Månad: april 2019

Solen strålar från en klarblå himmel, det är 21 grader varmt och vi sitter på uteplatsen och fikar. Träden är gröna och det blommar i rabatterna. En härlig försommarlördag om det inte varit i april. Och jag inte befunnit mig i Sverige.  

Det är lätt att vänja sig vid den här nya ordningen, med varmare vintrar: så praktiskt, det är ju mindre snö att skotta. Där vi verkligen vill ha snö, där gör vi den själva så får vi den i pisten – precis där vi vill ha den. Dessutom är den mer hållbar än natursnön, den är grädden på moset. Våren går visserligen fortare, men vilka härliga somrar vi får. Man kan till och med odla vin i Blekinge, och så fint det är med magnolia som blommar i skyddat läge i trädgården i Sundsvall.

På nyheternas väderprognos varnar man för skogs- och markbränder, i Götaland, Svealand och längs Norrlandskusten. Vi åkte förbi en markbrand i höjd med Kalmar på Långfredagen, på vägen till Karlskrona. I stora delar av landet är grundvattennivåerna under eller mycket under det normala redan i mars i de stora magasinen enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning). På Gotland och i Nyköpings kommun är det bevattningsförbud.

Ökningen av medeltemperaturen som vi upplever högt upp på norra halvklotet är dubbelt så stor som den globala – 1,7-2 grader jämfört med den globala temperaturökningen som ligger på 0,8 grader under samma mätperiod. Mätningar visar samma utveckling för Kanada och Finland, som för Sverige.

För att påminna läsarna om att vi alla måste bidra till att bekämpa klimatförändringarna har The Guardian börjat med daglig rapportering av koldioxidnivåerna i atmosfären i samband med väderprognosen. Man konstaterar där att när vi senast hade samma CO2-nivåer i atmosfären som idag så var medeltemperaturen på jorden 3-4 grader varmare, havsnivån 15-20 meter högre och det växte träd vid Antarktis. Kanske är det en sådan åtgärd vi behöver för att inte tappa fokus på vad som behöver göras. En daglig rapport om koldioxidnivån i samband med tv-kanalernas väderleksrapporter kanske kunde mana till eftertanke och handling.

Missförstå mig inte, jag njuter också av sol och värme. Men vid rätt tid på rätt plats. Våren ska inte vara avklarad på en vecka och sommaren på våra breddgrader ska inte vara kruttorr och ha temperaturer runt 30 grader i veckor i sträck. Ambivalensen jag känner när jag samtidigt låter mig värmas av solens strålar och skrämmas av tomma bäckfåror och torra diken utan vårblommor. Jag återvänder till ett minst lika varmt Stockholm, öppnar balkongdörren och njuter. Och skräms. Och njuter.

Vi har nu kommit i mål med vårt eget klimatbokslut för verksamhetsåret 2023/2024. Det är del av vårt hållbarhetsarbete och vi har sedan många år tillbaka gjort ett årligt klimatbokslut.

2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att till 2030 minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt att mäta och minska våra utsläpp i scope 3. Utöver åtagandet att mäta och minska våra utsläpp i scope 3 har vi satt målet att minska våra scope 3-utsläpp per konsulttimme med 75 procent till 2030 jämfört med basåret 2020/2021.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2023-2024 är 0,027 ton CO2e vilket är en ökning med 50 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen till ökningen är att vi sedan pandemin inkluderar hemarbete i scope 2 och några medarbetare har hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el. Det medför att elförbrukningen beräknats som residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp uppströms i värdekedjan, i scope 3, och det är de utsläppen vi behöver fokusera på att minska framöver.

I kategorin inköpta varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (6 ton CO2e), följt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (12 ton CO2e) och mat (3 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och vi fortsätter att försöka att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Beräkningen av våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på data i spend-format, för att det är svårt att få tillgång till aktivitetsdata för vissa inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Under året kommer vi att ta kontakt med våra största leverantörer av tjänster för att se över möjligheterna för dem att ge oss faktiska utsläppsdata för de tjänster vi har köpt, eftersom vi tror att utsläppen med den spend-baserade metoden är överskattade.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och under året har vi inte flugit en enda kilometer.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy som är en del av vårt miljö- och kvalitetsledningssystem. Policyn är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning.

I år har vi valt att köpa kolkrediter i projektet Scolel’Te i Mexico. Kompensationen sker i Chiapas där syftet är att förhindra avskogning och beskoga skövlade områden, samt utbilda småbrukare så att jord- och skogsbruket blir långsiktigt hållbarhet. Du kan läsa mer om projektet här.