Månad: november 2017

Cirkulär ekonomi eller cirkulära affärsmodeller har det pratats om en tid. I en tidigare bloggpost för 17 månader sedan handlade det huvudsakligen om teori och processteg. Glädjande nog så finns det nu konkreta exempel och praktiskt insamlade erfarenheter att tillgå – kort sagt – det bubblar där ute.

Vad finns det för affärsmöjligheter och vad finns det för möjligheter för mig som medborgare på en planet som behöver allt stöd den kan få?

Att förstå vad kunden behöver när kunden kanske inte ens själv kan formulera det låter som en paradox. Att ha förmåga att möta detta presumtiva kundbehov är ofta något som utmärker framgångsrika företag. Att vänta på inspiration fungerar inte ens för våra stora konstnärer utan det är blod, svett och tårar som gäller i vanlig ordning. Hitta ditt företags egna arbetsprocess. Att det kan vara värt det vittnar denna undersökning  (gjord av Haas School of Business at Berkeley i Californien) som visar att 9 av 10 yngre personer s.k millenials (personer födda efter år 2000) snabbt byter varumärke om ett företag inte tar ansvar. 

Hur blir ditt företag en vinnare?

• Jobba med partners som besitter kunskaper i respektive del för produktens livscykel (7 faser). Att tillämpa ett cirkulärt tänk igenom alla etapper är en utmaning för alla företag och det går inte att vara bäst i alla 7 faser
• Ta fram checklistor för respektive del av de 7 faserna i den cirkulära ekonomin så att du vet vad som krävs/ställa krav på andra i de sju olika faserna. Tänk mätbarhet
• Återkommande dialog med intressenterna. Intressentdialog är oftast kortaste vägen till en effektiv produktutveckling och en viktig del i en strukturerad arbetsprocess
• Lär av andra. Var med i nätverk (t ex Cradlenet) eller diskussionsforum på Linkedin som diskuterar den här typerna av frågor
• Glöm inte det sociala ansvaret i leverantörsprocessen

Det kan låta som ett enkelt erbjudande att erbjuda funktionsförsäljning (där producenter har ägandeansvaret) men ofta utvecklar man i traditionella spår och det brukar sluta med att man erbjuder det som man alltid har gjort – i bästa fall som en något uppgraderad produkt. Nedan tar jag upp fem intressanta lösningar som visar på andra möjligheter och som i flera fall använder sig av funktionsförsäljning för att möta kundens behov.

Easykicks: En prenumerationstjänst för barnskor

(ett par åt gången/barn) utan stilleståndskostnader eller jobbiga inköpsbesök för ca 170 kr/mån. Bakgrunden är att föräldrar om de har tur får ut 4 månader av ett par barnskor (därefter för små/trasiga). Det innebär minst 3-4 stressfulla besök till skoaffären per år. Och därefter hamnar skorna ofta I soppåsen (idag återvinns endast 5%). Easykicks är en tech startup som stöds av Nike. Alla skor återanvänds eller återvinns.

Philips erbjuder ljus som en funktionstjänst till Schiphols flygplats.

Schiphol önskade funktionen ljus. Philips fick incitament att bygga in extra robusta/energisnålare lösningar då de enligt upplägget stod för servicekostnader och elräkningen. Resultatet blev mindre miljöpåverkan i form av lägre resursförbrukning av el, transporter, råvaror (75% längre livslängd) och dessutom blev elnotan 50% lägre.

Loop Rocks dejtingapp för byggmassor.

25% av Stockholms lastbilstransporter lär vara byggnadsmassor ofta på väg till kostsam deponi eller någon form av mellanlager. Via appen Loop Rocks (dotterbolag till NCC) matchas underskott och överskott. Appen är gratis att använda, för proffs som privatpersoner.

KG Knutsson erbjuder minimering av stillestånd

för bussar via renoveraringar av bussväxelådor. Vilket innebär att man sparar allt mellan 50% och 90% i material jämfört med att ta fram en ny. En renovering förlänger livet på fordonet och KGK har ett stort lager av utbytesenheter som kan skickas på dagen och på så sätt se till att bussoperatörer över hela landet snabbt kan få sin buss tillbaka i trafik.

Repamera är en tjänst som tillhandahåller lagningar av trasiga kläder.

