Kategori: Gröna jobb

Ibland är det intressant att kunna återvända till anteckningar från konferenser/seminarier som man varit på genom åren. Var det några spaningar som höll? För något år sedan så var jag på  ”Framtidsspaning för hållbar stadsutveckling” en konferens som bl a Naturvårdsverket höll i.

Då pratade man om tre strategier som är viktiga för hållbar utveckling:

• Satsa på teknikgenombrott
• Mana till livsstilsförändringar
• Starkare på fokus på välbefinnande

Hur strategierna varit de rätta? Har de blivit verklighet? Teknikgenombrott finns det ett antal goda exempel då Elon Musk Teslas skapare har stått för ett par innovationer som är intressanta i den urbana stadsutvecklingen. Jag tänker på lagring av energi på batterier som blir en möjliggörare för t. ex. hus utan sladd. Nästa innovation är takpannor med inbyggda solceller med egenskaper som ger bättre isolering, längre livslängd. Dessa takpannor är snygga i sig förutom att de tar tillvara på solenergin så kan de möjliggöra en beteendeförändring. Många har varit intresserade av solpaneler med undvikit dessa pga estetiska skäl. Med andra ord så kan tekniken i kombination med estetik möjliggöra beteendeförändringar som vi inte trodde kunde vara möjliga för något år sedan.

Ett annat exempel är elcykeln som nu är på stark frammarsch. De som inte ville duscha på jobbet och hålla på med klädlogistik kan nu ta sig till jobbet smidigt. Ny tekniken har nått nya målgrupper som nu också får daglig träning och ökat välbefinnande (ja det finns nederländsk forskning som bekräftar detta).

I stadsdelen Augustenborg  i Malmö som hade upprepade problem med dagvattenhantering och översvämningar  på 90-talet. Med införande av ekossystemtjänster (vilket säkrade översvämningsskyddet) som regnträdgårdar, vackra dammar och översvämningsytor som är parkområde till vardags så lyckades man med naturens teknik skapa en helt ny trivsel i området. Tidigare var Augustenborg en stadsdel som man hellre flyttade från än till, nu vill de flesta bo kvar.

Ett annat exempel är Leipzig staden i östra Tyskland som vid murens fall också hamnade i fritt fall. På korttid flyttade över 150 000 invånare från staden. Något akut måste göras. Man genomförde ett fyrpunktsprogram för urbans stadsutveckling

1. Rädda befintliga byggnader
2. Utveckla boendemiljöerna
3. Implementera EST tjänster
4. Utveckla näringslivsförutsättningar

Förutom att rädda befintliga byggnader så låg fokus låg på att omstrukturera tidigare industriområden till gröna parker. Inklusive implementering av strukturer för löpande medborgardialoger så har trenden vänts. Det gröna arbetet med införande av ekosystemtjänster blev motorn för staden, som inneburit att staden åter är attraktiv.

Fortfarande finns det billiga lägenheter och nu flyttar konstnärerna från Berlin till Leipzig.

Välbefinnande blev Leipzigs viktigaste framgångsfaktor för den nödvändiga omställningen. Och nu ser prognosen bättre ut invånarna trivs och arbetsgivarna flyttar tillbaks, från år 2000 med endast 440 000 invånare till förväntade 700 000 invånare år 2030. Leipzig uppryckning lär synas så tillvida att när man åker tåg ser man skillnaden, att när man kom in i gamla väst så blir städerna mycket gråare till skillnad mot gröna Leipzig. En annan framgångsfaktor var samverkan mellan 13 kommundelar och två regionala distrikt. Med välbefinnande kommer också goda hälsoeffekter vilket också är ett sätt att skapa #planetnytta

Ja man kan säga att de tre faktorerna fortfarande är relevanta i högsta grad. Det är viktigt med goda exempel, dock skall man vara uppmärksam på att det finns många lokala faktorer som kanske inte är aktuella på våra breddgrader. En faktor som tenderar att komma lite för lågt ner vid förtätningsprojekt i staden är dagsljusnivån. T ex går det inte att jämföra sig mot Eixample i Barcelona (anses vara ett föredöme inom förtätning, med 8 vån med bebyggda gårdar) då det där handlar om avskärmning mot dagsljus av värmeskäl, vilket ej att jämföra mot svenska breddgrader, vi behöver allt ljus man kan få.

Ibland kan det vara skönt att få reflektera och faktiskt se att det går framåt och att trender kan vändas och vem kunde tro att Leipzig skulle bli det nya Berlin.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.