Kategori: Uppströmsutsläpp

Hållbarhet är idag ett begrepp som återfinns på de flesta bolags hemsidor i en eller annan form. Genom olika åtgärder och strategier har man hoppat ombord på hållbarhetståget. Man vart är tåget på väg egentligen?
Kanske för en del det är par stationer framåt, det vill säga att reducera sin påverkan på natur och sociala system. En del tänker sig en längre resa och det uttrycks som att de ska nolla sin påverkan. Ett exempel är de företag som avser att blir koldioxidneutrala.

Men hur är det, kommer detta att räcka? Faktiskt inte. Vi menar att företag måste sikta ännu längre. För att illustrera detta har vi myntat ett nytt begrepp: Planetnytta. Hållbarhet innebär i bästa fall att inte medverka till att planetens status försämras. Men med tanke på hur det ser ut på jorden måste ambitionen vara att ha en positiv påverkan på ekosystemen, naturkapitalet och de sociala systemen. Inte att vara mindre dålig utan att göra gott. Planetnytta är att bedriva affärer som ger ett bidrag. Det är alltså att ge mer än man tar.

Hur ska ett företag bli planetnyttigt? Först och främst föreslår vi att planetnytta definieras utefter hela värdekedjan, det vill säga både uppströms och nedströms. Det omfattar den egna verksamheten med också ens affärspartners. Ett sammanhang för att avgöra planetnyttan är att utgå ifrån Planetens begränsningar som Johan Rockströms och hans kollegor definierat och sedan lägga till de sociala begränsningarna som Kate Raworth m.fl. på Oxfam lagt fram för att beskriva en trygg och rättvis utvecklingsbana för mänskligheten på jorden. Ens affärsverksamhet ska alltså vara sådan att man håller sig inom planetens gränser och samtidigt bidrar till utvecklingsmålen.
För att veta sin planetpåverkan krävs att bestämma ett nuläge, så att alla väsentliga externaliserade effekter, både negativa och positiva mäts. Vanligtvis är det fokus på de negativa, men för att undersöka den nettopåverkan man har måste även de positiva aspekterna mätas. Utifrån en sådan analys kommer man att kunna se vilka våra viktigaste områden att ta itu med är. Är det jordmetaller, vatten, barnarbete, arbetsmiljö?

Hur levererar man då planetnytta? Det är exempelvis att återplantera mer skog än vad verksamheten använder, att binda mer koldioxid än vad man släpper ut, att producera mer förnybar energi än man gör av med eller att utöver att betala sina arbetare skäliga löner medverka till att andra människor får det bättre ekonomiskt.

När ett företag bestämmer sig för Planetnytta är det en långsiktig vision, inget snabbrace. Det går inte att nå planetnytta genom att ta i hårdare med ”business as usual”, så mycket kan vi säga. Det kommer att innebära omprövningar av det man gör, djupgående förändring av affärsmodellen, innovationer, nya marknader, nya intressenter och partners. Olika begrepp som förekommer såsom, cradle to cradle, dematerialisering, fossilfria produkter, cyklisk ekonomi, lean, materialpooler är metoder och verktyg på vägen.
Det finns flera som har bestämt sig. IKEA, SKF, Kingfisher, BT, Cap Gemini, Interface är exempel på företag som samarbetar för att utforska hur deras nettoeffekt ska vara positiv.

Men exakt vart tåget mot planetnytta går, det vet inte vi och det finns ännu ingen standard och inga tydliga exempel. De som hoppar på det tåget får själva lägga rälsen. Är det inte spännande?

U&We kommer att ha ett frukostseminarium om Planetnytta 18 februari. Dit är du välkommen för att börja utforska vad er nästa stora vision är.

De cirkulära affärsmodellerna är mer aktuella än någonsin. Många har en åsikt och många vill vara med vilket självklart är glädjande. Det är tydligt att det är lockande att svara upp mot vårt globala klimathot och samtidigt kunna göra goda affärer. Därmed känner sig många organisationer och företag kallade – det är gott. Frågan som tidigare ofta ställts är hur ser vägen ut och vilka är de första stegen? Till detta kommer nu möjligheterna att nå tidigare onåbara värden med hjälp av uppkopplade prylar och system.

I tidigare bloggposter så har vi beskrivit vikten av att leverera ett positivt nettoavtryck och därmed kunna göra #planetnytta på riktigt. Men också beskrivit de utmaningar som följer t.ex. med mätbarhet, vikten att ta det sociala ansvaret och kartläggning av externaliteter.

