Månad: mars 2020

Kan man se några tendenser och eventuellt dra några slutsatser av Coronapandemin som går att överföra på hanteringen av klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden?

Vilja att lyssna på experter
Det finns ett underliggande symptom i det globala samhället: Ovilja att lyssna på experter. Men det verkar som att vi idag lyssnar på evidensbaserad vetenskap och experter igen. Tyckare och populister får mindre utrymme. Kommer detta att överföras också på de andra stora hoten vi står inför? Kommer röstsamlande populistpolitiker bli mindre trovärdiga?

Staten behövs
Förhoppningen att marknaden är bäst på att lösa samhällsproblem har kommit på skam. Staten behövs och statens investeringar är nödvändiga för att inte människor ska drabbas. Det betyder att nedmonteringen av statsapparaten och att överlåta för samhället viktiga funktioner till fri företagsamhet tycks kommit till vägs ände. När det krisar visar det sig att samhällsapparaten måste träda in och måste ha resurser. Det talas till om med om att flytta beslutsfattande från kommuner och regioner tillbaka till staten.

Reagera kvickt
Inför Coronautbrottet har diskussioner förts om vikten att reagera snabbt och resolut. Att vara förtänksam, är det något vi nu lärt oss, som gör att vi inte väntar och ser ifråga om klimat och biomångfald? Coronakrisen lär oss att det blir ofantligt mer resurskrävande och dyrt om man väntar tills krisen väl slår till. Att planera i förväg, att skapa resiliens och buffertar i systemen är god ekonomi. Till exempel ha lager av nödvändiga produkter. Att ha krisorganisationer på plats. Frågan är om vi kan ta med oss detta till även andra krisområden orsakade av temperaturhöjningen? Det är en lärdom som började sätta sig redan vid de stora skogsbränderna.

Utsatta
Pandemin har gjort att frågan om att skydda utsatta grupper av människor har kommit upp på ett påtagligt sätt. Kanske det banar väg för motsvarande uppmärksamhet på klimaträttvisa och alla som kommer att drabbas av missväxt och svält?

Mobilisering
Coronaviruset har medfört en global mobiliseringen. Det går alltså att åstadkomma en sådan. Kommer det att underlätta att göra på samma sätt inför klimatkrisen? Det visar sig vid COP-mötet i Glasgow i höst….

Näringsliv eller död
Nu diskuteras på allvar om människoliv är viktigare än ekonomin. Eller ska vi  rädda näringslivet även om det innebär att fler människor dör. Men att rädda liv kan innebära att fler drabbas av arbetslöshet och lidande. Ska nödhjälp främst gå till välfärd och inte till företag? Det är viktigt att den här diskussionen kommer upp för den sätter fokus på det axiom som varit rådande; att ekonomin alltid kommer först, att företag ska räddas även om det betyder minskad välfärd. Klimatkrisen kommer att behöva den diskussionen.

Arbetslöshet
Ingen skillnad om man blir arbetslös på grund av Corona eller klimatkrisen. Hjälper samhället till i det ena fallet förefaller det naturligt att göra det i det andra. Hjälper samhället företag i det ena fallet borde det vara självklart att göra det i det andra. Men med ett stort MEN: Under förutsättning att företagen inte medverkar till klimatkrisen. 

Lokalt beroende
När småföretag drabbas och kanske upphör försvinner en infrastruktur som gör att samhällets inte längre fungerar. Det är något att ta med sig. Det måste finnas en balans mellan stort och smått, mellan globalt och lokalt. Global handel, långa transporter, just in time, måste balanseras med lokalt serviceutbud och handel. Frisörer, kemtvättar, skoaffärer, gigföretagare, massörer, kaféer, bokhandlare. Vi uppmanas att handla lokalt. För om vi inte gör det är denna infrastruktur borta en vacker dag och då saknas den.

Hållbarhet
Många företag lägger hållbarhetsarbetet på hyllan när affärerna påverkas. Men de företag som mitt i pandemin fortsätter resan mot hållbarhet, engagerar sig altruistiskt, socialt, uppoffrar sig, skapar underlättande lösningar eller inte delar ut pengar till aktieägare kommer att bli ihågkomna. De bygger upp en goodwill som betalar tillbaka sig många gånger om. Fler företag kommer att inse att ansvar rymmer affärsmöjligheter. Klimatkrisen är en möjlighet…

Förnybar energi
En bransch som inte tycks påverkas av pandemin är produktionen av förnybar energi. Det är bra att ha med sig inför kommande kriser. Att tackla klimatfrågan genom att staten går in med tungt stöd till förnybar energi, lagringsteknik och avveckling av fossil energi ligger nu närmare som en möjlighet. Eftersom det är riskfritt. Det ökar också resiliensen i samhället i och med att produktionen är utspridd. Men det är framför allt nödvändigt för att få stopp på de stora utsläpparna.

