Kategori: Transformation

Just nu pågår ett nytt stort klimatmöte som avslutas i morgon. Denna gång i Bonn. Mitt intryck är att det efter den urladdning som skedde i Paris för två år sedan en viss letargi infunnit sig. Några media håller dock klimatfanan högt. Bland annat har Expressen överraskat med att skriva om klimatet varje dag. Men det verkar som att delegaterna kört fast när det gäller åtaganden? Eller är det bara jag som är besviken?

En stor klimatkonferens betyder att det publiceras en rad rapporter om hur det står till med vår kära jord. Tyvärr är det mesta inte så upplyftande men det finns ändå positiva inslag. Jag tänkte ge en liten överblick:

Utsläppen i världen har inte fortsatt att minska. Tvärtom kommer utsläppen för 2017 att öka med 2 %. Det är illa eftersom de under senaste tre åren planat ut och man till och med talat om ”peak emissions”. Men som sagt nu stiger de och det är framför allt Kina som medverkar till detta.

I Sverige har utsläppen tyvärr ökat för senaste kvartalet meddelar SCB, främst orsakad av ökningar inom transportsektorn. För att nå 70 % minskning till 20130 för den här sektorn krävs årliga minskningar på ca 6%. Så nu måste krafttag till!

15 000 forskare har gett ut en skarp varning till hela mänskligheten. Förra gången var för 25 år sedan. Denna gång varnar man för att vi håller på att få utspridd misär och katastrofartad minskning av biologisk mångfald. Man noterar samtidigt att vissa framsteg nått, exempelvis minskningen av ozonlagret och att svälten i världen minskat. Men generellt sett gör mänskligheten inga framsteg. De områden som man speciellt nämner är avskogning, jordbruksproduktionen, växthusgaserna och den sjätte massutrotningen av arter som pågår.

Där är det inga muntra tongångar. Forskarna själva säger att förra gången, för 25 år sedan, fick varningen inget genomslag. Nu är man oroliga för att de ska ses som alarmister och att rapporten ställs in i bokhyllan. Men deras egen oro döljer man inte. De spekulerar i att vi håller på att driva jorden in i en ny geologisk fas som innebär att total förändring av jordyta och atmosfär. De menar att den situation som vi står inför är unik på så vis att det är första gången i jordens historia som en enda art brett ut sig över hela ytan och för egen del tagit i anspråk nästan alla produktionsresurser.

När man läst om detta skrattar man inte precis ihjäl sig. Går det inte att stoppa att vi sågar av den gren vi sitter på?

Ja, då går vi till en annan nyhet och då kan man räta på ryggen lite. Där beskrivs 10 megatrender som inte är linjära utan som växer exponentiellt och därför lätt underskattas. De drivs av att stora investeringar riktas till områdena i fråga. Jag ska snabbt räkna upp 7 av dem

1. Växtbaserad mat. Nya produkter kommer ut hela tiden: mjölk, ost, ägg, kött. Vår kund Oatly’s försäljning har formligen exploderat och de exporterar också sina havrebaserade produkter. Innebär minskning av metangasutsläppen
2. Förnybar energi. Sol och vind bara växer och priserna blir lägre. 90% lägre priser på 10 år. Sista ordet inte sagt
3. Slutet på kolanvändning. Kina har stängt 151 kolkraftverk. I UK har kolanvändning för energi gått från 40% till 2%. Peak kol var 2013
4. Elbilar. Kina leder och bilarna blir billigare och batterierna räcker längre. Även oljebolagen tror på elbilsvägen
5. Batterier. Priser har gått ner 75% på 6 år och det finns mer att ta. På den här scenen kommer svenska SaltX Technology att vara en stark aktör
6. Energieffektivisering av byggnader gör att energiförbrukningen störtdyker. Nu talar man om zero-energy-homes eller negawatt i stället för Megawatt
7. Skogen. Här har trenden inte vänt. Skogar är det effektivaste sättet att lagra koldioxid (det har vi på U&We and ZeroMission ansett länge). Det skövlas mycket, men stora projekt av återbeskogning pågår. Kina, Indien och Sydkorea har planterat skog som binder lika mycket koldioxid som tre gånger EU’s utsläpp.

Sir Nicholas Stern är försiktigt optimistisk inför dessa trender och konstaterar att det är möjligt att greja det men att det kräver radikala förändringar.

Så efter att ha i början av bloggposten känt mig lite uppgiven har livsandarna vaknat efterhand. Kanske, kanske det går … Kan inte undgå att tänka på den sociala transformation som håller på att ske med #metoo. Det kan gå att få till en mobilisering som leder till beteendeförändring, skämning av det galna, maktomfördelning, ny lagstiftning och omallokering av investeringar…

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.