Månad: december 2017

Så här mot slutet av året är det ett bra tillfälle att tänka till vad som vill hända under det nya året. Jag noterar några nödvändiga förändringar.

Först en metaförändring. Har världen blivit mer mottaglig och accepterande för att förändra beteendet? Två observationer som stöder det. Rökning inomhus: Det var stor opposition när det infördes. Nu är det självklart i västvärlden. Hur gick det till? Metoo: Här har vi ett uppvaknande ur förnekelse och bristande självinsikt. Att inte acceptera trakasserier oavsett man är offer eller förövare. Nya året blir spännande för nu ska det nya beteendet gå från förståelse till handling. Metabudskapet är att det går. Även när det gäller dessa djupgående och långvariga missförhållanden… Ett kuriosum är den engelska ”sporten” att rävjakt med hundar på Boxing Day. Det är numera förbjudet. Hundarna får hålla sig hemma. Beslutet stöds av 90 procent av alla engelsmän. Här kan man verkligen tala om beteendeförändring som bryter med traditionen!

Köttätandet. Nästa år förutspår jag att det kommer att hända mycket på det området. Allt tal om klimateffekten kombinerat med hälsoaspekten kommer att ge effekt. Köttökningstrenden bryts. Det finns många signaler på det. Argumenten att vi behöver rött kött eller att mjölk ger starka ben drivs från branschens företag men genomskådas både på individnivå och storköksnivå. Henrik Schyfferts programserie ”Köttets lustar” ska inte underskattas. Där tas också den etiska aspekten upp, dvs om det är rätt att döda djur för att vi ska få mat, när det inte behövs. Hälsoaspekten är en bubblare. Man börjar inse vad sjukvårdskostnaderna är till följd av köttätandet och de är stora. Det börjar diskuteras att beskatta kött på samma sätt som sprit, socker, kol och tobak. Det senare kommer inte att hända under 2018 men det är på gång…

Plastexcessen. Alla filmer om hur djur får i sig plast, snärjs in i plast, att mikroplaster finns i alla levandes vävnader plus bilderna av plastöarna som flyter omkring på världshaven får effekt. Vårt plastberoende bryts nästa år. Ett genombrott var FN-konferensen i februari 2017 då initiativet Clean Seas sjösattes.

Samtidigt kommer återbruk av plast att motiveras av kostnadsbesparingar och varumärkesvinster för industrin. Designtänkande som underlättar återbruk likaså. Förpackningar med mindre mängd plast kommer att föredras av konsumenter. Nedbrytningsbar plast, om den är oljebaserad, är ändå ett systemfel. Och om komposterad plast innehåll mikroplast löser det inte problemet. Naturligtvis måste plast användas för att ge livsmedelssäkerhet, om det inte finns alternativ, men på en mängd områden är det helt möjligt att minska på användningen.

Icke-fossila investeringar. Här förutser jag ett stort genombrott nästa år. Insikten att investeringskapital måste medverka för att stoppa klimatåverkan har börjat sätta sig. Det är ju helt galet att våra pensionspengar placeras i verksamhet som förstör för oss i framtiden. En ketchupeffekt är att Världsbanken beslutat att inte längre låna ut pengar till utvinning av gas och olja och att New York beslutat att fossildivestera sina stora pensionsfonder. Det senare är naturligtvis också att räcka lång näsa till Vita Huset som genom sitt skattebeslut ger skattesänkningar även för oljebolagen.

Allt fler pensionsfonder och försäkringsbolag har börjat räkna på fossilinnehållet i sina innehav. Bra början som leder till slutsatsen att utsläpp uppenbart är på tok för stora. Det ställs krav på att antalet fonder som ingår i det statliga pensionssystemet ska minska. Det vöre väl lämpligt att också ta bort sådana som struntar i utsläppseffekten. Här hemma har också krav ställts på att Nobelstiftelsen ska divestera. De kommer naturligtvis att krångla, eftersom de vill hävda sin integritet att kunna göra som man vill och inte styras utifrån. Men jag undrar om inte trycket ändå blir för stort…..

Om det blir så att investeringsmedel i stor skala förs bort från fossilintensiva industrier till lågfossil eller förnybar industri kommer aktier i de senare att öka i värde eftersom investeringmedlen måste placeras. Är man sin egen pensionsförvaltare är tipset att undersöka vilka aktier som kommer att gå upp till följd av ökad efterfrågan.

Drivmedel. En förändring på transportområdet kommer att märkas nästa år. Ut med diesel- och bensinbilar och in med hybrid, el och gas. Fler laddningsstationer och ökad lagringskapacitet för batterier underlättar valet. Hundraprocentig biogas likaså. Här kan man tala om synvända. Tyvärr är det regeringars kortsynta politik som gjort att varit än hit och dit när det gäller vilka drivmedel som är bra för miljön. Ska Sverige ha fossilfria transporter krävs det tydliga signaler, skriver Fossilfritt Sverige.

Flyktingar. Jag kan inte undgå att ta upp denna fråga även om det för närvarande är locket på när det gäller en generös flyktingpolitik och det syns inget trendbrott under 2017. I valrörelsen kommer partierna att överbjuda varandra ifråga om inskränkningar för att inte ge SD vind i seglen. Men det kommer att bli smärtsamma politiska omprövningar när klimatflyktingströmmen ökar. Den aspekten har Morgan Johansson och Magdalena Andersson inte kommenterat. Då kommer nämligen EU och Sverige att behöva fråga sig om man själv varit med att orsaka att många människor måste lämna sina hem och att delar av världen inte längre är beboelig. Är man då är skyldig att ta hand om de som drabbas? Sverige har hittills kunnat säga att man inte varit orsaken till de flyktingströmmar som krigen orsakat, men med klimatflyktningar kommer vårt ansvar att prövas på en djupare nivå. Att då säga att klimatfrågan ska tas omhand där flyktingarna kommer ifrån kommer inte att fungera. Vår solidaritet kommer att ställas på prov. Särskilt om insikten tränger sig på att migration till och med blir ett nödvändigt sätt att hantera klimatförändringen på.

