Den globala uppvärmningen är nu i genomsnitt 1,1 grader (NASA 2023). De tre dominerande växthusgaserna, i ordning efter hur stort bidrag de haft till den globala uppvärmningen, är koldioxid (70 %), metan (23 %) och lustgas (6,5 %). Sett till koldioxid så kommer 89 % av utsläppen från fossila källor, resterande 11 % är netto-utsläpp av koldioxid från biosfären på grund av mänsklig påverkan (t.ex. avskogning).

För att göra ett komplett klimatbokslut så ska utsläpp av alla dessa växthusgaser inkluderas (WRI, 2004). I praktiken saknas ofta information om utsläpp av biogen koldioxid. I många fall är förklaringen att det saknas studier där man mätt flödet av koldioxid från biologiska processer, i andra fall utgår man från att motsvarande inbindning av kol har skett tidigare i värdekedjan.

Senare i år väntas en ny vägledning med ambitionen att reda ut hur utsläpp och inbindning från processer kopplat till markanvändning, biomassa och kolinlagring ska hanteras i organisationers klimatbokslut – Greenhouse Gas Protocol Land Sector and Removals Guidande. Vi har kikat på utkastet till standarden och delar med oss att några reflektioner kring vad detta kan innebära för bolag i olika branscher. 

Övergripande

Alla företag som har aktiviteter som nyttjar mark i sin värdekedja ska rapportera enligt Land sector and removals. Ska man tolka det strikt så innebär det alla företag som har inköp av livsmedel, kläder från bomull eller andra naturfiber, möbler eller byggvaror av trä, biobränslen ska använda den nya vägledningen.

Företag måste redovisa samtliga utsläpp i Scope 1, 2 och 3 (alla kategorier). Undantag ska motiveras. Inbindning är frivilligt att rapportera, men om man gör det måste man följa samtliga principer i den nya vägledningen.

Rapporteringen ska separerat redovisa utsläpp och inbindning per scope och per ursprung (fossilt vs biogent).

Inbindning

För att få rapporterar inbindning måste företaget ha ett system för pågående övervakning av kolsänkan, full spårbarhet genom hela värdekedjan från tillfället då kol lämnade atmosfären, och redovisa eventuella utsläpp tillbaka till atmosfären om de sker.

Om man exempelvis är ett bolag som producerar biokol från skörderester som man sedan själva gräver ner i sina odlingar så kan man tillgodoräkna sig en inbindning av kol i sitt Scope 1, men det förutsätter att man har full spårbarhet från då kolet bands till biomassa (på den egna åker) tills den grävdes ner. Man måste bokföra hur mycket som grävts ner och övervaka kolsänkan. Om man upptäcker att den minskat så ska detta korrigeras i kol-bokföringen.

Förändrad markanvändning

Utsläpp och inbindning från förändrad markanvändning ska inkludera eventuella förluster av kol från både biomassa, markkol (SOC) och dött organiskt material.

Det skulle kunna innebära att utsläppen från t.ex. avskogningen blir ännu högre, då det framförallt är förlust av biomassa som tidigare mätts och inkluderats. 

Markanvändning

Företag ska inkludera och redovisa netto-utsläppet av kol baserat på den årliga netto-förändringen av kol i marken. Detsamma gäller netto-utsläpp av andra växthusgaser. Detta gäller exempelvis alla som äger eller förvaltar mark, och det gäller alla aktörer i ens värdekedja som äger eller förvaltar mark.

Det kommer troligtvis bli vanligare att mäta kolhalt i åkermark, där de som har eller byter till jordbruksmetoder som ökar mullhalten kommer premieras. Detta kommer gälla även de som handlar med jordbruksprodukter behöva göra, alltså återförsäljare av t.ex. livsmedel.

Kol i produkter

För företag som har produkter som lagrar kol så ska man säkerställa att man inkluderat utsläpp från markanvändning uppströms. Man behöver ett system för övervakning av sitt lagrade kol och behöver rapportera reversals om kol förloras åter till atmosfären.

Om man exempelvis bygger trähus så behöver man kunna spåra virket tillbaka till en specifik plats, eftersom man behöver ta reda på netto-förändringen av kol på den platsen. Man behöver också ha koll på det lager av kol man byggt upp över tid, och dra bort från lagret om man t.ex. river byggnaden och förbränner avfallet, då det återgår till atmosfären.

Reflektion

Jag är mycket imponerad över omfattningen och helheten i den nya vägledningen. Samtidigt upplever jag den som teknisk och svår att få grepp om. Det kommer bli spännande att se hur den slutliga versionen blir som förväntas vara klar efter sommaren. Vi följer utvecklingen och hoppas att fler av våra kunder kommer vilja rapportera både utsläpp och inbindning enligt Land sector and Removals Guidance framöver.

Egen ordlista

Några begrepp kan vara svåra att förstå, här försöker jag förklara innebörden (min egen tolkning). 

Removals, Inbindning. Koldioxid lämnar atmosfären, ofta genom en process där det reduceras till kol och binds kemiskt med väte och andra grundämnen i levande biomassa genom fotosyntes. Kan även ske rent mekaniskt genom att separera gasen, komprimera den och föra över till hålrum i berggrunden. Eller kemiskt på andra sätt genom till exempel vittring.

Kretslopp och kolcykeln. Man kan se Jorden som uppdelad i olika ”sfärer” så som atmosfären, biosfären (levande biomassa), jordskorpan (geosfären), havet, teknosfären (det mänskligt byggda). Kol är i kretslopp mellan dessa sfärer. Den korta kolcykeln involverar främst atmosfären och biosfären där kol cirkulerar med en tidsskala på tiotals år (t.ex. pappersprodukter) upp till några hundra år (t.ex. virke från gamla träd). Den långa kolcykeln involverar jordskorpan och atmosfären och har en tidsskala på några hundra miljoner år. Det är kol i den korta cykeln som kallas ”biogent kol” eller kol från biogent ursprung, och kol i den långa cykeln som kallas ”fossilt kol” eller kol från fossilt ursprung.

Reversals. Koldioxid som bundits i en carbon pool, men sedan släpps åter till atmosfären som ett utsläpp av biogen koldioxid.

Förändrad markanvändning, land use change. När den historiska markanvändningen ändras till en ny, t.ex. då skogsmark avverkas och plöjs till åkermark, åker- eller betesmark växer igen, eller när produktionsmark exploateras och blir stad eller infrastruktur.

Markanvändning, land use. Även om markanvändningen inte förändras så sker ett netto-flöde av växthusgaser från eller till marken, beroende på vilken typ av förvaltningsmetoder eller produktionsmetoder som används. Exempelvis kan flöden av växthusgaser mellan mark och atmosfär förändras betydligt med olika typer av odlingstekniker, utan att markanvändningen i sig förändras (det är fortfarande åkermark).