Du beställer hem frakthandlingar plaggen lagas (i Malmö) och därefter kommer de tillbaks inom 21 dagar. Tjänsten kan sägas vara cirkulär i den meningen att plaggets livslängd (konsumtionsfasen) förlängs och att vi därmed gör en resursbesparing men självklart skall också råvaran återföras i slutet av livscykeln.

Funktionsförsäljning möjliggör en överföring av risktagandet. Istället för att kund skall behöva ta all risk för en ibland ogenomtänkt produkt så är det nu tillverkaren/leverantören som står risken. Kunden får sina behov tillgodosedda och det är tillverkarna som står för kvalitetsbristkostnader/servicekostnader/ stilleståndskostnader mm. Affärsmodellen för funktionsförsäljning innebär att det finns tydliga incitament för producenterna att jobba långsiktigt pga av kostnads och resursbesparingar samt inte minst möjlighet till längre intäktsmodeller (inbetalningar enligt prenumerationsmodell istället för engångs inbetalningar vid produktköp).

Om en producent genomför en analys av en produkts 7 faser i en livscykel så finns det goda möjligheter att undvika externaliteter (extern effekt på tredje part). Vilket innebär att affärsriskerna minimeras (framtida kostnader undviks) och den erhållna goda kunskapsnivån kan möjliggöra att man vågar erbjuda funktionsförsäljning med följd att kunden får en robustare och mer kvalitetssäkrad produkt, producenten minskar kostnaderna och resursförbrukningen och planetnyttan blir uppenbar.

Men som sagt ingenting är enkelt – fame costs – och betalmedel brukar vara blod, svett och tårar, där finns ingen skillnad på nya eller gamla affärsmodeller.

Efter fyra års Almedalsfrånvaro återvänder jag till Gotland, rosornas ö, den första intensiva veckan i juli. Senast jag delade med mig av mina tips inför veckan, fokuserade jag på det som gick att se även om du stannade hemma. Nu är det en blandning. Extra glad är jag förstås att vi återigen bjuder in till två egna seminarier och deltar på ännu fler.

Planetnytta – 6 juli kl 16.20

Hur kan näringslivet leverera både näring och liv? Planetnytta är nästa utmaning för näringslivet där det gäller att inte inte bara minska belastningen på miljö och sociala system utan också återställa och förstärka alla livsuppehållande system som är förutsättningar för liv på jorden. Medverkar gör bl.a. Elin Bergman, Emma Enebog, Johan Ununger, Kaj Török och Pär Larshans.

Vi håller till på SVNs plats i Donnerska husets aula.

Det ska vara lätt att göra rätt – 7 juli kl 8.00

Per Bolund har lagt fram ett förslag till avdragsrätt för klimatkompensation. Är förslaget det bästa för att stödja näringslivets frivilliga klimatarbete? Vi frågar oss varför företags frivilliga klimatansvar beskattas?

Vi håller till på Aktuell Hållbarhets Arena på Gotlands Museum, Strandgatan 14 som livesänder alla sina 30 programpunkter under dagarna tre.

Hållbar samhällsplanering – 7 juli kl 12.30

C/O City är ett av projekten som tas upp som ett exempel att gå från vision till handling vid hållbar samhällsplanering på Sweden Green Buildings Councils seminarium på Teaterskeppet. Johan Solberg är medverkande från U&We!

Gröna Bilister

kör ett digert program med fokus på måndagen 4 juli, där vår egen Johanna Grant, ordförande i föreningen, deltar i fyra paneler under början av veckan och i tre seminarier som Gröna Bilister arrangerar. De handlar om bränslen, mobilitet och beteenden samt innovation.

HejDigitalt

är numera en given scen i Almedalen. 2016 blir deras tredje år på plats med ett mycket spännande program söndag till torsdag på Fiskargränd 5 i Visby. Jag själv kommer delta som teamledare på den inledande workshopen om Framtidens Almedalen – Hur kan digitalisering göra mötesplatsen mer tillgänglig? En viktig workshop när endast 21 procent av programpunkterna websänds i år.

I år fortsätter gänget bakom HejDigitalt, Beata Wickbom & Emma Egnell, att arbeta för att vara en mötesplats med 100% fokus på digitalisering.