Med EU:s nya Omnibus-förslag kan färre företag komma att omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och rapporteringen för våg 2 och 3 skjuts upp på två år. Samtidigt har fortfarande kunder och finansiella aktörer önskemål om att företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete på ett jämförbart sätt. Det är här som VSME kommer in i bilden.

För små och medelstora företag (SME) med mindre ekonomiska resurser än stora bolag kan rapporteringskraven kännas övermäktiga. Även för de med ett strukturerat hållbarhetsarbete kan det vara svårt att veta var man ska börja när det gäller rapporteringen. Här kan den frivilliga VSME-standarden vara en välkommen hjälp: en förenklad väg in i hållbarhetsrapporteringens värld, utan att tumma på det väsentliga.

En färdig hållbarhetsrapport bör vara ett resultat av det systematiska hållbarhetsarbetet som i sin tur bygger på företagets väsentliga hållbarhetsfrågor. Man kan med andra ord se VSME som en hjälp i att sammanfatta och åskådliggöra sitt hållbarhetsarbete.

Vad är VSME?

VSME står för Voluntary Sustainability Reporting Standard for Small and Medium-sized Enterprises – en frivillig hållbarhetsstandard framtagen av EFRAG, samma organisation som utvecklar de europeiska rapporteringsstandarderna inom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

VSME är anpassad för verkligheten hos mindre företag. Standarden fokuserar på vad som är väsentligt, begripligt och hanterbart – utan att företag ska behöva drunkna i komplexa krav. Små företag ska få ett ramverk som gör det lättare att visa ansvar, arbeta strukturerat och möta krav från kunder, investerare och andra intressenter.

Samtidigt ökar förväntningarna från stora bolag på deras leverantörer och partners. Det gäller även finansiella aktörer, då till exempel finansiering kan bli mer tillgänglig om man har ett aktivt och transparent hållbarhetsarbete. Det betyder att även företag som inte omfattas av lagkrav kan behöva rapportera om sin påverkan på människor och miljö. Standarden syftar därför också till att reglera vilka upplysningar som stora bolag kan kräva av sina leverantörer och partner, för att förhindra att mindre bolag blir överhopade av förfrågningar.

^{VSME-standarden kan komma att omarbetas i kölvattnet av Omnibus. Foto: Alexey Larionov på Unsplash}

Varför är VSME extra aktuell nu?

EU:s Omnibus-förslag, som presenterades i början av 2025, innebär flera justeringar av CSRD och dess tillhörande standarder. Enligt Omnibus-förslaget kommer det utvecklas en frivillig rapporteringsstandard som baseras på VSME-standarden, för de företag som inte omfattas av rapporteringskraven vare sig nu eller på sikt.

VSME-standarden kan vara ett bra verktyg för de som:

• inte kommer att omfattas av CSRD efter att tröskelvärdena eventuellt justeras
• befinner sig längre ned i värdekedjor där större aktörer efterfrågar hållbarhetsdata
• vill börja rapportera hållbarhetsinformation i god tid innan de omfattas av lagkrav
• önskar en bra grund för både förbättringar och extern kommunikation

Det kan alltså finnas både affärsstrategiska och praktiska skäl att börja arbeta med hållbarhetsrapportering och VSME ger en struktur för det arbetet – enkel nog att komma igång med, robust nog att bygga vidare på.

VSME i korthet – så fungerar det

VSME är i sin nuvarande form uppdelad i två moduler för att möta olika behov och förutsättningar: Basic module och Comprehensive module. Hur VSME kommer att se ut i den omarbetade versionen återstår att se.

Precis som andra ESRS-standarder bygger VSME-standarden på principen om dubbel väsentlighet – alltså att företag ska rapportera både om sin påverkan på omvärlden och hur dessa faktorer påverkar företagets finansiella ställning. Med hjälp av VSME-standarden går detta att göra på ett sätt som är anpassat för resurserna hos ett mindre företag.

VSME och Omnibus – våra rekommendationer

Att vänta på att alla Omnibus-förslag så småningom ska landa i beslut och implementeras i svensk lagstiftning kan innebära att företag tappar fart i hållbarhetsarbetet. Därför är vår allmänna rekommendation att inte lägga det systematiska hållbarhetsarbetet åt sidan.

Med ett systematiskt och trovärdigt hållbarhetsarbete är VSME-rapportering inte en börda utan ett enkelt sätt att sammanställa den hållbarhetsinformation som intressenterna efterfrågar.

Vi rekommenderar SME:er att:

• Fokusera på en dubbel väsentlighetsbedömning (DMA) som grund för ett systematiskt hållbarhetsarbete med rätt fokus anpassat till företagets storlek och resurser – vi hjälper gärna till att hitta rätt omfång och process
• Ta reda på vad era intressenter förväntar sig av er i rapporteringsväg
• Börja smått snarare än att inte börja alls – basic module kan vara en lagom start för många

Kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa er att komma igång med VSME eller hållbarhetsrapportering i stort.