Kategori: Gröna jobb

Ibland är det intressant att kunna återvända till anteckningar från konferenser/seminarier som man varit på genom åren. Var det några spaningar som höll? För något år sedan så var jag på  ”Framtidsspaning för hållbar stadsutveckling” en konferens som bl a Naturvårdsverket höll i.

Då pratade man om tre strategier som är viktiga för hållbar utveckling:

• Satsa på teknikgenombrott
• Mana till livsstilsförändringar
• Starkare på fokus på välbefinnande

Hur strategierna varit de rätta? Har de blivit verklighet? Teknikgenombrott finns det ett antal goda exempel då Elon Musk Teslas skapare har stått för ett par innovationer som är intressanta i den urbana stadsutvecklingen. Jag tänker på lagring av energi på batterier som blir en möjliggörare för t. ex. hus utan sladd. Nästa innovation är takpannor med inbyggda solceller med egenskaper som ger bättre isolering, längre livslängd. Dessa takpannor är snygga i sig förutom att de tar tillvara på solenergin så kan de möjliggöra en beteendeförändring. Många har varit intresserade av solpaneler med undvikit dessa pga estetiska skäl. Med andra ord så kan tekniken i kombination med estetik möjliggöra beteendeförändringar som vi inte trodde kunde vara möjliga för något år sedan.

Ett annat exempel är elcykeln som nu är på stark frammarsch. De som inte ville duscha på jobbet och hålla på med klädlogistik kan nu ta sig till jobbet smidigt. Ny tekniken har nått nya målgrupper som nu också får daglig träning och ökat välbefinnande (ja det finns nederländsk forskning som bekräftar detta).

I stadsdelen Augustenborg  i Malmö som hade upprepade problem med dagvattenhantering och översvämningar  på 90-talet. Med införande av ekossystemtjänster (vilket säkrade översvämningsskyddet) som regnträdgårdar, vackra dammar och översvämningsytor som är parkområde till vardags så lyckades man med naturens teknik skapa en helt ny trivsel i området. Tidigare var Augustenborg en stadsdel som man hellre flyttade från än till, nu vill de flesta bo kvar.

Ett annat exempel är Leipzig staden i östra Tyskland som vid murens fall också hamnade i fritt fall. På korttid flyttade över 150 000 invånare från staden. Något akut måste göras. Man genomförde ett fyrpunktsprogram för urbans stadsutveckling

1. Rädda befintliga byggnader
2. Utveckla boendemiljöerna
3. Implementera EST tjänster
4. Utveckla näringslivsförutsättningar

Förutom att rädda befintliga byggnader så låg fokus låg på att omstrukturera tidigare industriområden till gröna parker. Inklusive implementering av strukturer för löpande medborgardialoger så har trenden vänts. Det gröna arbetet med införande av ekosystemtjänster blev motorn för staden, som inneburit att staden åter är attraktiv.

Fortfarande finns det billiga lägenheter och nu flyttar konstnärerna från Berlin till Leipzig.

Välbefinnande blev Leipzigs viktigaste framgångsfaktor för den nödvändiga omställningen. Och nu ser prognosen bättre ut invånarna trivs och arbetsgivarna flyttar tillbaks, från år 2000 med endast 440 000 invånare till förväntade 700 000 invånare år 2030. Leipzig uppryckning lär synas så tillvida att när man åker tåg ser man skillnaden, att när man kom in i gamla väst så blir städerna mycket gråare till skillnad mot gröna Leipzig. En annan framgångsfaktor var samverkan mellan 13 kommundelar och två regionala distrikt. Med välbefinnande kommer också goda hälsoeffekter vilket också är ett sätt att skapa #planetnytta

Ja man kan säga att de tre faktorerna fortfarande är relevanta i högsta grad. Det är viktigt med goda exempel, dock skall man vara uppmärksam på att det finns många lokala faktorer som kanske inte är aktuella på våra breddgrader. En faktor som tenderar att komma lite för lågt ner vid förtätningsprojekt i staden är dagsljusnivån. T ex går det inte att jämföra sig mot Eixample i Barcelona (anses vara ett föredöme inom förtätning, med 8 vån med bebyggda gårdar) då det där handlar om avskärmning mot dagsljus av värmeskäl, vilket ej att jämföra mot svenska breddgrader, vi behöver allt ljus man kan få.

Ibland kan det vara skönt att få reflektera och faktiskt se att det går framåt och att trender kan vändas och vem kunde tro att Leipzig skulle bli det nya Berlin.

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.