Kategori: Livsmedel, jordbruk

Förra veckan var jag på Sverigepremiären av den nya filmen The Borneo Case under dokumentärfestivalen Tempo. Filmarna Erik Pauser och Dylan Williams har under 5 år i största hemlighet följt bl a Mutang Urud och Clare Rewcastle Brown kamp för att få högt uppsatta politiker och storföretag att ta ansvar för Borneos ursprungsfolk. Man avslöjar ekonomisk brottslighet som penningtvätt och mutor, palmolja- och timmerindustri med kopplingar till politiker och korruption, och i spåren av detta förföljelse och mord på miljö- och människorättskämpar som försöker avslöja brotten. Det skulle vara ett riktigt skrämmande actiondrama om det inte vore verklighet…

Regnskogen försvinner

Skövlingen av Borneos regnskogar har pågått i decennier. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och omvandlats till bland annat palmoljeplantager och gruvor. Människor, djur och växtarter har trängts undan, ursprungsfolk har fråntagits sin mark och sina rättigheter. Storbritanniens fd premiärminister Gordon Brown har kallat avskogningen ”det största miljöbrottet i vår tid”.

Bild: flickr:Riau flickr user:Wakx Det sista sågade timret från torvskog vid anläggning av palmoljeplantage i Riauprovinsen, Indonesien.

När tropikskogen omvandlas till palmoljeplantager bidrar det till stora utsläpp av växthusgaser. När plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia odlas upp genom dränering, frigörs enorma mängder markbundet kol som koldioxid och bidrar till den globala uppvärmningen. Ofta används svedjebränning vid uppodlingen vilket dessutom leder till omfattande bränder som orsakar stora risker för människor och djur. Det är också vanligt att det kemiska bekämpningsmedlet parakvat används på plantagerna. Medlet som är förbjudet inom EU eftersom det är hälsovådligt.

Ekonomi & effektivitet

Produktionen av palmolja är nationalekonomiskt viktig. Odlingarna och oljeframställning skapar viktiga arbetstillfällen och exportintäkter. Oljepalmen är mellan 4 och 9 gånger mer produktiv per ytenhet än till exempel raps och solros. Den är grön året runt och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel än andra oljeväxter. Närmare 4,5 miljoner människor enbart i Sydostasien får sin försörjning genom att odla oljepalm, som också passar utmärkt för småskalig odling. I Indonesien produceras 40 procent av palmoljan av småbrukare som därigenom kan försörja sig och höja sin levnadsstandard. Indonesien är också världens största exportör av palmolja och producerar 50 procent av all palmolja. Uppskattningsvis 13,5 miljoner hektar är uppodlat som oljeplantager och regeringen planerar att fördubbla arealen fram till år 2020. Det motsvarar en yta större än halva Sverige.

Jag måste erkänna att jag inte tidigare satt mig in i omfattningen av problematiken kring palmolja. Spontant känner jag att jag inte vill bidra alls till produktionen men förstår också att det finns en enorm komplexitet, eftersom att produktionen hjälper småodlare att resa sig ur fattigdom. Att palmoljan är en effektiv gröda talar också för att en bojkott skulle kunna få besvärliga följder om man inte kan få fram tillräckligt av ersättningsprodukter, se diagrammet ovan.

Märkning och certifiering

Som konsumenter kan vi ställa krav på en mer ansvarsfull produktion, som tar hänsyn till både natur och människor. Palmoljeproducenterna har tagit fram märkningen RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och RSPO Next för att bemöta den kritik man fått från miljö- och civilsamhällesorganisationer. Eftersom det är ett branschinitiativ kvarstår en hel del kritik t ex att man tillåter fortsatt avskogning om inte särskilt skyddsvärda arter förekommer, plantagerna är enorma monokulturer där bara oljepalmer växer, och man fortsätter tillåta det kemiska bekämpningsmedlet parakvat som är skadligt för djur, natur och människor – och är förbjudet för användning i EU.

Det finns ekologisk palmolja, men den står i dag för bara 0,2 procent av den totala produktionen. Ekologisk palmolja produceras bland annat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det mesta av den ekologiskt odlade palmoljan kommer i dag från Sydamerika, där den framför allt odlas på gammal jordbruksmark.

Produkter med palmolja

Det man kan göra som konsument är att minska sin konsumtion av livsmedel och andra produkter som innehåller palmolja. Fler varor än man tror innehåller oljan, den största enskilda produkt som innehåller palmolja är biodieseln. Nästan hälften av EUs import av palmolja går till utblandning av biodiesel.

