Kategori: Okategoriserade

Att ha fritidsbåt är inte den mest hållbara aktivitet man kan ägna sig åt. Vare sig när man kör den eller när man rustar och servar. I alla fall inte när man har motorbåt. Men det ger möjlighet till naturupplevelser som är svårslagna. Och med många decennier av fritid på sjön är det svårt att välja bort.

Så när våren nu kommer och sjösättningen närmar sig – vad ska vi båtälskare tänka på, för att vara så hållbara vi kan?

Lära oss segla är en åtgärd. Bränsleförbrukningen i en motorbåt är oftast långt högre per körsträcka än motsvarande för fordon på land. Det har att göra med vattenmotståndet naturligtvis. Alternativen i form av förnybara bränslen är dessutom väldigt få på sjön.

Jag kan inte segla. Jag har motorbåt, men en långsamtgående snipa som drar väldigt mycket mindre soppa än de flesta snabbgående båtar. Så slow är ett bra ledord, med en båt som är byggd för det. Slow med en båt som är byggd för höga farter kan tvärtemot göra saken värre, om man lyckas lägga sig i det där fartintervallet som gräver ner aktern i sjön och pekar fören upp mot himlen. Gör inte det.

Rätt farkost vid rätt tillfälle. På sommaren, när jag befinner mig ute i skärgården en längre tid, tar jag inte dieselsnipan till affären. Affären ligger inom räckhåll med den lilla roddbåten som har elmotor och solpanel. Det är tyst, bara sjöns porlande mot skrovet. Här är det ännu mera slow, men med ökande chans till möte med säl, eftersom jag inte bullrar. Nån gång har jag fått eltorsk (p.g.a. glappande batterikoppling visade det sig) och då går det att ro. Bra träning för rygg och axlar.

Mekanik istället för kemi. Båtbottnar målas för att förhindra att alger och havstulpaner får fäste och växer fast på båtbotten. Och påväxten är inte heller bra för miljön, det gör båten långsammare och ökar bränsleförbrukningen. Men det flesta båtbottenfärger är skadliga för vattenlevande organismer, även många av de så kallade ”ostkustfärger” som enbart skulle verka fysikaliskt. Ett alternativ är att inte bottenmåla och istället bottentvätta några gånger per säsong. Det finns ett ökande antal båtbottentvättar längs kusten, som fungerar ungefär som en biltvätt. För en mindre båt kan en tvättning för hand fungera.

Släpp inte ut! Vare sig det är avspolning med högtryckstvätt, slipdamm, slagvatten, konserveringsvatten, penseltvätt, hushållsavfall eller latrin. Båtklubbarna ska ha möjlighet till insamling av allt farligt avfall som uppstår i samband med vårrustning och annat underhåll. Möjligheter till latrintömning kan finnas i anslutning till gästhamnar, hemmahamnar och sjömackar. Inte ännu i tillräcklig utsträckning, men ökande.

Nedan hittar du en film om sjövett från 1964, som mest är kuriosa men ibland fortfarande kan kännas aktuell.

Glad båtsäsong!

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.