…vilar i det politiska ledarskapets beslut och policies. Det säger Fatih Birol, IEA:s Executive Director i samband med organisationens nya rapport World Energy Outlook 2018. Detta eftersom bedömningen är att 70% av globala energiinvesteringar kommer vara politiskt drivna.

Laura Cozzi, IEA:s Head of Energy Demand Outlook Division/World Energy Outlook, presenterade idag rapporten i KTH:s reaktorhall i Stockholm. En passande lokal, med tanke på temat.

Det är inte något muntert och teknikoptimistiskt budskap. Det bekräftar känslan efter IPCC:s rapport tidigare i höstas, och ger ytterligare kött på benen kring orsaker och scenarier.

Rapporten ger två typer av scenarier:

1) New Policies Scenario som pekar på vart energiefterfrågan och fördelningen på olika energikällor är på väg, givet de politiska beslut och utvecklingstrender vi känner till idag, inklusive nationella åtaganden under Parisavtalet och nya beslut därefter.

2) Sustainable development scenarios som visar på nödvändiga utvecklingslinjer för att klara 1,5 respektive 2-gradersmålen och varianter däremellan.

Det Laura Cozzi lyfter fram i sin presentation är bland annat att hela utrymmet i det Sustainable Development Scenario fram till 2040 som kan hålla oss under 1,7 graders uppvärmning, är intecknat av de energianläggningar, fabriker och byggnader som redan existerar eller är under konstruktion. Nu. Och New Policies Scenariot leder oss till utsläpp av koldioxid 2040 som grovt räknat  är dubbelt så stora som 1,7-gradersscenriet tillåter.

Världens energirelaterade koldioxidutsläpp minskar inte. De ökar. Ökad elektrifiering leder till en kulmen i oljeefterfrågan och undviker två miljoner prematura dödsfall relaterade till luftföroreningar, men det leder inte nödvändigtvis till några större reduktioner i utsläppen av koldioxid.

Vidare pekar Laura Cozzi på att ökande andelar för flera olika förnybara energikällor ökar behovet av flexibilitet vilket i sin tur ställer krav på investeringar i kraftanläggningar, nät och energilagring – om vi ska hålla lamporna lysande hela tiden.

På IEA:s hemsida finns massor av information att ta del av för den som vill fördjupa sig i ämnet. Jag lämnar er med med Laura Cozzis fem slutsatser nedan, och en undran över hur vi som nation och globalt samfund kommer kunna svara upp mot de tydliga klimatbudskap som 2018 gett oss. Jag vet inte själv vad jag tror, jag får återkomma om det.

  • Sambandet mellan energi och geopolitik förstärks och blir mer komplext, vilket är en betydande faktor i framtidsutsikterna för energisäkerheten.
  • En mismatch mellen en stabil oljeefterfrågan på kort sikt och en brist på nya oljeprojekt riskerar att kraftigt åtstrama oljemarknaderna efter 2020.
  • Den kraftiga tillväxten i elekricitet ger enorma möjligheter, men marknaden behöver leverera både el och flexibilitet för att hålla lamporna lysande
  • Det finns ingen enkel lösning för att bryta utsläppskurvan: förnybart, effektivitet och en mängd innovativa tekniker, inklusive lagring, CCUS (Carbon capture, Utilization and Storage) och vätgas behövs alla.
  • Vägen framåt för energi står öppen: världens regeringar kommer att avgöra vilket vårt energiöde är.

Med EU:s nya Omnibus-förslag kan färre företag komma att omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och rapporteringen för våg 2 och 3 skjuts upp på två år. Samtidigt har fortfarande kunder och finansiella aktörer önskemål om att företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete på ett jämförbart sätt. Det är här som VSME kommer in i bilden.

För små och medelstora företag (SME) med mindre ekonomiska resurser än stora bolag kan rapporteringskraven kännas övermäktiga. Även för de med ett strukturerat hållbarhetsarbete kan det vara svårt att veta var man ska börja när det gäller rapporteringen. Här kan den frivilliga VSME-standarden vara en välkommen hjälp: en förenklad väg in i hållbarhetsrapporteringens värld, utan att tumma på det väsentliga.

