Kategori: CDM

U&We och ZeroMission följer kontinuerligt utvecklingen i Nicaragua. I Nicaragua ligger nämligen ett par av våra mest eftertraktade klimatkompensationsprojekt. Dels vårt fantastiska skogsprojekt Communitree Carbon Program, som vi besökt vid ett par tillfällen men också vindkraftsprojektet Amayo ett av våra nyaste CDM-projekt i Rivas i södra Nicaragua. Det senare är en perfekt illustration av allt vi försöker vara, nämligen ”Catalysts for Good Business”. När Amayo togs i drift 2008-2009 var projektet det första i sitt slag i Nicaragua. Samtidigt blev det snabbt uppskattat då de positiva effekterna av vindkraften var många. Nicaragua lider nämligen av strömavbrott under stora delar av dygnet, upp till 12 timmar, och tillskottet av ren vindkraft som jämnar ut tillgången ger därför stor social och ekonomisk nytta. Än idag kommer merparten av all el i Nicaragua från fossila bränslen såsom diesel och vindkraften har därför stor miljömässig nytta. Men andelen fossilbaserad el sjunker snabbt. Siktet är inställt på att under en tioårsperiod gå från dagens 80 % oljeberoende till 80 % förnybar energi. Man har också en ambition att på sikt exportera energi. Redan idag står vinden för ca. 15 % av energitillförseln.

I och med nuvarande positiva trend och den ambitiösa målsättningen lyfts Nicaragua upp som ett av de länder som snabbast ställer om till förnybar energi. Vindkraftsprojekt poppar upp som svampar ur jorden. Utöver det har man även börjat exploatera den geotermiska energin och där är förutsättningarna i Nicaragua med sina 19 vulkaner gynnsamma. Även vattenkraften växer stadigt. Landet har länge kallats ”the land of lakes and fire” på grund av sina sjöar och vulkaner och börjar nu ta vara på dessa tillgångar även energimässigt. På grund av satsningarna flockas besökare och beundrare. I juli besökte FN:s Ban Ki-moon vindkraftverken i Rivas och var mycket imponerad. Han konstaterade bland annat ”…you have very strong, constant wind, and geothermal and hydro. You are quite lucky”.

En rad olika saker ligger bakom den snabba omställningen. Inte minst den skattebefrielse som instiftades 2005, där bakgrunden var de höga oljepriser och problemen med strömavbrotten, och som gör import av ex. vindkraftverk mycket gynnsam idag. Detta är en del av en bredare strävan efter energisäkerhet som verkar komma sig av att Daniel Ortega som styr landet har insett att landets beroende av Venezuelas olja inte är långsiktigt hållbar. En annan orsak är självklart pionjärprojekt såsom Amayo som banat väg för alla investeringar vi ser idag. Amayo är på så sätt det perfekta CDM-projektexemplet som till punkt och pricka följer artikel 12 i Kyotoprotokollet där CDM definieras. För er som inte är så bekanta med KP så kan artikel 12 sammanfattas i tre punkter:

• Syftet med CDM-projekt är att hjälpa utvecklingsländer i sin strävan mot hållbar utveckling
• CDM ska också vara ett medel för att nå målen i klimatkonventionen, dvs att vi  måste undvika farlig klimatförändring
• Sist men inte minst ska CDM-projekten kunna hjälpa industrialiserade länder att nå sina egna mål i Kyotoprotokollet

Tänk att man på ett så lätt sätt, genom att klimatkompensera för sin verksamhet eller sina produkter, kan bidra till något så fantastiskt som ett lands totala energiomställning. Utöver de positiva miljömässiga effekterna som man bidrar till får man en rad positiva sociala effekter på köpet såsom högre energisäkerhet och ekonomisk utveckling. Vill du också vara med och stödja Nicaragua i sin omställning, hör av dig till oss.

