Kategori: Kompetens

Under Almedalen 2016 hamnade jag av en slump på en etablerad branschorganisations stora seminariesatsning i en lummig trädgård innanför Visbys ringmurar. Digitalisering och vår planets knappa resurser (ofta beskrivet som möjligheterna med cirkulär ekonomi) var ett genomgående tema för 2016 års version av Almedalen. Därför var det något förvånande att lyssna till ett seminarie som ägnade en stor del av tiden att smutskasta delningsekonomin då de i över halva seminarietiden försökte highlighta osäkerheter och barnsjukdomar. Bakgrunden var förstås att användandet av underutnyttjade resurser upplevdes som ett stort hot mot befintliga affärsmodeller.

Vår gemensamma situation som vi alla måste förhålla oss till är att 20 % av världens befolkning förbrukar 80% av jordens resurser. De 80 % högsta dröm är att uppnå samma standard som de 20%.

I utredningen ”Delningsekonomi På användarnas villkor” SOU 2017:26 används begreppet delningsekonomi (kollaborativ ekonomi) för att beteckna den del av ekonomin där privatpersoner ger varandra till- gång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Detta kan ske med hjälp av digitala plattformar. Gemensamt är dock att resurserna ska kunna delas med användare bortom den egna bekantskapskretsen. Givetvis så kan även företag och organisationer medverka.

En positiv sak med de nya möjligheterna i delningsekonomin är möjligheten till stärkta sociala relationer, låna ut din soffa (couchsurfing) eller en plats vid ditt middagsbord (Middagsklubben Göteborg). Erbjud din trädgård till en person med gröna fingrar eller att som expert söka en trädgård, tjänsten Co-Grow för båda parter samman, på köpet kan du få en vän för livet. Eller varför inte starta en gemensam odling i bostadsrättsföreningen. Vår tids inte alltid självvalda ensamhet är ett tydligt exempel på en av samhällets minst utnyttjade ”resurser”.

För lokala tips för kollaborativ konsumtion finns den utmärka sammanställningen som gjorts i Rekospot som speglar Stockholmsområdet,  motsvarande finns i Göteborg via Smarta Kartan.

Utmaningarna finns förstås där: Te x så gäller inte konsumenträtten vid delningsekonomiska transaktioner mellan privatpersoner, förutsatt att den tillhandahållande parten inte uppträder som näringsidkare, försäkringsfrågan, tvistemålshantering mm

Hindren för att delningsekonomin skall ta fart är kanske inte främst juridiken eller försäkringsfrågan, det kommer att lösa sig. Mer sannolikt är vår allmänmänskliga rädsla för förändring som blev så tydligt den vackra sommardagen i Visby. Barnsjukdomar finns förstås men som precis som t ex med Spotify och Uber så sker justeringar löpande.

Vi vet hur det gick med de mekaniska räknesnurrorna och skivbolagen som vägrade överge sina affärsmodeller. Nu är inte bara misslyckade affärsplaner som ligger i vågskålen utan nu är det mänsklighetens överlevnad. Då har vi inte längre råd att invänta företag eller tröga branschorganisationer med omodernt affärstänk utan då måste vi konsumenter agera och rösta med fötterna. Annars så brukar man säga att tillit är den nya valutan och jag kan lova att den valutan inte skapas i en backspegel. Mer troligt är att den skapas i strukturerade dialog med intressenterna. Fråga vad kunderna vill ha, fråga vad leverantörerna tycker att ni borde förbättra, våga ha en dialog.

Tillit är den nya valutan och jag kan lova att den valutan inte skapas i en backspegel.

Möjligheterna är stora affärsmässigt för de som vågar. Förhoppningen är att det i förlängningen innebär att man börjar att sälja funktion istället för prylar. Då finns det även incitament för tillverkarna att producera för lång livslängd och helt plötsligt så ligger risken för merkostnader hos tillverkarna (inte hos konsumenterna eller försäkringsbolagen. Det långsiktigt intressanta är att det kan innebära en trippel win-win situation för planeten (mindre resursåtgång), konsumenten (tillgång till high-end produkter för samma kostnad som tidigare) och för producenterna (lägre servicekostnader och en intäkt över en längre tidsperiod).

Delningsekonomin är ett verktyg i samhällets verktygslåda som förmår att använda underutnyttjade resurser, saker såväl som ensamma hjärtan på ett naturligt sätt som inte motsvaras av något annat verktyg – låt oss utnyttja denna möjlighet och låt oss skapa ömsesidig #planetnytta

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.