En färdig hållbarhetsrapport bör vara ett resultat av det systematiska hållbarhetsarbetet som i sin tur bygger på företagets väsentliga hållbarhetsfrågor. Man kan med andra ord se VSME som en hjälp i att sammanfatta och åskådliggöra sitt hållbarhetsarbete.

Vad är VSME?

VSME står för Voluntary Sustainability Reporting Standard for Small and Medium-sized Enterprises – en frivillig hållbarhetsstandard framtagen av EFRAG, samma organisation som utvecklar de europeiska rapporteringsstandarderna inom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

VSME är anpassad för verkligheten hos mindre företag. Standarden fokuserar på vad som är väsentligt, begripligt och hanterbart – utan att företag ska behöva drunkna i komplexa krav. Små företag ska få ett ramverk som gör det lättare att visa ansvar, arbeta strukturerat och möta krav från kunder, investerare och andra intressenter.

Samtidigt ökar förväntningarna från stora bolag på deras leverantörer och partners. Det gäller även finansiella aktörer, då till exempel finansiering kan bli mer tillgänglig om man har ett aktivt och transparent hållbarhetsarbete. Det betyder att även företag som inte omfattas av lagkrav kan behöva rapportera om sin påverkan på människor och miljö. Standarden syftar därför också till att reglera vilka upplysningar som stora bolag kan kräva av sina leverantörer och partner, för att förhindra att mindre bolag blir överhopade av förfrågningar.

Det återstår ännu att se hur den frivilliga rapporteringsstandarden VSME kommer att se ut. Foto: Alexey LarionovUnsplash

Varför är VSME extra aktuell nu?

EU:s Omnibus-förslag, som presenterades i början av 2025, innebär flera justeringar av CSRD och dess tillhörande standarder. Enligt Omnibus-förslaget kommer det utvecklas en frivillig rapporteringsstandard som baseras på VSME-standarden, för de företag som inte omfattas av rapporteringskraven vare sig nu eller på sikt.

VSME-standarden kan vara ett bra verktyg för de som:

  • inte kommer att omfattas av CSRD efter att tröskelvärdena eventuellt justeras
  • befinner sig längre ned i värdekedjor där större aktörer efterfrågar hållbarhetsdata
  • vill börja rapportera hållbarhetsinformation i god tid innan de omfattas av lagkrav
  • önskar en bra grund för både förbättringar och extern kommunikation

Det kan alltså finnas både affärsstrategiska och praktiska skäl att börja arbeta med hållbarhetsrapportering och VSME ger en struktur för det arbetet – enkel nog att komma igång med, robust nog att bygga vidare på.

VSME i korthet – så fungerar det

VSME är i sin nuvarande form uppdelad i två moduler för att möta olika behov och förutsättningar: Basic module och Comprehensive module. Hur VSME kommer att se ut i den omarbetade versionen återstår att se.

Precis som andra ESRS-standarder bygger VSME-standarden på principen om dubbel väsentlighet – alltså att företag ska rapportera både om sin påverkan på omvärlden och hur dessa faktorer påverkar företagets finansiella ställning. Med hjälp av VSME-standarden går detta att göra på ett sätt som är anpassat för resurserna hos ett mindre företag.

VSME och Omnibus – våra rekommendationer

Att vänta på att alla Omnibus-förslag så småningom ska landa i beslut och implementeras i svensk lagstiftning kan innebära att företag tappar fart i hållbarhetsarbetet. Därför är vår allmänna rekommendation att inte lägga det systematiska hållbarhetsarbetet åt sidan.

Med ett systematiskt och trovärdigt hållbarhetsarbete är VSME-rapportering inte en börda utan ett enkelt sätt att sammanställa den hållbarhetsinformation som intressenterna efterfrågar.

Vi rekommenderar SME:er att:

  • Fokusera på en dubbel väsentlighetsbedömning (DMA) som grund för ett systematiskt hållbarhetsarbete med rätt fokus anpassat till företagets storlek och resurser – vi hjälper gärna till att hitta rätt omfång och process
  • Ta reda på vad era intressenter förväntar sig av er i rapporteringsväg
  • Börja smått snarare än att inte börja alls – basic module kan vara en lagom start för många

Kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa er att komma igång med VSME eller hållbarhetsrapportering i stort.