Månad: april 2017

Dammet har lagt sig, trumslagen har tonat ut, de ivriga fjärilarna i magen har stillat sig och jag har sovit gott några nätter. De senaste månaderna har för mig delvis präglats av förberedelser inför March for Science, manifestationen som hölls över hela världen för att hylla vetenskap och forskning – som en motvikt mot faktaresistens och ett samhällsklimat där en åsikt väger lika tungt som fakta. ”Jag känner så – det är min upplevelse” har blivit alltför vanliga argument, tillsammans med ett alltmer utbrett förakt och misstro mot det som ibland kallas ”elit”.

Vi var ungefär 2 500 tappra i Stockholm, jag har inte hunnit gå genom hur det har gått i de andra städerna. I Washington DC och i Chicago var det runt 40 000 som tågade. Människor i ungefär 700 städer tog på sina skor, greppade plakaten, gick ut genom dörren och samlades för att visa stöd för det som har givit oss nästan allt vi har idag. Och det som krävs för att vi ska kunna fortsätta ha ett gott liv.

I Stockholm hade vi storslagna talare, med forskare, innovatörer, journalister och politiker. Ola Rosling förde sin fars arv vidare, och talade om vikten av vetandet, att människor ska ha rätt information och kunskap. Han talade om hur världen har – på många sätt – blivit en bättre plats att leva på. Men budskapet som förs ut är att allt blir sämre, och hur ska man då motivera ett fortsatt arbete? Varför ska vi fortsätta med bistånd om folk bara blir fattigare? Om flickor inte får gå i skolan? Varför ska vi fortsätta arbeta för demokrati och utveckling om det inte ger några resultat? För att inte tala om risken för apati och uppgivenhet om allt bara verkar bli sämre.

De mörka historierna föder rakt in i de grupper som vill ha hat och polarisering, de som talar om ”systemkollaps” och som vill ha rädda människor. Det är inte vad som behövs nu, i den här oroliga tiden. Vi behöver inspirerade och handlingkraftiga människor som tror på framtiden och som orkar arbeta även när det kärvar. Vi behöver mer av de goda historierna, de goda nyheterna. Och där kommer vetenskapen in som en fantastisk källa, och där måste journalisterna, lärarna och alla kommunikatörer plocka upp de här fantastiska hoppingivande berättelserna. Om larven som äter plast, och som kanske kan vara en del av lösningen på plasten i haven. Om att tigrarna ökar i Indien. Att England har haft sitt första hela dygn utan att använda någon fossil energi. Och att flera tropiska sjukdomar nästan har blivit utrotade.

Mitt under en ”post-Trump-depression” under vintern hittade jag i mitt flöde ett inlägg om initiativet March for Science, och under ett par dygn anmälde sig hundratusentals människor som intresserade av initiativet. Där någonstans började mitt hopp om världen spira igen, och när jag såg att det även i Stockholm fanns planer på att manifestera så anmälde jag mig som frivillig och gick in med hull och hår för att hjälpa till med det jag kunde. Det har varit några roliga månader, med möten med helt nya bekantskaper från forskarvärlden och från andra delar av samhället. Människor med öppna sinnen, fötterna på jorden och huvudet i skyn. Om en dryg vecka samlas vi igen för att ta nästa steg. För den här marschen var bara början. Följ oss gärna på nätet och på facebook

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.