Man kan också ställa krav på tillverkare av livsmedel och kosmetiska produkter att minska användningen av eller helt ta bort palmolja ur produkterna. Här kommer ett gäng vanliga produkter som innehåller icke-ekologisk palmolja: margarin, Nutella, Semper Baby Semp 1, Delicatobollar, Ahlgrens bilar, Nestlé babygröt & välling, M&M, de flesta köpta pepparkakor och pepparkaksdeg, Aladdin & Paradis chokladaskar, Läkerol, Gainomax Bars, Julskum, Polly, Marianne, Barnängen barntvål, Head & Shoulders schampo, Nivea shower gel. WWF har också tagit fram ”Palm oil scorecard 2016” som visar vilka företag som håller vad de lovat avseende certifierad palmolja.

Men från och med det här året kommer OLW, Estrella, Götebeorgs kex och Orkla foods ta bort palmolja ur sina produkter. Och Preem slopar palmolja som miljöbränsle. Så förändring finns i sikte. Fortsätt ställa frågor, minska din förbrukning och baka egna pepparkakor!

Allt fler röster höjs kring vad vi ska äta för att hålla oss inom ramen för vad planeten tål. Ett perspektiv som ofta tas upp är förstås klimatet och 1,5 graders målet. Men det finns ju fler områden att beakta, t.ex. biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och djurvälfärd. Så vad säger forskningen kring våra matval – vad är bäst för miljön? Behöver vi alla bli veganer?

Efter att ha lyssnat till Elin Röös, forskare vid SLU kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning, på en forskarträff kring veganism, kyckling eller nötkött i förra veckan, har jag fyllt på med kunskap från aktuell forskning och jag känner mig hoppfull även om vi också i matfrågan har bråttom.

Kolbudgeten

Elin började med att visa på det akuta läget. Vi har ungefär fem år på oss att göra rejäla klimatåtgärder för att nå 1,5-gradersmålet… med 66% sannolikhet. Dessutom kan vi inte skylla på någon annan, champagneglasmodellen visar att hälften av utsläppen kommer från de 10% rikaste i världen, vilket är vi. Mer information om kolbudgeten finns på Carbon Brief och Carbon countdown clock som The Guardian har på sin hemsida.

Olika kosthållning har olika klimatpåverkan. Ju mer rött kött du äter desto högre är din klimatbelastning, Fiskätare och vegetarianer ligger på ungefär samma klimatpåverkan medan vegankost ger den absolut lägsta klimatbelastningen.

Målkonflikter

Om vi vill ha en så lågt klimatpåverkande spannmålsproduktion som möjligt leder det till ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel för att öka avkastningen och få en större skörd. Motsvarande tankeexperiment för grishållning gör att vi håller grisarna i stall där de enbart äter och växer på sig för att få ut så mycket ätbart protein ur insatsvaran som möjligt, vilket medför en djurhållning med dålig djurvälfärd.

Om vi skulle ha vegetarisk kost som vision för världen och väljer att dricka mjölken så blir det kött över = dålig resurshushållning. Med vegankost som vision för världen tas inte betesmarken tillvara med följd att resurser går till spillo som vi själva inte kan äta samtidigt som den biologiska mångfalden hotas.

Så även om klimatfrågan är akut behöver vi kunna ta in fler perspektiv när vi gör våra analyser och val. Det är till exempel inte främst av klimatskäl som vi bör köpa svenskt kött framför utländskt utan för att vi har låg antibiotikaanvändning och att den biologiska mångfalden i Sverige stärks av att betesmarken används.

Sammanfattning

Elin Röös avslutar sin föredragning med några punkter för att kunna nå 1,5 gradersmålet och ett citat av Gunnel Ståhle kring vem som har ansvar

• Konsumtionen av animalier behöver minska väsentligt
• Så länge animaliekonsumtionen är hög gör varje vegan & vegetarian en stor insats.
• Olika köttslag har sina för- och nackdelar men naturbetesköttet levererar flera ”tjänster” – både köttråvara och ekosystemtjänster.
• WWF tillhandahåller bra guider för miljösmart ätande t.ex. Köttguiden och inom kort One Planet Food-konceptet
• Veganbaserat jordbruk funkar genom vallodling som går till biogasanläggning och till jordförbättring samt att man använder fossilfritt mineralgödsel

”Alla har ansvar fullt ut i den position man befinner sig i, privat och på jobbet och oavsett i kedjan.”

Så det gäller att aldrig säga att det är någon annans ansvar utan berätta att det här gör vi. Det här gör jag!

Var hittar du mer information eller kan lära dig mer?

Kurs hos Aktuell hållbarhet 16 november: Hållbara livsmedel och måltider – inköp klimat, miljö och socialt ansvar

Forskningsrapport av Elin Röös et al: Evaluating the sustainability of diets – combining environmental and nutrional aspects

Matlust anordnar regelbundet forskarträffar och har samlat information om forskning och utveckling på sin hemsida.