det de är ämnade att vara – ett sätt för medborgare och beslutsfattare att få insyn i hur företagen arbetar med hållbarhetsfrågorna på riktigt. När jag väljer el-leverantör, handlar mat eller väljer bank så vill jag veta på riktigt hur det företaget påverkar miljö och sociala system. Jag vill veta att om ett företag säger att de är klimatneutrala så är de det – hela vägen, inte bara inom de egna kontorsväggarna. Jag vill veta att om ett företag skriver att de har system för att kontrollera sina leverantörer så stämmer det, inte att det bara gäller första ledet och att det enbart är självdeklaration, och att det bara gäller huvudleverantörerna. Och om de inte har några kvinnor i ledningsgruppen ska det skrivas ut. På det sättet kan vi medborgare göra aktiva val och vara en del av att driva hållbarhetsarbetet framåt.

Nummer två. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningen inte ses som en del av marknadsföring, inte som ett sätt att sälja mer. Att det är en del av det ansvar som man som företag har gentemot planeten och alla dess innevånare. Läsarvänligt och snyggt, för all del, men aldrig för att ge en lite bättre bild än vad som egentligen är sant.

Nummer tre. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningarna utgår ännu tydligare från faktiska risker och väsentligheter, och att de allra värsta riskerna lyfts fram och beskrivs. Att fler utgår från riktlinjerna för att redovisa enligt FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Alltså, berätta mer om det allra värsta, var det kan finnas tvångsarbete, skogsskövling eller olika föroreningar, och mindre om projekt och initiativ som inte har en tydlig koppling till de stora riskerna. Så kan vi som ska välja tjänster och varor från olika företag fatta beslut utifrån en sann och verklig bild. Vill jag inte handla en tröja av ett företag som inte helt kan utesluta att det finns barnarbete i kedjan – ja, då är det min rätt att få veta hur olika företag hanterar den frågan. Och vill jag inte placera sparpengar hos en aktör som möjligen kan bidra till avverkning av regnskog – ja, då har jag rätt att få veta hur de olika aktörerna arbetar med den frågan.

Nummer fyra. Sist, men absolut inte minst viktigt. Jag skulle vilja att företagen använder redovisningarna för att berätta om hur de sätter mål och strategier för att bidra till att uppfylla Parisavtalet och de globala målen. Inte som en del i en strategi för att få ökade marknadsandelar, utan som ett sätt att vrida utvecklingen åt rätt håll.

Det är min yttersta rätt som oroad medborgare, att få möjlighet att vara så hållbar det bara går. Och företagens roll i det är inte att vagga mig till ro, utan att klart och tydligt berätta hur deras verksamhet ser ut. Utan gröna dimridåer.

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.