Kategori: Vatten

Under veckan har jag varit på SGBC:s konferens Building Sustainability 2016. Där har det pratats mycket om hur vi kan minska utsläppen från byggsektorn, men väldigt lite om hur vi kan öka insläppen – alltså att binda kol igen så att halten i atmosfären minskar. Det är som att diskuttera hur mycket vi ska vrida ner badvattenkranen, när vi egentligen behöver hitta bottenpluggen.

Johan Rockström har skrivit att vi måste vända de globala utsläppen redan 2020, för att nå noll utsläpp runt år 2040 i Sverige, samtidigt som vi förvaltar mark- och vatten så att de fortsätter att binda kol. För insläppen, eller inbindningen som man kallar det, är vi människor fortfarande helt beroende av naturens egna förmåga att binda kol.

Träbyggnad – att bygga hus och byggnader med trästomme – lyftes under veckan som ett bra sätt att minska utsläppen från byggsektorn, till och med binda kol. Jag dyker ner i problematiken.

Minskar träbyggnad klimatpåverkan?

Ja. Trä minskar utsläppen genom att 1) ersätta cement, som till största delen består av kalksten, som byggmaterial. Cement produceras genom att bränna kalksten i ugnar som dels drar stora mängder energi men främst leder till stora utsläpp av CO2 (kalksten blir bränd kalk och koldioxid) och 2) uppehålla CO2 i byggnaden så länge den står. Det ger oss lite mer tid att ställa om till en global fossilfri fordonsflotta och fossilfri energisektor.

Blir träbyggnad en sänka för koldioxid?

Nej. Det är en stor skillnad på att minska utsläpp och att faktiskt göra motsatsen till utsläpp, bidra med ett nettoflöde från atmosfären, binda in kol, att vara en kolsänka. Träd som växer binder kol, det är en nytta för oss som vi kan kalla global klimatreglering. Träd är multifunktionella så samtidigt producerar de fiberråvara och olika reglerande och kulturella ekosystemtjänster.

Används fibern som råvara till byggprocessen så använder man kol som bundits de senaste seklet. Hur länge byggs en byggnad för idag? 80 år? Då binds kolet ytterligare 80 år. Men vad händer med byggresterna sedan? Idag har vi i praktiken ingen annan vedertagen metod för att bli av med avfall än förbränning (vi vill undvika deponi). Förbränning kan potentiellt skicka tillbaka näringsämnena till naturen (beroende på hur man hanterar askan). Kväve och kol kommer tillbaka upp i luften. Så att nya träd kan plocka ner det.

Men problemet är ju att vi släppt ut kol som varit bundet i jordskorpan i miljontals år. Därför måste vi binda kol i motsvarande tidsperiod för att något verkligen ska vara en kolsänka. Att fördröja utsläppen med 80 år är inte dåligt, men det minskar bara skadan, är inte närheten av att skapa riktig nytta.

Vad är en riktig kolsänka?

Forskare kartlägger flöden av CO2 för att få bättre kunskap om vilka ekosystem som fungerar som kolsänka, och vilka förutsättningar som behövs för att ekosystem ska bli kolsänkor istället för kolkällor eller netto-noll-system.

Det är här som det blir riktigt spännande. Här saknas innovationer. Vi kontrollerar flödet av kol ut till atmosfären genom förbränning av fossil, och vi påverkar flödet från atmosfären genom markanvändning, men vi vet inte hur vi ska styra för att få de resultat vi vill ha. Vi har, utan kunskap, under lång tid minskat naturens egna förmåga att binda kol genom att förändra markanvändning som premierar andra ekosystemtjänster, främst matproduktion. I Sverige har detta skett under ett par sekel genom utdikning av våtmarker. Nu vet vi att våtmarker (speciellt mossar) hade ett stort bidrag till den globala klimatregleringen. Det är ett avvägande mellan två ekosystemtjänster, som tar sitt uttryck som två olika markanvändningar.

Det är här klimatinnovation och vattenpolitik möts och blir intimt sammanlänkade. EU:s vattendirektiv sätter nu press på kommuner, myndigheter, markägare och verksamhetsutövare att förbättra vattenrening och näringsbalans. Ett sätt är att restaurera våtmarker. Och eftersom ekosystem är mångfunktionella kommer andra nyttor på köpet, i fallet med våtmarker global klimatreglering.

Kanske kan implementeringen av vattendirektivet fungera som en förstärkare för klimatpolitiken och vice versa?

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.