Att kunna gå från produktförsäljning till funktionsförsäljning  är en utmaning men ett måste. Många steg måste uppfyllas och kanske allra viktigast är att designa rätt. Produkten måste  vara genomtänkt, då är det möjligt att produkterna blir robusta i sig och  att delarna successivt kan bytas ut när behov uppstår och livslängden förlängs för som sista steg återgå i kretsloppet.

Många tankar går runt denna problematik samt vikten av återföring till de tekniska och biologiska livscyklarna dvs att material återvänds att kretsloppen sluts och att resurserna därmed kan återvändas. Detta innebär att vi kan gå från att putsa enstaka % på den linjära affärsmodellen till att kunna återföra resurser helt tillbaks i ett kretslopp.

Ovanstående innebär utmaningar men är absolut inte oövervinnerliga. Det roliga är att det finns ytterligare tidigare onåbara potentialer med hjälp av modern teknik. Dvs digitala möjligheter som vi redan har och beräknas kunna utveckla inom de närmsta årtionden.

Med dess nya möjligheter så kan vi uppnå skalfördelar och hävstångseffekter som är ett måste om vi skall kunna hålla samma tempo som våra globala klimathot utgör.

Internet of things (alla uppkopplade system&devices) möjliggör konnektivitet. Antalet uppkopplade intelligenta prylar förväntas växa till 25-50 biljoner (tusen miljarder) till 2020 jämfört med 10 biljoner idag.

Några exempel:

• Ett system där uppkopplade saker signalerar behov av underhåll innan katastrofen är ett faktum. T.ex. att lantbrukare får tidiga signaler att marken är oproduktiv – en konvergens mellan naturen och den digitala världen blir möjlig. En plötslig åtkomst av världen som tidigare inte var nåbara.
• Multieffekter blir möjliga som när appar ger yrkesförare hjälp att hitta parkeringsplatser och för att undvika trafikerade vägar ger inte bara affärsfördelar men också ett bidrag till mindre trafikemissioner vilket utgör en förbättrad samhällsnytta
• Fallstudie Michelin: Det franska däckföretaget Michelin vill bygga in sensorer i däcken för att förstå belastningarna under över driftperioden. För kunderna är detta goda nyheter. De kommer att få informationen när man ska rotera däck eller ersätta dem. Information som är unik för kundens specifika körförhållanden. Detta sparar pengar och ökar säkerheten. Men det finns ytterligare möjligheter. Beväpnade med användningsdata, är företaget ännu bättre rustade att flytta sin affärsmodell från att sälja däck till leasa ut dem (funktionsförsäljning!). Vilket Michelin testat tidigare men att sensorer gör denna modell ännu mer attraktiv. De data som samlas in av sensorerna berättar företaget hur däcken kan bäst kan servas. Konsekvensen av detta skifte i affärsmodellen är djupgående. Däck Bolaget har nu en viktig kommersiellt intresse i  förlänga livslängden i däcken så länge som möjligt, eftersom företaget fortfarande äger dem. Och de har på köpet fått ett nytt ekonomiskt intresse av att designa material och processer som gör återvinning gamla däck så effektivt som möjligt.

Och det är inte bara en allmän gradvis digitalisering vi pratar om utan snarare en total nystart till en helt ny nivå som möjliggör en omdefiniering av värdering på tillgångar.

Stora grid-infrastrukturinvesteringar kan undvikas då vi redan har en skog av uppkopplade prylar. T.ex. solpaneler och batterier har egna uppkopplingar vilket innebär att stora investeringstunga övervakningsystem och distributionssystem  blir överflödiga. Lägre investeringar ger lägre kostnader, högre uppkoppling ger snabbare besked och kortare väg till nödvändigt underhåll.

Allt detta kräver nya förhållningsätt. Experterna menar att företag måste ändra tankestruktur från ett protektionistiskt synsätt och få innovationer till en mer open-source och gemensamt utvecklade data plattformar. (Lät nästan som ett inslag i #brexit debattten)

Utmaningarna blir bl.a. att hålla tillräcklig säkerhet och säkerställa den privata integriteten.

Om dessa utmaningar och framförallt stora möjligheter går att läsa i rapporten ”Intelligent assets – unlocking the circular economy potential” – utgiven 2016 av Ellen Macarthur foundation. Rapporten beskriver samverkan mellan drivkrafterna för cirkulära affärsmodeller och intelligenta prylar. Om du vill förstå möjligheterna med CE och vägen dit med hjälp av dagens och framtidens uppkopplade teknik så är det rekommenderad läsning.

Nyfiken på begreppet #planetnytta och dess möjligheter? Besök oss gärna under Almedalsveckan och seminariet Planetnytta- nästa utmaning för näringslivet som går av stapeln 6 juli kl 16.20