Kategori: Klimatsalong

Igår var det återigen dags för Planetsalong, denna gång under namnet ”Planeten & pengarna”.

I hetluften var frågan om företag ska få göra avdrag för ekosystemtjänster i allmänhet och klimatkompensation i synnerhet. Bakgrunden är att Skatteverket nyligen har nekat Saltå Kvarn att göra avdrag för klimatkompensation genom trädplantering.

Skatteverkets motivering? Klimatkompensering ska ses som en gåva eftersom trädplantering inte är förenat med någon motprestation. Vi på U&We menar att detta väcker en rad principiellt intressanta men också oroväckande frågor: är det rimligt att säga att man inte får något när man klimatkompenserar? Klimatkompensation i projekt är OK för de stora utsläpparna, men inte för företag som gör det frivilligt. Vad är det för logik? Och är det verkligen sant att klimatkompensation inte kan ha positiv inverkan på ett företags verksamhet?

Många frågor och vi beslöt oss därför för att bjuda in till ett samtal kring ämnet på höstens andra planetsalong.

Det var en engagerad skara som hade letat sig till Stora Nygatan igår kväll. Frågetecknen och åsikterna kring Skatteverkets agerande var flera, dock med en gemensam nämnare: Skatteverket har hamnat rejält fel i sin bedömning och beslutet motverkar en ljuspunkt på den annars så mörka klimathimlen.

Inledare var Johan Ununger, VD på Saltå Kvarn och Mats Pertoft, Miljöpartiets skattepolitiska talesperson och ledamot i Skatteutskottet.

Johan inledde med att ge Saltå Kvarns syn på saken: ”Man ska förstå en sak kring klimatkompensation, det börjar inte med det utan det slutar med det.”

Som företag måste man alltså även fundera på hur man kan energieffektivisera, ställa om till förnybart och överhuvudtaget se till att minimera verksamhetens miljöförstörande effekter. Det har Saltå Kvarn gjort. Dock finns vissa utsläpp som är svåra att rationalisera bort och frågan är hur man hanterar sådant som i allmänhetens ögon är dåligt. För Johan och Saltå Kvarn handlade det om långväga transporter av torkade fikon och annat smaskigt som vi i de nordligare landsändarna önskar men svårligen kan odla själva.

Lösningen? Klimatkompensation genom trädplantering. Detta var redan 2006, Saltå Kvarn var pionjärer på området och därefter har många följt deras exempel. Komplikationsfritt och framgångsrikt. Tills nu. ”Jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att vi inte skulle få dra av för klimatkompensation”, konstaterade Johan.

Mats Pertoft instämde och menade att hela situationen är märklig: Riksdagen klimatkompenserar för sina flygresor och detta är överhuvudtaget ett vedertaget sätt att kompensera för koldioxidutsläpp: ”Jag vet inte varför Skatteverket ger avslag: är det så att de inte förstår något eller är det så att de förnekar klimatförändringarna?” I så fall är det här en mycket större fråga än så, menade Mats, och framhöll även vikten av att man betalar för sina fotavtryck och inte låtsas som att det är gratis.

Salongen formligen sjöd av idéer, tankar och åsikter under det efterföljande samtalet. Några röster hämtat ur flödet var:

”Det är inte brottsligt att ge, men det är inte avdragsgillt. Oavsett vilket straffar Skatteverket ut det” ”En dom till Saltå Kvarns nackdel kan vara en fördel för då kan man politiskt ändra lagstiftningen” ”Skatteverkets beslut motverkar hela Sveriges klimatpolitik och kan påverka andra företag att avstå från att göra det de borde!” ”Skatteverket är inte insatt i frågan” ”Kanske en gratis kurs till alla riksdagsmän och politiker?”

En annan fråga rörde vad som händer med Sveriges åtagande att reducera utsläppen om inte näringslivets ekonomiska resurser tillåts komma till användning. Eller som i Saltås fall: Ökar verkligen inte verksamhetens trovärdighet- och därmed kundlojaliteten- när man klimatkompenserar för produkterna?

En kommentar på detta var att varumärkesbevarande arbete så att säga är ett tyst avtal mellan vad en producent vill att ens produkt eller varumärke ska vara och vad en konsument söker upp. Med andra ord: du som producent bygger upp en kommunikation där klimatkompensation ingår som en del i hållbarhetsarbetet för att du vill att dina kunder ska uppmärksamma detta och köpa just din vara. Samtidigt förväntar sig kunden just detta och köper din vara just därför.

Vi kan bara hålla med. Att klimatkompensation kan ha positiv inverkan på ett företags verksamhet, varumärke och försäljning eller, för att tala med Skatteverket: ”vara förenad med motprestation” är för oss fullkomligt självklart. Det ser vi nämligen hela tiden hos våra kunder. Och vad mer är: ett stabilt klimat och fungerande ekosystemtjänster är av allra yttersta vikt för ett företag som på något sätt är beroende av naturens resurser. Det gäller inte minst för Saltå Kvarn.

Som U&We tolkar Skatteverket blir följden att vi måste rekommendera våra klimatkompenserande kunder att kommunicera att de gör detta eftersom det stärker deras konkurrenssituation. Rätt och slätt.

Den 18 december ställer Mats Pertoft en interpellation om klimatkompensation som kostnad i verksamhet till Anders Borg. Fortsättning följer alltså.

Tills dess kan ni titta på gårdagens Planetsalong i sin helhet på http://bambuser.com/v/3160147

Ha det gott!

//Maria

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.