Kategori: Planetnytta

Varje år tappar vi stora mängder material ur den svenska ekonomin uppskattningsvis till ett värde av 55 miljarder kr/år*. Vad är det bakomliggande orsakerna till detta? Det finns ett antal skäl. Delvis fokuserar vi på fel saker och följden blir suboptimering vilket innebär att vi tappar stora värden på vägen.

En cirkulär livscykel består av sju deletapper. Utmaningen är att orka titta hela livscykeln för respektive produkt och grundmaterial. Ta plasten som exempel. Idag bibehålls endast 13 % av plastens värde efter en första användning (ett års användning av plast i Sverige). Vilket motsvarar 1,3 miljarder av det ursprungliga värden på 10 miljarder kronor.  Detta samtidigt som Naturvårdsverket konstaterar nöjt att insamlingsmålet för plastförpackningarna överträffades, 44 procents material­återvinning, klart över målet på 30 procent.

Någonting stämmer inte. Vi är duktiga men ändå så försvinner värdena som snö i Sahara. Vart tar resten vägen? Andra plastsorter (utöver förpackningar) sorteras inte ut utan hanteras som brännbart avfall. Delvis beroende på avsaknad av sekundärmarknader. Värdet av energiåtervinning är betydligt lägre än av värdet av återanvändningsvärdet av plasten som material. Tittar vi i andra änden av en produkts livscykel så hamnar vi i designfasen (efter resursuttaget). Här finns mycket som kan förbättras. Idag ger okunskap i designfasen att t ex fel plast används då man väljer den som inte är insamlingsbar (se Ellen Macarthurs rapport The New Plastic economy

Var står i Sverige idag? Hur långt har vi kommit var frågor som ekade i mitt huvud när jag häromdagen besökte RE-Source dagen (årlig konferens för cirkulär ekonomi). Upplägget var i workhopformat och gav därmed chansen till flertal intressanta samtal. Efter dagen gjorde jag följande noteringar:

Idag saknas ofta klimatkalkylen. Det känns som om potentialen och klimatfördelarna inte kommuniceras idag. Ett första steg att komma tillrätta med det vore att klimatberäkna det sekundära materialflöde som finns tillgängligt och att då kvantifiera klimatfördelarna med återbrukat/återvunnit material jämfört kontra att bryta ny jungfruligt material. Idag är det ren kostnadskalkylering som gäller. Att flytta överblivet material till nya användare är helt kostnadsdrivet vilket gör att affären endast kan räknas hem inom en radie av t ex 15 mils lastbilstransport. Utan klimatkalkyl så syns inte besparingen i att slippa använda jungfruligt material.

”Huvudet kanske tänker cirkulärt men fötter och handlingar är fortfarande kvar i den linjära ekonomin”

När man tänker behov av ekonomiska incitament, uppsnäppt lag och regelverk kan det ibland vara lätt att glömma den sociala påverkan som kan uppstå i materialkedjan. T ex när jungfruligt material skall brytas. I vilket land sker det? Under vilka villkor jobbar arbetarna som bryter och bearbetar. Här kan det också finnas fördelar för svenska materialflöden att kunna redovisa den sociala påverkan.

Vi vet också att det finns andra länder som har kommit betydligt längre t ex Finland och Nederländerna. I dessa länder har politiska initiativ tagits betydligt tidigare jämfört med Sverige.

I Sverige är vi duktiga på pantning och källsortering och fokuserar mycket på restavfallet som är 2,5 ton per capita/år (källa Ragn-Sells). Jämför det med det uttag av resurser som krävs för att skapa produkter vilket är 60 ton per capita/år.

Min lista – lågt hängande frukter:

• Klimatberäkna och synliggör värdena av tillvaratagna resurser som kan återanvändas som sekundära flöden
• Gör en social analys som belyser arbetsvillkor för hantering av sekundära resursflöden och brytning av sekundära material
• Kopiera goda exempel.Vi har inte råd att vänta. T ex har Finland redan kartlagt målkonflikter i olika branscher.
• Mät rätt saker: Återinsamlingen är en deletapp, därefter startar den riktiga cirkulära ekonomin. Titta på måttet för ekonomiskt värde. Mät mängd av återvunnet material i produkterna.
• Fokusera på resursuttaget inte avfallet. Utbilda produktdesigners. Skippa black friday
• Ha helhetsyn titta på en produkts hela livscykel samarbeta med partners i de delar som du själv är svag i

På lite längre sikt:

• Utveckla politiska incitament för funktionsförsäljning
• Internalisera alla miljökostnader med stöd av lag och regelverk vilket ger hävstång för vikten av klimat och social analys

Förhoppningsvis kan nytillsatta Delegationen för cirkulär ekonomi med ordförande Åsa Domeij i spetsen belysa en del av de utmaningar som vi måste adressera.