Uppoffringar
Corona har fått till följd att människor går med på personliga uppoffringar. Att stanna inne är ett stort ingrepp i personlig frihet. Men vädjan om solidaritet och personligt ansvar, att ändra sina vanor har accepterats av flertalet. Är denna villighet och erfarenhet av att även jag kan ändra mitt beteende, mina resvanor och köpvanor något som vi tar med oss? Som gör att regeringen tar sitt ansvar och inte fortsätter att låtsas som att klimatkrisen inte kommer att påverka vår livsstil, vågar vädja till oss att det också kommer att kräva personliga uppoffringar och att det annars kan bli fråga om att införa olika restriktioner?

Nysolidaritet
Vi har nu fått lära oss och accepterat att det inte duger att bara tänka på sig själv utan inse att jag själv är en risk för andra och därmed för sjukvården. Tar vi med oss denna insikt, så att vi tänker att genom att jag inte anpassar mig till klimatkrisen så förstör jag för andra? En renässans för solidaritet? Jag är dock inte säker på detta när jag hör att försäljning av vapen och ammunition ökar i USA och vi ser det i det i och för sig harmlösa men ångestdrivna beteendet att köpa på sig toapapper som kommer att räcka i många år, det vill säga börja barrikadera sig.

Frihet omdefinieras
De unga anklagar den äldre generationen för att inte agera på klimatkrisen, inte ge de unga en framtid. Coronaviruset är speciellt farligt för den äldre generationen. Detsamma gäller i fråga om extrema värmeböljor; det är de gamla som drabbas värst. Det kommer att vara de mest utsatta som kommer att få det svårast när klimatkrisen fördjupas. Det är den generation för vilken ohämmad konsumtion varit en självklarhet, ett uttryck för personlig frihet och som inte haft en tanke på att jorden resurser till sist tar slut. Är det någon som ser ironin i detta? Kommer begreppet frihet att omdefinieras? Från att slippa ta ansvar till att vara fri att ta ansvar?

Kreativiteten blommar
När det ofrånkomliga inträffar, när krisen trängt in i medvetandet och accepterats. Då flödar kreativitet, samarbete, generositet, värme. Det som definierar det bästa hos mänskligheten. Det är en påminnelse och en insikt som man kan lita på att vi tar med oss till klimatkrisen.

Jordens lunga
Våra regnskogar som kan ses som jordens lungor förstörs och försvinner i rask takt. Corona slår mot våra lungor, vi får svårt att andas. Är inte det en metafor och en symbol för vad vi håller på med? Metaforen brister i så måtto att regnskogarna tar upp koldioxid medan våra lungor tar upp syre. Men lungor eller ej, vi rycker bort den ekosystemtjänst som naturen tillhandahåller och som vi är beroende av. Att vi är en del av naturen. Kan den insikten sjunka in?

Hänger ihop
Är Corona och klimatkrisen hopkopplade?  Är pandemin ett utslag av klimatkrisen? Bland annat den engelska professorn Jem Bendell tror att vi genom att förrycka den naturliga balansen inom ekosystemen lägger grund för sådana företeelser som virusutbrott. Då kan vi vänta oss att det kommer fler pandemier. Då finns det ännu större anledning att ta klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden på allvar.

Biologisk mångfald har för många företag blivit en av de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna – och en avgörande affärsfråga.

^{Livsmedelspriser ökar när människor måste ersätta bin, fjärilar och andra pollinerare. Enligt en forskningsstudie är bristen på pollinatörer den viktigaste orsaken till tillämpningen av handpollinering (58 procent av grödorna). Här får lantarbetare i Maoxian, Sichuan i Kina, ersätta pollinerare som dött ut pga bekämpningsmedel. Foto: Li Junsheng, originalfoto CC BY-SA-NC}

Förlusten av biologisk mångfald innebär inte bara en global kris, utan också direkta risker för företag. Råvaror blir dyrare och svårare att få tag på, ekosystemtjänster försämras och nya EU-lagkrav är på väg. En scenarioanalys av beroenden och påverkan på biologisk mångfald med en riskanalys är därför en nödvändighet för att förstå företagets framtida riskprofil och affärsmöjligheter.

Fem konkreta skäl att göra en scenarioanalys med riskbedömning

1. Säkerställa tillgång till råvaror

Många företag är beroende av jordbruk, skogsbruk eller fiske. När ekosystemen utarmas riskerar råvaror att fördyras och i vissa fall även leverantörskedjan att brista. Exempelvis: 

• Kaffeodlingar i Brasilien och Centralamerika har drabbats av torka och sjukdomar (som kafferost) kopplade till förändrade ekosystem, vilket skapat brist och prisökningar globalt.
• Chokladindustrin är beroende av kakao från Västafrika, där avskogning och markförsämring hotar produktionen.
• Samtidigt riskerar fisk- och skaldjursföretag att drabbas när överfiskning och klimatförändringar minskar tillgången i haven.

2. Hantera regulatoriska krav

EU:s rapporteringskrav (CSRD, avskogningsdirektivet mfl) gör biologisk mångfald obligatoriskt att rapportera för större företag. Utan riskanalys blir det svårare att leva upp till kraven.

