Månad: juli 2018

Detta är min dotters reflektioner efter att ha spenderat tre omtumlande dagar i Almedalen

Metro Almedalen:”Josefine Johansson, 16, var en av dem som tog fajten med Nordiska motståndsrörelsen. I samband med paraden blev en man kallad för ”pizzabagare” av en av NMR:s medlemmar och Josefine tog då ställning för mannen i en diskussion.”

Tisdagen den 3 juli

Just denna dag låg något alldeles extra i luften.  Trots att det talades om många frågor med svar som är  kontroversiella så fanns det fortfarande en gemenskap. Just idag handlade det framförallt om den laganda som kändes inför Matchen med stort M. Sverige mot Schweiz i åttondelsfinal i fotbolls-VM. Men bakom det låg även en annan gemenskap. Ett sökande, antingen ett sökande efter svar, ett sökande efter nya mottagare eller ett sökande efter nya perspektiv.

Just idag blev fokus på sökandet efter perspektiv, och det är även antagligen det jag i grunden har kommit hit för. 

I början av dagen lyssnade jag på ett seminarium om terrorattacker, själva upplägget kändes väldigt spontant och fokuset låg på terror från den islamiska kulturen. Ett perspektiv som ligger mycket i fokus i vårt samhälle. Men det perspektivet som glömdes då? Eller rättare sagt de perspektiven? Vad hände med alla de terrorattacker, som av någon anledning kallas för hatbrott, som sker mot muslimer och islam som kultur. Eller alla de terrorattacker kristna gjort mot kristna, kristna mot judar osv. Det perspektivet togs inte upp vilket gav en väldigt vinklad bild, det lät nästan bara som om att det endast sker den sortens terrorattacker av muslimer. 

Ett annat sorts perspektiv är de olika partiernas. Almedalen handlar mycket om politik och genom att lyssna på de olika partierna får du en uppfattning om deras vilja. Det är lätt att glömma bort att partierna såklart bara talar gott om sig själva. Därför blir det lätt en känsla om att alla partier är bra. Som lyssnare har man endast tagit del av deras perspektiv. Men som tur är så finns det analyser, andra som talar om partierna ur en annan synvinkel, andra perspektiv. 

Almedalen är en plats med många olika frågor och ännu fler svar. Men beroende på vilket perspektiv du har på frågan så får du olika svar. Och om du är som mig och vill vidga din blick på samhället så är Almedalen den plats som är bäst för just det.

Onsdagen den 4 juli

Jag har så många frågor, hela tiden, konstant. Varför är det så här, hur har det blivit så, vad kan jag göra. Många tror ofta att svaren på allt för komplicerade frågor ska vara enkla. Och så är det ibland, vi alla har ju haft matteprov där vi suttit framför ett svårt tal och inte kunnat se svaret när det var precis framför oss. Men de svaren jag söker är ofta inte enkla. De finns flera lösningar med olika konsekvenser, flera perspektiv som ger olika svar. 

Här i Almedalen finns många som utger sig för att ha svaren. Det intressanta enligt mig, när jag lyssnar på exempelvis politikerna är att alla är medvetna om problemen och frågorna kring hur lösningarna ska se ut. Svaren man får tillbaka brukar ofta var formade på följande sätt. Det här är ett problem som måste lösas, det är fel att det är så, vi ska jobba mot det. Men det är inte riktigt någon som ens kort uttalar sig om hur det ska ske. För mig så blir många svar som ges endast ord. Det känns inte som om det ligger någon konkret handling bakom. Såklart förstår ju jag att man jobbar på lösningar och att det tar tid. Men när alla ser samma problem och alla diskuterar lösningar så borde väl förändringen ske snabbare, eller?

Att lyssna på polisens perspektiv kring organiserad gängkriminalitet och att de behöver täcka både långsiktiga, men även direkta kortsiktiga lösningar. Att lyssna på perspektiv kring den nya samtyckeslagen som ett sorts svar på frågan/problemet varför det är så få som blir fällda för våldtäkt. 

Som sagt är Almedalen en plats för otroligt många frågor med ännu fler svar. 

Torsdagen den 5 juli

Andra människor som kommer till Almedalen gör det för att söka nya mottagare. Sprida sina idéer, kunskap, problemlösningar osv. Tekniken för detta är dock olika för olika grupper. 

I Almedalen finns det grupper som gör det via skräck, hot och förstörelse. Försöker visa sin makt, visa sin status och visa att deras “rörelse” är stark och därmed försöker attrahera andra att att gå med.  Andra försöker istället locka med fakta, argument och förståelse. 

Partier exempelvis är grupper som genom, förståelse, fakta och argument bygger upp tilltro och därmed hittar nya mottagare. I en “intervju”som kanske mer liknar en lätt grillning utfrågas och sätts olika partimedlemmar mot “väggen”. Detta seminarium som Sveriges Radio anordnar är ganska lättsamt och man får lära känna partimedlemmarna mer som människa än endast den här partiposten som personen har. Att visa sina “mänskliga” sidor är även ett sätt att söka nya mottagare. 

Sedan finns det andra rörelser som försöker sprida sig genom kärlek och på fredliga villkor. Ett exempel är den marsch som RFSL anordnade. Genom att stå enade med ett fredligt budskap, sprida det genom kärlek och utan att trycka ner andra människor. 

Den nordiska motståndsrörelsen är i Almedalen främst för att förstöra, hata och sprida skräck. Men även för att leta efter nya medlemmar, sprida sin logga och sitt hat. Uppmärksamheten i media gör att de får stor spridning. Men de vill också trycka ner andra rörelser och åsikter. Mitt möte med dem och deras människosyn gav mig en chock.

Ska alla rörelser ha rätten att söka nya mottagare om deras värderingar kränker andra rörelser? 

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.