
Önskelista efter en alldeles för varm sommar
Så är hösten här – nästan. I varje fall i delar av landet. Den är senare än den brukar vara, sommaren har varit både lång och ovanligt het. Klimatfrågan och även övriga hållbarhetsfrågor har varit lite mer i fokus, åtminstone under en tid, både i media och i folkmun. Sen blev det back-to-basic igen, med kvartalsrapporter, börsresultat, vd-byten och annat viktigt. Klimatfrågan halkar ner, ligger och skvalpar bland sådant som är viktigt att hantera – inom ramen för vad ekonomin mäktar med. Typ.
Jag längtar efter den dagen då det på riktigt blir tvärtom. Jag hoppas att jag får uppleva den – när det är miljön som sätter ramarna och allt annat får maka ihop sig därinnanför.
Så med det i tanken har jag funderat lite på vad jag skulle önska mig att företag ska göra nu framöver, och hur hållbarhetsredovisningarna skulle kunna vara en del av det.
Så här kommer den, min önskelista för årets hållbarhetsredovisningar:
Nummer ett. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningarna fick vara det de är ämnade att vara – ett sätt för medborgare och beslutsfattare att få insyn i hur företagen arbetar med hållbarhetsfrågorna på riktigt. När jag väljer el-leverantör, handlar mat eller väljer bank så vill jag veta på riktigt hur det företaget påverkar miljö och sociala system. Jag vill veta att om ett företag säger att de är klimatneutrala så är de det – hela vägen, inte bara inom de egna kontorsväggarna. Jag vill veta att om ett företag skriver att de har system för att kontrollera sina leverantörer så stämmer det, inte att det bara gäller första ledet och att det enbart är självdeklaration, och att det bara gäller huvudleverantörerna. Och om de inte har några kvinnor i ledningsgruppen ska det skrivas ut. På det sättet kan vi medborgare göra aktiva val och vara en del av att driva hållbarhetsarbetet framåt.
Nummer två. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningen inte ses som en del av marknadsföring, inte som ett sätt att sälja mer. Att det är en del av det ansvar som man som företag har gentemot planeten och alla dess innevånare. Läsarvänligt och snyggt, för all del, men aldrig för att ge en lite bättre bild än vad som egentligen är sant.
Nummer tre. Jag skulle vilja att hållbarhetsredovisningarna utgår ännu tydligare från faktiska risker och väsentligheter, och att de allra värsta riskerna lyfts fram och beskrivs. Att fler utgår från riktlinjerna för att redovisa enligt FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Alltså, berätta mer om det allra värsta, var det kan finnas tvångsarbete, skogsskövling eller olika föroreningar, och mindre om projekt och initiativ som inte har en tydlig koppling till de stora riskerna. Så kan vi som ska välja tjänster och varor från olika företag fatta beslut utifrån en sann och verklig bild. Vill jag inte handla en tröja av ett företag som inte helt kan utesluta att det finns barnarbete i kedjan – ja, då är det min rätt att få veta hur olika företag hanterar den frågan. Och vill jag inte placera sparpengar hos en aktör som möjligen kan bidra till avverkning av regnskog – ja, då har jag rätt att få veta hur de olika aktörerna arbetar med den frågan.
Nummer fyra. Sist, men absolut inte minst viktigt. Jag skulle vilja att företagen använder redovisningarna för att berätta om hur de sätter mål och strategier för att bidra till att uppfylla Parisavtalet och de globala målen. Inte som en del i en strategi för att få ökade marknadsandelar, utan som ett sätt att vrida utvecklingen åt rätt håll.
Det är min yttersta rätt som oroad medborgare, att få möjlighet att vara så hållbar det bara går. Och företagens roll i det är inte att vagga mig till ro, utan att klart och tydligt berätta hur deras verksamhet ser ut. Utan gröna dimridåer.

VSME – frivillig hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag
Med EU:s nya Omnibus-förslag kan färre företag komma att omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och rapporteringen för våg 2 och 3 skjuts upp på två år. Samtidigt har fortfarande kunder och finansiella aktörer önskemål om att företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete på ett jämförbart sätt. Det är här som VSME kommer in i bilden.
För små och medelstora företag (SME) med mindre ekonomiska resurser än stora bolag kan rapporteringskraven kännas övermäktiga. Även för de med ett strukturerat hållbarhetsarbete kan det vara svårt att veta var man ska börja när det gäller rapporteringen. Här kan den frivilliga VSME-standarden vara en välkommen hjälp: en förenklad väg in i hållbarhetsrapporteringens värld, utan att tumma på det väsentliga.
