Kategori: Sharing economy

Under Almedalen 2016 hamnade jag av en slump på en etablerad branschorganisations stora seminariesatsning i en lummig trädgård innanför Visbys ringmurar. Digitalisering och vår planets knappa resurser (ofta beskrivet som möjligheterna med cirkulär ekonomi) var ett genomgående tema för 2016 års version av Almedalen. Därför var det något förvånande att lyssna till ett seminarie som ägnade en stor del av tiden att smutskasta delningsekonomin då de i över halva seminarietiden försökte highlighta osäkerheter och barnsjukdomar. Bakgrunden var förstås att användandet av underutnyttjade resurser upplevdes som ett stort hot mot befintliga affärsmodeller.

Vår gemensamma situation som vi alla måste förhålla oss till är att 20 % av världens befolkning förbrukar 80% av jordens resurser. De 80 % högsta dröm är att uppnå samma standard som de 20%.

I utredningen ”Delningsekonomi På användarnas villkor” SOU 2017:26 används begreppet delningsekonomi (kollaborativ ekonomi) för att beteckna den del av ekonomin där privatpersoner ger varandra till- gång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Detta kan ske med hjälp av digitala plattformar. Gemensamt är dock att resurserna ska kunna delas med användare bortom den egna bekantskapskretsen. Givetvis så kan även företag och organisationer medverka.

En positiv sak med de nya möjligheterna i delningsekonomin är möjligheten till stärkta sociala relationer, låna ut din soffa (couchsurfing) eller en plats vid ditt middagsbord (Middagsklubben Göteborg). Erbjud din trädgård till en person med gröna fingrar eller att som expert söka en trädgård, tjänsten Co-Grow för båda parter samman, på köpet kan du få en vän för livet. Eller varför inte starta en gemensam odling i bostadsrättsföreningen. Vår tids inte alltid självvalda ensamhet är ett tydligt exempel på en av samhällets minst utnyttjade ”resurser”.

För lokala tips för kollaborativ konsumtion finns den utmärka sammanställningen som gjorts i Rekospot som speglar Stockholmsområdet,  motsvarande finns i Göteborg via Smarta Kartan.

Utmaningarna finns förstås där: Te x så gäller inte konsumenträtten vid delningsekonomiska transaktioner mellan privatpersoner, förutsatt att den tillhandahållande parten inte uppträder som näringsidkare, försäkringsfrågan, tvistemålshantering mm

Hindren för att delningsekonomin skall ta fart är kanske inte främst juridiken eller försäkringsfrågan, det kommer att lösa sig. Mer sannolikt är vår allmänmänskliga rädsla för förändring som blev så tydligt den vackra sommardagen i Visby. Barnsjukdomar finns förstås men som precis som t ex med Spotify och Uber så sker justeringar löpande.

Vi vet hur det gick med de mekaniska räknesnurrorna och skivbolagen som vägrade överge sina affärsmodeller. Nu är inte bara misslyckade affärsplaner som ligger i vågskålen utan nu är det mänsklighetens överlevnad. Då har vi inte längre råd att invänta företag eller tröga branschorganisationer med omodernt affärstänk utan då måste vi konsumenter agera och rösta med fötterna. Annars så brukar man säga att tillit är den nya valutan och jag kan lova att den valutan inte skapas i en backspegel. Mer troligt är att den skapas i strukturerade dialog med intressenterna. Fråga vad kunderna vill ha, fråga vad leverantörerna tycker att ni borde förbättra, våga ha en dialog.

Tillit är den nya valutan och jag kan lova att den valutan inte skapas i en backspegel.

Möjligheterna är stora affärsmässigt för de som vågar. Förhoppningen är att det i förlängningen innebär att man börjar att sälja funktion istället för prylar. Då finns det även incitament för tillverkarna att producera för lång livslängd och helt plötsligt så ligger risken för merkostnader hos tillverkarna (inte hos konsumenterna eller försäkringsbolagen. Det långsiktigt intressanta är att det kan innebära en trippel win-win situation för planeten (mindre resursåtgång), konsumenten (tillgång till high-end produkter för samma kostnad som tidigare) och för producenterna (lägre servicekostnader och en intäkt över en längre tidsperiod).

Delningsekonomin är ett verktyg i samhällets verktygslåda som förmår att använda underutnyttjade resurser, saker såväl som ensamma hjärtan på ett naturligt sätt som inte motsvaras av något annat verktyg – låt oss utnyttja denna möjlighet och låt oss skapa ömsesidig #planetnytta

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.