Månad: februari 2018

Jag läser Karin Bojs krönika i DN om att vi åtminstone ska öppna ögonen och göra medvetna val att flyga till Thailand på semestern och äta nötkött, om vi nu ändå ska göra det. Att vi har ett val.

Den insikten har många redan gjort, helt eller delvis, men fler behöver vakna upp. Och det är inte lätt. Strategierna för att slippa känna har vi utvecklat till en konst: förnekelse, att rationalisera sitt beteende, fortsätta som om inget har hänt – fortsätta konsumera, resa, jobba mer och mer mot någon annans tillväxtmål vi egentligen inte tror på, dvs leva ett slags dubbelliv i strid mot vår egen moraliska kompass. En del hoppar av ekorrhjulet som en protest, andra blir passiva, och intar en Business-as-usual-mentalitet, med en övertro på att kapitalism, samhällssystem och politiker ska lösa problemet, eller på att den tekniska utvecklingen ska rädda oss. Så sviker vi oss själva. Och vår egen väg, vilja och värdegrund. Och måste döva oss med missbruk av olika slag för att stå ut. Med konsumtion, spelmissbruk, sociala medier, mat, träning etc slipper vi känna tomheten och längtan efter oss själva. Och precis som vid andra sorters missbruk får skulden och ångesten efteråt oss att boka ännu en utlandsresa för att slippa känna efter. Och så skadar vi oss själva och planeten ännu mer.

Vi lever i en värld där vi har utvecklat ett missbruksbeteende. Först när vi är medvetna kan vi skapa det liv och den värld vi vill leva i. Vi är alla aktörer i den utveckling som sker, och vi har alla kraften att förändra inom oss.  De val vi gör i dag spelar roll. 

Religion har spelat en roll i att ta oss dit vi är. Genom den har vi skapat en tro på en Gud utanför oss själva, en yttre makt som vi alla blir barn inför. Utan möjlighet att påverka. Det är dags att hämta hem kontakten med vår egen potential, vår kraft, och därmed vår andlighet. Andlighet är ett ord som kan verka skrämmande för oss. Det finns skeptiska röster som undrar hur det kan hjälpa mänskligheten att meditera när världen runtomkring blir varmare och varmare. Att vi tvärtom borde sluta ägna oss åt vårt ego och gå ut och agera.  Men det yttre och inre hänger ihop. Utan kontakt med oss själva i allt vad vi är, med alla känslor av skam, skuld, rädsla och sorg orkar vi inte bära vad som faktiskt sker runt oss, och vi stänger av. Då stänger vi samtidigt av en bit av oss själva.  Och fortsätter med vårt missbruksbeteende och överkonsumtion för att stå ut.

Andlighet kanske inte handlar så mycket om att stänga in sig i en grotta och meditera, trancendens och änglar, utan om att när vi medvetandegör och fördjupar relationen till oss själva fördjupar vi samtidigt relationen till naturen, planeten och till varandra. Det handlar om att när vi stillar oss, går inåt och lyssnar till vår egen röst är det planeten vi hör. Vi är alla en del av samma röst, av samma smärta. Det är själva anledningen till att vi flyr, men det är när vi delar den som kraften väcks. Nu närmar vi oss vägs ända, där det inte längre finns någonstans att ta vägen.  Vi måste ta oss själva och vår egen värdegrund på allvar.

För många låter det här som ett stort steg att ta, när hjulet snurrar fortare och fortare och vi knappt hinner läsa läxan med våra barn på kvällen. Fokus, närvaro och stillhet är en lyxvara i mångas liv.

Det finns terapiformer som ser människans existentiella livsutmaning, andlighet och behov av naturen i ett holistiskt perspektiv. Med rötter i den existentiella och transpersonella psykologin tas dessa villkor in i terapiarbetet, eftersom det är en del av vad det innebär att leva i den här världen, i den här tiden. Psykosyntes är ett exempel. Ekopsykologi och djupekologi är andra område som växer – och som många forskare i dag kan peka på – att naturens läkande förmåga för psykisk ohälsa och som en nödvändighet för människans välbefinnande, att vi i grunden är en ekologisk varelse.  Även den traditionella beteendevetenskapen behöver börja inkludera den existentiella smärtan som handlar om planetens överlevnad. Ett perspektiv som bygger på att vi är en del av allt. Det är dags att sluta separera oss själva från varandra och vår planet.

