Kategori: Okategoriserade

Att ha fritidsbåt är inte den mest hållbara aktivitet man kan ägna sig åt. Vare sig när man kör den eller när man rustar och servar. I alla fall inte när man har motorbåt. Men det ger möjlighet till naturupplevelser som är svårslagna. Och med många decennier av fritid på sjön är det svårt att välja bort.

Så när våren nu kommer och sjösättningen närmar sig – vad ska vi båtälskare tänka på, för att vara så hållbara vi kan?

Lära oss segla är en åtgärd. Bränsleförbrukningen i en motorbåt är oftast långt högre per körsträcka än motsvarande för fordon på land. Det har att göra med vattenmotståndet naturligtvis. Alternativen i form av förnybara bränslen är dessutom väldigt få på sjön.

Jag kan inte segla. Jag har motorbåt, men en långsamtgående snipa som drar väldigt mycket mindre soppa än de flesta snabbgående båtar. Så slow är ett bra ledord, med en båt som är byggd för det. Slow med en båt som är byggd för höga farter kan tvärtemot göra saken värre, om man lyckas lägga sig i det där fartintervallet som gräver ner aktern i sjön och pekar fören upp mot himlen. Gör inte det.

Rätt farkost vid rätt tillfälle. På sommaren, när jag befinner mig ute i skärgården en längre tid, tar jag inte dieselsnipan till affären. Affären ligger inom räckhåll med den lilla roddbåten som har elmotor och solpanel. Det är tyst, bara sjöns porlande mot skrovet. Här är det ännu mera slow, men med ökande chans till möte med säl, eftersom jag inte bullrar. Nån gång har jag fått eltorsk (p.g.a. glappande batterikoppling visade det sig) och då går det att ro. Bra träning för rygg och axlar.

Mekanik istället för kemi. Båtbottnar målas för att förhindra att alger och havstulpaner får fäste och växer fast på båtbotten. Och påväxten är inte heller bra för miljön, det gör båten långsammare och ökar bränsleförbrukningen. Men det flesta båtbottenfärger är skadliga för vattenlevande organismer, även många av de så kallade ”ostkustfärger” som enbart skulle verka fysikaliskt. Ett alternativ är att inte bottenmåla och istället bottentvätta några gånger per säsong. Det finns ett ökande antal båtbottentvättar längs kusten, som fungerar ungefär som en biltvätt. För en mindre båt kan en tvättning för hand fungera.

Släpp inte ut! Vare sig det är avspolning med högtryckstvätt, slipdamm, slagvatten, konserveringsvatten, penseltvätt, hushållsavfall eller latrin. Båtklubbarna ska ha möjlighet till insamling av allt farligt avfall som uppstår i samband med vårrustning och annat underhåll. Möjligheter till latrintömning kan finnas i anslutning till gästhamnar, hemmahamnar och sjömackar. Inte ännu i tillräcklig utsträckning, men ökande.

Nedan hittar du en film om sjövett från 1964, som mest är kuriosa men ibland fortfarande kan kännas aktuell.

Glad båtsäsong!

Vi har nu kommit i mål med vårt eget klimatbokslut för verksamhetsåret 2023/2024. Det är del av vårt hållbarhetsarbete och vi har sedan många år tillbaka gjort ett årligt klimatbokslut.

2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att till 2030 minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt att mäta och minska våra utsläpp i scope 3. Utöver åtagandet att mäta och minska våra utsläpp i scope 3 har vi satt målet att minska våra scope 3-utsläpp per konsulttimme med 75 procent till 2030 jämfört med basåret 2020/2021.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2023-2024 är 0,027 ton CO2e vilket är en ökning med 50 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen till ökningen är att vi sedan pandemin inkluderar hemarbete i scope 2 och några medarbetare har hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el. Det medför att elförbrukningen beräknats som residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp uppströms i värdekedjan, i scope 3, och det är de utsläppen vi behöver fokusera på att minska framöver.

I kategorin inköpta varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (6 ton CO2e), följt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (12 ton CO2e) och mat (3 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och vi fortsätter att försöka att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Beräkningen av våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på data i spend-format, för att det är svårt att få tillgång till aktivitetsdata för vissa inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Under året kommer vi att ta kontakt med våra största leverantörer av tjänster för att se över möjligheterna för dem att ge oss faktiska utsläppsdata för de tjänster vi har köpt, eftersom vi tror att utsläppen med den spend-baserade metoden är överskattade.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och under året har vi inte flugit en enda kilometer.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy som är en del av vårt miljö- och kvalitetsledningssystem. Policyn är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning.

I år har vi valt att köpa kolkrediter i projektet Scolel’Te i Mexico. Kompensationen sker i Chiapas där syftet är att förhindra avskogning och beskoga skövlade områden, samt utbilda småbrukare så att jord- och skogsbruket blir långsiktigt hållbarhet. Du kan läsa mer om projektet här.