3. Minska finansiella risker

Banker och investerare ställer allt tydligare krav på att företag ska förstå och redovisa sina naturrelaterade risker. Exempelvis: 

• Världens största köttproducent, JBS, har länge kritiserats för kopplingar till avskogning i Amazonas, vilket lett till ökade kapitalkostnader och investerare som drar sig ur.
• Marfrig, där Inter-American Development Bank drog tillbaka ett lån på 200 miljoner USD på grund av risker kopplade till avskogning.
• Inom finanssektorn börjar allt fler använda “skuggprissättning” för naturrelaterade risker. Det kan innebära högre kapitalkostnader eller försäkringspremier för företag inom kött- och mejerisektorn, där avskogning, vattenanvändning och klimatpåverkan driver upp riskprofilen.

4. Stärka varumärket och kundförtroendet

Företag som proaktivt hanterar biologisk mångfald visar ansvarstagande och innovationskraft. Det ökar chanserna till starkare relationer med kunder, partners och konsumenter.

5. Identifiera nya affärsmöjligheter

Riskanalysen handlar inte bara om riskminimering – den kan också visa vägen mot nya lösningar. Exempelvis:

• Fastighetsbolag som integrerat naturbaserade lösningar – som gröna tak, dagvattendammar och biologisk mångfald i stadsplaneringen – har inte bara minskat översvämningsrisker, utan också ökat fastighetsvärden och attraktionskraft.
• Finanssektorn utvecklar nya investeringsprodukter som fokuserar på biologisk mångfald, vilket öppnar för helt nya marknader och samarbeten.

Hur går det till i praktiken? 

En riskanalys för biologisk mångfald omfattar flera steg:

• Kartlägg beroenden – Vilka ekosystemtjänster är verksamheten beroende av (t.ex. pollinering, vatten, råvaror)?
• Identifiera påverkan – Hur bidrar företaget till förlust av biologisk mångfald (t.ex. markanvändning, utsläpp, vattenuttag)?
• Analysera risker och möjligheter – Bedöm konsekvenserna för ekonomi, leveranssäkerhet, juridik och rykte
• Prioritera och planera åtgärder – Använd analysen för att styra resurserna till de områden där riskerna är störst – och där åtgärderna ger störst effekt

^{Stormen Gudrun år 2005 visade på risken med låg biologisk mångfald. Skogsproduktionen bedrivs som monokultur med en sorts träd i en storlek och alla i samma ålder över stora ytor. 250 miljoner träd föll och samhällskostnaderna uppgick till 21 miljarder kronor.}

Standarder och ramverk som vägleder

För att säkerställa att analysen är trovärdig och jämförbar bör den baseras på internationella ramverk:

• SBTN (Science Based Targets for Nature): hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för natur och biologisk mångfald.
• TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures): ger en struktur för att identifiera, bedöma och rapportera naturrelaterade risker och möjligheter.
• CSRD/ESRS E4: EU:s krav på rapportering kring biologisk mångfald och ekosystem.
• GRI 304: etablerat rapporteringsramverk för biologisk mångfald.

Genom att använda dessa ramverk blir riskanalysen inte bara en intern process – den blir ett underlag för strategi, rapportering och dialog med investerare, kunder och andra intressenter. 

Slutsats

Biologisk mångfald är inte längre en sidofråga. Den är direkt kopplad till företagens långsiktiga lönsamhet, riskhantering och innovationsförmåga. En riskanalys är det första steget mot att förstå och hantera dessa frågor på ett strukturerat sätt – och att vända risker till möjligheter. 

Vi bistår företag i att kartlägga sina beroenden av och identifiera sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystemen. Vi gör riskanalyser, strategier och tar fram åtgärdsplaner i linje med SBTN, TNFD och CSRD. På så sätt bygger vi en starkare affärsmodell – och en framtid där både företag och ekosystem kan blomstra. 

Få koll på era risker

Kontakta oss för att höra mer om hur ditt företag kan arbeta med risker och biologisk mångfald på ett strategiskt sätt!

Vad är TNFD?

TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) är ett globalt ramverk som lanserades 2023 för att hjälpa företag och investerare att hantera risker och möjligheter kopplade till naturen.

Vad är SBTN?

SBTN (Science Based Targets for Nature) är ett initiativ som hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för biologisk mångfald och natur – på samma sätt som SBTi gör för klimat.

• Syftet är att företag ska minska sin påverkan på naturen i linje med vetenskapen och planetens gränser.
• Metodiken bygger på fem steg: Assess – Interpret – Prioritise – Measure – Set & Disclose targets. Företag börjar med att kartlägga beroenden och påverkan, prioriterar de viktigaste områdena (t.ex. vatten, mark, arter), och sätter därefter tydliga mål.
• Exempel på mål kan vara att minska vattenuttag i vattenstressade områden, återställa degraderad mark eller säkerställa att råvaror inte bidrar till avskogning.
• Kopplingar: SBTN kompletterar TNFD genom att ge företag verktyg för att gå från analys till faktiska mål och åtgärder.

SBTN lanserade sina första vägledningar 2023–24 och är på väg att bli ett centralt ramverk för företag som vill ligga i framkant med att integrera natur och biologisk mångfald i sin strategi.