Om vi i djupet av oss själva förstår att vi alla är ett kan vi inte fortsätta skada varandra, planeten, djuren och oss själva. Tacksamhet, hopp och tillit väcks. Tillsammans har vi alla möjligheter. Men vi måste våga vakna upp.

// Lisa Wiklund

Dagens gästbloggare är Lisa Wiklund, Innerwell. Hon är diplomerad psykosyntesterapeut och coach utbildad vid PsykosyntesAkademin i Stockholm och arbetar även som konsult inom HR. Tidigare har hon bloggat om

Digitala möten i klimatpåverkans spår.

#metoo och elefanten i rummet – om organisatorisk hållbarhet

Den globala uppvärmningen är nu i genomsnitt 1,1 grader (NASA 2023). De tre dominerande växthusgaserna, i ordning efter hur stort bidrag de haft till den globala uppvärmningen, är koldioxid (70 %), metan (23 %) och lustgas (6,5 %). Sett till koldioxid så kommer 89 % av utsläppen från fossila källor, resterande 11 % är netto-utsläpp av koldioxid från biosfären på grund av mänsklig påverkan (t.ex. avskogning).

För att göra ett komplett klimatbokslut så ska utsläpp av alla dessa växthusgaser inkluderas (WRI, 2004). I praktiken saknas ofta information om utsläpp av biogen koldioxid. I många fall är förklaringen att det saknas studier där man mätt flödet av koldioxid från biologiska processer, i andra fall utgår man från att motsvarande inbindning av kol har skett tidigare i värdekedjan.

Senare i år väntas en ny vägledning med ambitionen att reda ut hur utsläpp och inbindning från processer kopplat till markanvändning, biomassa och kolinlagring ska hanteras i organisationers klimatbokslut – Greenhouse Gas Protocol Land Sector and Removals Guidande. Vi har kikat på utkastet till standarden och delar med oss att några reflektioner kring vad detta kan innebära för bolag i olika branscher. 

Övergripande

Alla företag som har aktiviteter som nyttjar mark i sin värdekedja ska rapportera enligt Land sector and removals. Ska man tolka det strikt så innebär det alla företag som har inköp av livsmedel, kläder från bomull eller andra naturfiber, möbler eller byggvaror av trä, biobränslen ska använda den nya vägledningen.

Företag måste redovisa samtliga utsläpp i Scope 1, 2 och 3 (alla kategorier). Undantag ska motiveras. Inbindning är frivilligt att rapportera, men om man gör det måste man följa samtliga principer i den nya vägledningen.

Rapporteringen ska separerat redovisa utsläpp och inbindning per scope och per ursprung (fossilt vs biogent).

Inbindning

För att få rapporterar inbindning måste företaget ha ett system för pågående övervakning av kolsänkan, full spårbarhet genom hela värdekedjan från tillfället då kol lämnade atmosfären, och redovisa eventuella utsläpp tillbaka till atmosfären om de sker.

Om man exempelvis är ett bolag som producerar biokol från skörderester som man sedan själva gräver ner i sina odlingar så kan man tillgodoräkna sig en inbindning av kol i sitt Scope 1, men det förutsätter att man har full spårbarhet från då kolet bands till biomassa (på den egna åker) tills den grävdes ner. Man måste bokföra hur mycket som grävts ner och övervaka kolsänkan. Om man upptäcker att den minskat så ska detta korrigeras i kol-bokföringen.

Förändrad markanvändning

Utsläpp och inbindning från förändrad markanvändning ska inkludera eventuella förluster av kol från både biomassa, markkol (SOC) och dött organiskt material.

