Kategori: Vatten

Under veckan har jag varit på SGBC:s konferens Building Sustainability 2016. Där har det pratats mycket om hur vi kan minska utsläppen från byggsektorn, men väldigt lite om hur vi kan öka insläppen – alltså att binda kol igen så att halten i atmosfären minskar. Det är som att diskuttera hur mycket vi ska vrida ner badvattenkranen, när vi egentligen behöver hitta bottenpluggen.

Johan Rockström har skrivit att vi måste vända de globala utsläppen redan 2020, för att nå noll utsläpp runt år 2040 i Sverige, samtidigt som vi förvaltar mark- och vatten så att de fortsätter att binda kol. För insläppen, eller inbindningen som man kallar det, är vi människor fortfarande helt beroende av naturens egna förmåga att binda kol.

Träbyggnad – att bygga hus och byggnader med trästomme – lyftes under veckan som ett bra sätt att minska utsläppen från byggsektorn, till och med binda kol. Jag dyker ner i problematiken.

Minskar träbyggnad klimatpåverkan?

Ja. Trä minskar utsläppen genom att 1) ersätta cement, som till största delen består av kalksten, som byggmaterial. Cement produceras genom att bränna kalksten i ugnar som dels drar stora mängder energi men främst leder till stora utsläpp av CO2 (kalksten blir bränd kalk och koldioxid) och 2) uppehålla CO2 i byggnaden så länge den står. Det ger oss lite mer tid att ställa om till en global fossilfri fordonsflotta och fossilfri energisektor.

Blir träbyggnad en sänka för koldioxid?

Nej. Det är en stor skillnad på att minska utsläpp och att faktiskt göra motsatsen till utsläpp, bidra med ett nettoflöde från atmosfären, binda in kol, att vara en kolsänka. Träd som växer binder kol, det är en nytta för oss som vi kan kalla global klimatreglering. Träd är multifunktionella så samtidigt producerar de fiberråvara och olika reglerande och kulturella ekosystemtjänster.

Används fibern som råvara till byggprocessen så använder man kol som bundits de senaste seklet. Hur länge byggs en byggnad för idag? 80 år? Då binds kolet ytterligare 80 år. Men vad händer med byggresterna sedan? Idag har vi i praktiken ingen annan vedertagen metod för att bli av med avfall än förbränning (vi vill undvika deponi). Förbränning kan potentiellt skicka tillbaka näringsämnena till naturen (beroende på hur man hanterar askan). Kväve och kol kommer tillbaka upp i luften. Så att nya träd kan plocka ner det.

Men problemet är ju att vi släppt ut kol som varit bundet i jordskorpan i miljontals år. Därför måste vi binda kol i motsvarande tidsperiod för att något verkligen ska vara en kolsänka. Att fördröja utsläppen med 80 år är inte dåligt, men det minskar bara skadan, är inte närheten av att skapa riktig nytta.

Vad är en riktig kolsänka?

Forskare kartlägger flöden av CO2 för att få bättre kunskap om vilka ekosystem som fungerar som kolsänka, och vilka förutsättningar som behövs för att ekosystem ska bli kolsänkor istället för kolkällor eller netto-noll-system.

Det är här som det blir riktigt spännande. Här saknas innovationer. Vi kontrollerar flödet av kol ut till atmosfären genom förbränning av fossil, och vi påverkar flödet från atmosfären genom markanvändning, men vi vet inte hur vi ska styra för att få de resultat vi vill ha. Vi har, utan kunskap, under lång tid minskat naturens egna förmåga att binda kol genom att förändra markanvändning som premierar andra ekosystemtjänster, främst matproduktion. I Sverige har detta skett under ett par sekel genom utdikning av våtmarker. Nu vet vi att våtmarker (speciellt mossar) hade ett stort bidrag till den globala klimatregleringen. Det är ett avvägande mellan två ekosystemtjänster, som tar sitt uttryck som två olika markanvändningar.

Det är här klimatinnovation och vattenpolitik möts och blir intimt sammanlänkade. EU:s vattendirektiv sätter nu press på kommuner, myndigheter, markägare och verksamhetsutövare att förbättra vattenrening och näringsbalans. Ett sätt är att restaurera våtmarker. Och eftersom ekosystem är mångfunktionella kommer andra nyttor på köpet, i fallet med våtmarker global klimatreglering.

Kanske kan implementeringen av vattendirektivet fungera som en förstärkare för klimatpolitiken och vice versa?

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.