En färdig hållbarhetsrapport bör vara ett resultat av det systematiska hållbarhetsarbetet som i sin tur bygger på företagets väsentliga hållbarhetsfrågor. Man kan med andra ord se VSME som en hjälp i att sammanfatta och åskådliggöra sitt hållbarhetsarbete.
Vad är VSME?
VSME står för Voluntary Sustainability Reporting Standard for Small and Medium-sized Enterprises – en frivillig hållbarhetsstandard framtagen av EFRAG, samma organisation som utvecklar de europeiska rapporteringsstandarderna inom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).
VSME är anpassad för verkligheten hos mindre företag. Standarden fokuserar på vad som är väsentligt, begripligt och hanterbart – utan att företag ska behöva drunkna i komplexa krav. Små företag ska få ett ramverk som gör det lättare att visa ansvar, arbeta strukturerat och möta krav från kunder, investerare och andra intressenter.
Samtidigt ökar förväntningarna från stora bolag på deras leverantörer och partners. Det gäller även finansiella aktörer, då till exempel finansiering kan bli mer tillgänglig om man har ett aktivt och transparent hållbarhetsarbete. Det betyder att även företag som inte omfattas av lagkrav kan behöva rapportera om sin påverkan på människor och miljö. Standarden syftar därför också till att reglera vilka upplysningar som stora bolag kan kräva av sina leverantörer och partner, för att förhindra att mindre bolag blir överhopade av förfrågningar.
Det återstår ännu att se hur den frivilliga rapporteringsstandarden VSME kommer att se ut. Foto: Alexey Larionov på Unsplash
Varför är VSME extra aktuell nu?
EU:s Omnibus-förslag, som presenterades i början av 2025, innebär flera justeringar av CSRD och dess tillhörande standarder. Enligt Omnibus-förslaget kommer det utvecklas en frivillig rapporteringsstandard som baseras på VSME-standarden, för de företag som inte omfattas av rapporteringskraven vare sig nu eller på sikt.
VSME-standarden kan vara ett bra verktyg för de som:
- inte kommer att omfattas av CSRD efter att tröskelvärdena eventuellt justeras
- befinner sig längre ned i värdekedjor där större aktörer efterfrågar hållbarhetsdata
- vill börja rapportera hållbarhetsinformation i god tid innan de omfattas av lagkrav
- önskar en bra grund för både förbättringar och extern kommunikation
Det kan alltså finnas både affärsstrategiska och praktiska skäl att börja arbeta med hållbarhetsrapportering och VSME ger en struktur för det arbetet – enkel nog att komma igång med, robust nog att bygga vidare på.
VSME i korthet – så fungerar det
VSME är i sin nuvarande form uppdelad i två moduler för att möta olika behov och förutsättningar: Basic module och Comprehensive module. Hur VSME kommer att se ut i den omarbetade versionen återstår att se.
Precis som andra ESRS-standarder bygger VSME-standarden på principen om dubbel väsentlighet – alltså att företag ska rapportera både om sin påverkan på omvärlden och hur dessa faktorer påverkar företagets finansiella ställning. Med hjälp av VSME-standarden går detta att göra på ett sätt som är anpassat för resurserna hos ett mindre företag.
VSME och Omnibus – våra rekommendationer
Att vänta på att alla Omnibus-förslag så småningom ska landa i beslut och implementeras i svensk lagstiftning kan innebära att företag tappar fart i hållbarhetsarbetet. Därför är vår allmänna rekommendation att inte lägga det systematiska hållbarhetsarbetet åt sidan.
Med ett systematiskt och trovärdigt hållbarhetsarbete är VSME-rapportering inte en börda utan ett enkelt sätt att sammanställa den hållbarhetsinformation som intressenterna efterfrågar.
Vi rekommenderar SME:er att:
- Fokusera på en dubbel väsentlighetsbedömning (DMA) som grund för ett systematiskt hållbarhetsarbete med rätt fokus anpassat till företagets storlek och resurser – vi hjälper gärna till att hitta rätt omfång och process
- Ta reda på vad era intressenter förväntar sig av er i rapporteringsväg
- Börja smått snarare än att inte börja alls – basic module kan vara en lagom start för många
Kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa er att komma igång med VSME eller hållbarhetsrapportering i stort.
Recent Comments