Kategori: Okategoriserade

Att ha fritidsbåt är inte den mest hållbara aktivitet man kan ägna sig åt. Vare sig när man kör den eller när man rustar och servar. I alla fall inte när man har motorbåt. Men det ger möjlighet till naturupplevelser som är svårslagna. Och med många decennier av fritid på sjön är det svårt att välja bort.

Så när våren nu kommer och sjösättningen närmar sig – vad ska vi båtälskare tänka på, för att vara så hållbara vi kan?

Lära oss segla är en åtgärd. Bränsleförbrukningen i en motorbåt är oftast långt högre per körsträcka än motsvarande för fordon på land. Det har att göra med vattenmotståndet naturligtvis. Alternativen i form av förnybara bränslen är dessutom väldigt få på sjön.

Jag kan inte segla. Jag har motorbåt, men en långsamtgående snipa som drar väldigt mycket mindre soppa än de flesta snabbgående båtar. Så slow är ett bra ledord, med en båt som är byggd för det. Slow med en båt som är byggd för höga farter kan tvärtemot göra saken värre, om man lyckas lägga sig i det där fartintervallet som gräver ner aktern i sjön och pekar fören upp mot himlen. Gör inte det.

Rätt farkost vid rätt tillfälle. På sommaren, när jag befinner mig ute i skärgården en längre tid, tar jag inte dieselsnipan till affären. Affären ligger inom räckhåll med den lilla roddbåten som har elmotor och solpanel. Det är tyst, bara sjöns porlande mot skrovet. Här är det ännu mera slow, men med ökande chans till möte med säl, eftersom jag inte bullrar. Nån gång har jag fått eltorsk (p.g.a. glappande batterikoppling visade det sig) och då går det att ro. Bra träning för rygg och axlar.

Mekanik istället för kemi. Båtbottnar målas för att förhindra att alger och havstulpaner får fäste och växer fast på båtbotten. Och påväxten är inte heller bra för miljön, det gör båten långsammare och ökar bränsleförbrukningen. Men det flesta båtbottenfärger är skadliga för vattenlevande organismer, även många av de så kallade ”ostkustfärger” som enbart skulle verka fysikaliskt. Ett alternativ är att inte bottenmåla och istället bottentvätta några gånger per säsong. Det finns ett ökande antal båtbottentvättar längs kusten, som fungerar ungefär som en biltvätt. För en mindre båt kan en tvättning för hand fungera.

Släpp inte ut! Vare sig det är avspolning med högtryckstvätt, slipdamm, slagvatten, konserveringsvatten, penseltvätt, hushållsavfall eller latrin. Båtklubbarna ska ha möjlighet till insamling av allt farligt avfall som uppstår i samband med vårrustning och annat underhåll. Möjligheter till latrintömning kan finnas i anslutning till gästhamnar, hemmahamnar och sjömackar. Inte ännu i tillräcklig utsträckning, men ökande.

Nedan hittar du en film om sjövett från 1964, som mest är kuriosa men ibland fortfarande kan kännas aktuell.

Glad båtsäsong!

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.