 

David från Taking Root inledde dagen med att hålla ett föredrag om hur projektet dokumenteras och kontrolleras. Man har ett egenutvecklat databasprogram där all data matas in från projektet, ex. info om deltagande bönder, om de träd som planteras, hur de växer, vilka som har dött. En stor del av all information samlas in inför den årliga kontrollen, som i sin tur ligger till grund för årsrapporteringen till Plan Vivo som i sin tur dikterar hur många klimatkompensationscertifikat som ställs ut. I databasen aggregeras data från lägsta nivåerna, ex. ”plot” och ”parcel” till högre nivåer, ”producer” och ”project”. Det är mycket data som ska samlas in från fältet. Tidigare var detta data som samlades in manuellt ute på fält, informaion som man sedan fick transkribera och föra in i datorn hemma på kontoret. I år har man Android-tablets som teknikerna för in data i direkt. På kontoret trycker teknikern på en synkroniseringsknapp och då hamnar all data på en server i Kanada.

Sedan gick vi rakt över gatan till en familj där Taking Root har installerat en effektiv spis. Vi fick höra av Elvin hur spisarna tillverkas och vilken effekt de har. Ofta står det något och kokar på spisen mest hela dagen och med en konventionell spis går det åt mängder med ved eller annat bränsle. Frun i familjen kunde bekräfta att hon numer använde mindre än halva mängden ved jämfört med den gamla spisen. I början var det svårt att få människor att vilja byta spis, men nu när alla märkt att det innebär en så stor förbättring står många på tur. Inomhusmiljön förbättras radikalt, vilket främst gynnar kvinnor och barn som vistas inne en stor del av dagen, och mängden ved som släpas hem reduceras vilket männen uppskattar. Taking Root har inte brytt sig om att försöka beräkna och certifiera klimatnyttan av spisarna. Detta skulle kräva projektutveckling och användandet av ännu en standard utöver Plan Vivo, samt fler revisionsteam, rapportering och kontroller som innebär mycket administration.

Sedan var det dags för besök hos en av småbrukarna, Marcial Rodriguez Gonzalez, som gick med i projektet det första planteringsåret 2010. Faktum är att det var på den farmen Kahlil såg det första Plan Vivo-trädet planteras. Denna gång var resan väldigt lång och det tog minst en timme för Elvins stackars bil att ta sig genom flodfåror och annat. Tydligen hade vägen varit bättre förut men drabbats hårt av de senaste översvämmningarna. Väl framme fick vi träffa Marcial och hans familj. Vi visades runt farmen och tittade på olika trädarter och fick bekräftat än en gång hur glad småbrukarna är över att vara en del av projektet. Han deltog med ca. 2 hektar i projektet och hade tidigt hakat på eftersom han tycker att trädplantering är så bra samt att han uppskattade att få ett staket runt sina ägor. Många bönder går med i projektet bara på grund av staketen och är villiga att upplåta sin mark i 10 år eftersom marken blir mycket mer värd med staket. Även dessa träd som planterades för snart 2 år sedan är för små för att man ska ha upplevt den fulla bredd av ekosystemtjänster som de i inom kort kommer ge. Vi gav honom en sekatör vilket var mycket uppskattat. Vi kunde se att många träd skadats av macheten som han gick och viftade med, och Kahlil visade nu hur han med sekatören nu kan beskära träden på ett bättre och mer precist sätt.

David och Kahlil visade till sist hur man kontrollerar projektet på en s.k. ”sample plot”. Kahlil drog ut ett uppmätt rep på 7 meter och gick runt i en cirkel och tittade på vilka träd föll inom radien. Trädens omkrets och höjd mättes samt överlevnad och beskärning. Medan Kahlil mätte stod David bredvid och skrev in data direkt i sin lilla ”tablet”. I normalfallet är det den enskilde teknikern som gör detta jobb. Vi fick en särskild demonstration i hur det lilla verktyget för att mäta trädens höjd fungerar. Detta gjordes dock på ett intilliggande stort träd som inte ingår i projektet.

Dagen var händelserik och slutade inte här. Resten kommer i nästa inlägg. //Mårten