Månad: juli 2018

Detta är min dotters reflektioner efter att ha spenderat tre omtumlande dagar i Almedalen

Metro Almedalen:”Josefine Johansson, 16, var en av dem som tog fajten med Nordiska motståndsrörelsen. I samband med paraden blev en man kallad för ”pizzabagare” av en av NMR:s medlemmar och Josefine tog då ställning för mannen i en diskussion.”

Tisdagen den 3 juli

Just denna dag låg något alldeles extra i luften.  Trots att det talades om många frågor med svar som är  kontroversiella så fanns det fortfarande en gemenskap. Just idag handlade det framförallt om den laganda som kändes inför Matchen med stort M. Sverige mot Schweiz i åttondelsfinal i fotbolls-VM. Men bakom det låg även en annan gemenskap. Ett sökande, antingen ett sökande efter svar, ett sökande efter nya mottagare eller ett sökande efter nya perspektiv.

Just idag blev fokus på sökandet efter perspektiv, och det är även antagligen det jag i grunden har kommit hit för. 

I början av dagen lyssnade jag på ett seminarium om terrorattacker, själva upplägget kändes väldigt spontant och fokuset låg på terror från den islamiska kulturen. Ett perspektiv som ligger mycket i fokus i vårt samhälle. Men det perspektivet som glömdes då? Eller rättare sagt de perspektiven? Vad hände med alla de terrorattacker, som av någon anledning kallas för hatbrott, som sker mot muslimer och islam som kultur. Eller alla de terrorattacker kristna gjort mot kristna, kristna mot judar osv. Det perspektivet togs inte upp vilket gav en väldigt vinklad bild, det lät nästan bara som om att det endast sker den sortens terrorattacker av muslimer. 

Ett annat sorts perspektiv är de olika partiernas. Almedalen handlar mycket om politik och genom att lyssna på de olika partierna får du en uppfattning om deras vilja. Det är lätt att glömma bort att partierna såklart bara talar gott om sig själva. Därför blir det lätt en känsla om att alla partier är bra. Som lyssnare har man endast tagit del av deras perspektiv. Men som tur är så finns det analyser, andra som talar om partierna ur en annan synvinkel, andra perspektiv. 

Almedalen är en plats med många olika frågor och ännu fler svar. Men beroende på vilket perspektiv du har på frågan så får du olika svar. Och om du är som mig och vill vidga din blick på samhället så är Almedalen den plats som är bäst för just det.

Onsdagen den 4 juli

Jag har så många frågor, hela tiden, konstant. Varför är det så här, hur har det blivit så, vad kan jag göra. Många tror ofta att svaren på allt för komplicerade frågor ska vara enkla. Och så är det ibland, vi alla har ju haft matteprov där vi suttit framför ett svårt tal och inte kunnat se svaret när det var precis framför oss. Men de svaren jag söker är ofta inte enkla. De finns flera lösningar med olika konsekvenser, flera perspektiv som ger olika svar. 

Här i Almedalen finns många som utger sig för att ha svaren. Det intressanta enligt mig, när jag lyssnar på exempelvis politikerna är att alla är medvetna om problemen och frågorna kring hur lösningarna ska se ut. Svaren man får tillbaka brukar ofta var formade på följande sätt. Det här är ett problem som måste lösas, det är fel att det är så, vi ska jobba mot det. Men det är inte riktigt någon som ens kort uttalar sig om hur det ska ske. För mig så blir många svar som ges endast ord. Det känns inte som om det ligger någon konkret handling bakom. Såklart förstår ju jag att man jobbar på lösningar och att det tar tid. Men när alla ser samma problem och alla diskuterar lösningar så borde väl förändringen ske snabbare, eller?

Att lyssna på polisens perspektiv kring organiserad gängkriminalitet och att de behöver täcka både långsiktiga, men även direkta kortsiktiga lösningar. Att lyssna på perspektiv kring den nya samtyckeslagen som ett sorts svar på frågan/problemet varför det är så få som blir fällda för våldtäkt. 

Som sagt är Almedalen en plats för otroligt många frågor med ännu fler svar. 

Torsdagen den 5 juli

Andra människor som kommer till Almedalen gör det för att söka nya mottagare. Sprida sina idéer, kunskap, problemlösningar osv. Tekniken för detta är dock olika för olika grupper. 

I Almedalen finns det grupper som gör det via skräck, hot och förstörelse. Försöker visa sin makt, visa sin status och visa att deras “rörelse” är stark och därmed försöker attrahera andra att att gå med.  Andra försöker istället locka med fakta, argument och förståelse. 

Partier exempelvis är grupper som genom, förståelse, fakta och argument bygger upp tilltro och därmed hittar nya mottagare. I en “intervju”som kanske mer liknar en lätt grillning utfrågas och sätts olika partimedlemmar mot “väggen”. Detta seminarium som Sveriges Radio anordnar är ganska lättsamt och man får lära känna partimedlemmarna mer som människa än endast den här partiposten som personen har. Att visa sina “mänskliga” sidor är även ett sätt att söka nya mottagare. 

Sedan finns det andra rörelser som försöker sprida sig genom kärlek och på fredliga villkor. Ett exempel är den marsch som RFSL anordnade. Genom att stå enade med ett fredligt budskap, sprida det genom kärlek och utan att trycka ner andra människor. 

Den nordiska motståndsrörelsen är i Almedalen främst för att förstöra, hata och sprida skräck. Men även för att leta efter nya medlemmar, sprida sin logga och sitt hat. Uppmärksamheten i media gör att de får stor spridning. Men de vill också trycka ner andra rörelser och åsikter. Mitt möte med dem och deras människosyn gav mig en chock.

Ska alla rörelser ha rätten att söka nya mottagare om deras värderingar kränker andra rörelser? 

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.