Vi kan konstatera att cirkulära affärsmodeller är ett måste för att stoppa världens befintliga resursuttag. Idag är modellen omogen men vi alla måste bidra för att minimera förlusterna men det är bråttom – snö smälter snabbt i Sahara.

*Källa: Ett värdebeständigt svenskt materielsystem – en rapport om materialansvändning ur ett användarperspektiv

Pandemin har fått mig att plugga igen. Jag har läst mänskliga rättigheter vid Enskilda högskolan i Bromma vilket varit både roligt, svårt och väldigt lärorikt. Jag som har intresserat mig för mänskliga rättigheter utifrån ett frivilligt engagemang och konsultens roll att få företag att arbeta med Global Compact och de globala målen, har lärt mig mycket. Att mänskliga rättigheter i en sån stor utsträckning är en juridisk och rättslig fråga har överraskat mig. Jag har mer sätt det som en etisk fråga och om att ta ansvar!

För att få ut högskolepoäng för kurserna har jag skrivit hemtentor. Nedan delar jag med mig av några av hemtentornas frågeställningar från kurserna mänskliga rättigheter och demokrati och mänskliga rättigheter och filosofi.

Universella mänskliga rättigheter

Det finns en inneboende paradox i att de universella mänskliga rättigheterna i huvudsak beskyddas av stat och medborgarskap. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det

• i artikel 1 att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” och
• i artikel 2 att ”var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag”.

Av dessa två artiklar framgår att de mänskliga rättigheterna är för alla människor och därmed anses vara universella rättigheter.

Staters suveränitet att bestämma över sina egna interna angelägenheter utmanas av de mänskliga rättigheternas allmängiltiga natur. Stater har å ena sidan med vissa undantag rätt att avgöra vilka personer som får vistas i landet, men å andra sidan får de ändå inte behandla personer som befinner sig i landet på vilket sätt som helst. Medborgarskap ska alltså inte vara en förutsättning för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Paradoxen ligger i att mänskliga rättigheter i många fall har och än idag likställs med medborgerliga rättigheter. Att som stat kräva medborgarskap för att uppfylla de mänskliga rättigheterna innebär risk för att en individs rättigheter kränks och strider mot själva idén om ett rättighetsskydd i kraft av att vara människa. Filosofen Hannah Arendt påpekade att mänskliga rättigheter blir svåra att utkräva utan det skydd som ett medborgarskap ger, i synnerhet om staten avsäger sig ansvar för de som inte är medborgare.

Ett exempel på när denna paradox blir extra tydlig är kopplad till migration. En människa som flyr eller lämnar sitt land för att söka asyl i ett annat land är fortsatt en individ, en människa med rättigheter. Men i och med att migranten befinner sig i ett ”mellanförskap” där hen inte är i det land där hen är medborgare, kanske till och med är papperslös, kan rättigheterna komma att begränsas. Detta trots att det strider mot folkrätten.

Alla människor som vistas inom ett lands gränser, oavsett om de har medlemskap i landets ”klubb” och klassas som medborgare, är asylsökande eller vistas i landet illegalt, har rätt till grundläggande rättigheter. Hanna Arendt har utpekat statslösheten som det allvarligaste hotet mot mänskliga rättigheter.

Kan du ha några skyldigheter om du är fråntagen dina rättigheter?

Under kursen mänskliga rättigheter och filosofi fick vi läsa flera olika filosofer och om hur rättighetsbegreppet vuxit fram. Mary Wollstonecraft var en av de filosofer vi fördjupade oss i. Hon brukar även framhållas som en av världens första feminister. Mary skriver återkommande om att utan rättigheter kan du inte ha några skyldigheter. Oftast ur perspektivet att kvinnor inte hade några rättigheter, eftersom det under slutet av 1700-talet var mäns rättigheter som diskuterades och fastslogs.

Detta resonemang passar in än idag. För vilka skyldigheter kan till exempel ställas på en människa som flyr sitt land och blir statslös? Uppenbarligen inga! De är i många fall helt fråntagna sina rättigheter, trots att en människa har rätt att fly från sitt land och söka asyl i ett annat land.  Samtidigt som vi har stora flyktingströmmar i världen byggs det högre murar runt våra stater, som blir mer och mer intresserade av att enbart värna sina egna medborgares rättigheter.

Hanna Arendt fångar detta om flyktingars situation i en enda kärnfull mening: ”De berövas inte rätten till frihet utan rätten till handling, inte rätten att tänka vad de vill, utan rätten till åsikt.”

Mer att läsa och lyssna på!

Om den här texten väckte ditt intresse och du blev nyfiken på att läsa mer kan jag dels tipsa om kurserna på Enskilda högskolan, men också om ett par radioprogram:

• Varför ska vi läsa Hanna Arendth? Filosofiska rummet 10 maj 2020.
• Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar! Filosofiska rummet 18 december 2016.

Vill du få boktips på temat är du välkommen att höra av dig! Själv kommer jag läsa en kurs om mänskliga rättigheter och ursprungsfolk senare i vår.