Det skulle kunna innebära att utsläppen från t.ex. avskogningen blir ännu högre, då det framförallt är förlust av biomassa som tidigare mätts och inkluderats. 

Markanvändning

Företag ska inkludera och redovisa netto-utsläppet av kol baserat på den årliga netto-förändringen av kol i marken. Detsamma gäller netto-utsläpp av andra växthusgaser. Detta gäller exempelvis alla som äger eller förvaltar mark, och det gäller alla aktörer i ens värdekedja som äger eller förvaltar mark.

Det kommer troligtvis bli vanligare att mäta kolhalt i åkermark, där de som har eller byter till jordbruksmetoder som ökar mullhalten kommer premieras. Detta kommer gälla även de som handlar med jordbruksprodukter behöva göra, alltså återförsäljare av t.ex. livsmedel.

Kol i produkter

För företag som har produkter som lagrar kol så ska man säkerställa att man inkluderat utsläpp från markanvändning uppströms. Man behöver ett system för övervakning av sitt lagrade kol och behöver rapportera reversals om kol förloras åter till atmosfären.

Om man exempelvis bygger trähus så behöver man kunna spåra virket tillbaka till en specifik plats, eftersom man behöver ta reda på netto-förändringen av kol på den platsen. Man behöver också ha koll på det lager av kol man byggt upp över tid, och dra bort från lagret om man t.ex. river byggnaden och förbränner avfallet, då det återgår till atmosfären.

Reflektion

Jag är mycket imponerad över omfattningen och helheten i den nya vägledningen. Samtidigt upplever jag den som teknisk och svår att få grepp om. Det kommer bli spännande att se hur den slutliga versionen blir som förväntas vara klar efter sommaren. Vi följer utvecklingen och hoppas att fler av våra kunder kommer vilja rapportera både utsläpp och inbindning enligt Land sector and Removals Guidance framöver.

Egen ordlista

Några begrepp kan vara svåra att förstå, här försöker jag förklara innebörden (min egen tolkning). 

Removals, Inbindning. Koldioxid lämnar atmosfären, ofta genom en process där det reduceras till kol och binds kemiskt med väte och andra grundämnen i levande biomassa genom fotosyntes. Kan även ske rent mekaniskt genom att separera gasen, komprimera den och föra över till hålrum i berggrunden. Eller kemiskt på andra sätt genom till exempel vittring.

Kretslopp och kolcykeln. Man kan se Jorden som uppdelad i olika ”sfärer” så som atmosfären, biosfären (levande biomassa), jordskorpan (geosfären), havet, teknosfären (det mänskligt byggda). Kol är i kretslopp mellan dessa sfärer. Den korta kolcykeln involverar främst atmosfären och biosfären där kol cirkulerar med en tidsskala på tiotals år (t.ex. pappersprodukter) upp till några hundra år (t.ex. virke från gamla träd). Den långa kolcykeln involverar jordskorpan och atmosfären och har en tidsskala på några hundra miljoner år. Det är kol i den korta cykeln som kallas ”biogent kol” eller kol från biogent ursprung, och kol i den långa cykeln som kallas ”fossilt kol” eller kol från fossilt ursprung.

Reversals. Koldioxid som bundits i en carbon pool, men sedan släpps åter till atmosfären som ett utsläpp av biogen koldioxid.

Förändrad markanvändning, land use change. När den historiska markanvändningen ändras till en ny, t.ex. då skogsmark avverkas och plöjs till åkermark, åker- eller betesmark växer igen, eller när produktionsmark exploateras och blir stad eller infrastruktur.

Markanvändning, land use. Även om markanvändningen inte förändras så sker ett netto-flöde av växthusgaser från eller till marken, beroende på vilken typ av förvaltningsmetoder eller produktionsmetoder som används. Exempelvis kan flöden av växthusgaser mellan mark och atmosfär förändras betydligt med olika typer av odlingstekniker, utan att markanvändningen i sig förändras (det är fortfarande åkermark).