Månad: december 2018

Nu när 2018 börjar gå mot slut infinner sig chansen att tänka tillbaka på året som gått, att reflektera kring det som var bra och, fundera på vad man saknat och vad man vill förbättra. Dessutom inser man hur mycket som har hänt på ett år – inte bara i sitt eget liv utan också i världen. Jag gjorde några sökningar på nätet för att minnas. Gör det också, det är kul!

För att komma igång med din personliga reflektion kan jag tipsa om min kollega Johans blogg ”Att våga reflektera”, där han bland annat föreslår att skapa en egen oscarsgala med följande kategorier: Bästa Projekt, Bästa Goda Gärning, Bästa Komfortzons-utvidgare, Bästa Dag och Bästa Lärdom.

Kanske kommer jag att ägna en timme under mellandagarna till att reflektera kring just dessa kategorier. Och lägga planen för 2019. För det har jag tagit fasta på den här artikeln från New York Times som skrevs efter IPPCs rapportsläpp: ”Stopping Climate Change Is Hopeless. Let’s Do It.”

Budskapet är uthållighet; att göra något som förbättrar världen, varje dag. Att göra det, oavsett resultat. I artikeln beskriver författarna att historiskt har vi människor tacklat de allra största utmaningarna – som meningen med livet och frågan om hur man ska leva sitt liv, genom att ”praktisera”: I form av religion, tradition och kultur, yoga eller sport. Allt bygger på att vi övar oss i dom och utövar dom, lite grann, varje dag. ”Practice has value independent of outcome; it’s a way of life, not a job with a clear payoff. A joyful habit. The right way to live.”

Jag tänker på när jag går och tränar – oavsett om jag tyckte att det gick bra, så var det bra att jag gick. 

För att bekämpa klimatförändringarna måste vi alla göra mer. Artikeln i NY Times, som jag hoppas du läser sen, ber oss att börja ”praktisera” och att våra handlingar måste vara i storleksordning. Självklart måste vi byta glödlampor och äta mindre kött, men vi måste också rösta på dom som vill jobba med omställning, vi måste delta i demonstrationer, skriva brev och ta den obekväma, men ändå respektfulla diskussionen med den tjuriga grannen. Och det måste bli en vana. Att göra något varje dag. Vi måste se det som träning, som religion, som en del av att vara människa år 2019.

Man hittar kraft i att dela med sig av sånt man tycker är bra. Ju mer vi pratar om något desto fler hakar på, vilket har synliggjorts i årets många trendbrott: Vi ser det i ökningen av människor som väljer tåget över flyg,  att köttkonsumtionen har börjat minska och fler nu äter mer vegetariskt. Och att årets julklapp blev det återvunna plagget.

Ett hållbart nyårslöfte

Budskapet är att prata mer om det du gör, varje dag, för att hjälpa till. Börja träna på att vara en människa år 2019 som är med och räddar klimatet, och berätta om det. Vem vet vem du inspirerar, utmanar och vad som kommer att stå i din personliga Oscarsgala så här dags nästa år.

Det är i alla fall mitt löfte för 2019 och jag börjar med ett gott exempel: Mammas julklapp till mig. Hon sydde om mormors gamla päls till en mysig pläd och två sittdynor. På så vis fick den flera nya liv – snacka om återanvändning. 

Är du med och praktiserar hållbarhet under 2019?

Först kom regelstormen, sedan regelbromsen. Vilka förväntas egentligen hållbarhetsrapportera enligt EU:s Omnibus-förslag? I vilken omfattning? Och när?

De senaste åren har olika direktiv och förordningar från EU medverkat till att europeiska aktörer växlat upp sitt hållbarhetsarbete och sin rapportering. När EU i början av året presenterade ett förslag som går ut på att väsentligt minska rapporteringsbördan, var det många aktörer som kände sig kastade under Omnibussen.

Vad är Omnibus?

Omnibus är ett flertal olika förslag som i korthet går ut på att minska rapporteringsbördan för företag och samtidigt öka europeiska aktörers konkurrenskraft. Omnibus omfattar CSRD, EU-taxonomin, CS3D och CBAM och innebär regellättnader i alla dessa. Dock har inte alla delar av Omnibus beslutats kring.

De förslag som direkt rör CSRD handlar om:

• Höjda tröskelvärden (företag ska ha minst 1 000 anställda och 50 miljoner euro i omsättning för att omfattas av kraven)
• Skydd för att mindre företag ska få alltför omfattande CSRD-relaterade krav från större kundföretag (så kallad value chain-cap)
• Översyn av ESRS och utvecklandet av en ny, förenklad ESRS för frivillig rapportering, samt att sektorsspecifika standarder slopas
• Slopande av planerad full revision av CSRD-rapporterna

Det beslut som direkt rör CSRD handlar om:

• Uppskjutande av CSRD-införandet för mindre företag (så kallade våg 2- och 3-företag) med två år

Vad innebär det för vårt CSRD-arbete?

Det vi vet i dagsläget gällande CSRD är att företagen i våg 1 (stora företag av allmänt intresse och med fler än 500 anställda) inte omfattas av någon senareläggning av sin rapportering. Det gör däremot företagen i våg 2 och 3, vars rapportering senareläggs med två år. Denna del av förslaget har godkänts i både Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd och lagtexten går att läsa i EU:s officiella tidning. Den 12 maj publicerade Justitiedepartementet en promemoria om att senareläggningen på två år föreslås träda i kraft i svensk lagstiftning den 31 december 2025 – det återstår att se om förslaget godkänns och kan gå vidare till riksdagen i nuvarande form.

För de som kommit igång med att harmonisera sitt hållbarhetsarbete utifrån CSRD kan Omnibus kännas som en kalldusch, men än så länge (maj 2025) vet vi förhållandevis lite om hur förslagen faktiskt kommer landa. I och med att inga delar av Omnibus ännu har implementerats i svensk lagstiftning, så gäller fortsatt de bestämmelser som tidigare införlivats kring CSRD – till dess att vi har nya bestämmelser.

^{Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen förenklade regler för hållbarhetsrapportering genom Omnibus-förslaget. Foto: Guillaume Périgois på Unsplash}

Vad gör vi som befinner oss i våg 2 och 3 eller inte längre omfattas enligt Omnibus?

Det är viktigt att komma ihåg att det som de hållbarhetsrelaterade EU-direktiven och förordningarna ska åstadkomma handlar om mer än att bara uppfylla lagkrav. Grundsyftet med CSRD har alltid varit att driva på en hållbar utveckling genom att göra hållbarhetsinformation mer transparent och jämförbar.

Arbetet med till exempel dubbel väsentlighetsbedömning skapar strategiska verktyg för att hantera risker och identifiera affärsmöjligheter. De insikter och strukturer som har utvecklats i samband med den processen är också värdefulla resurser, oavsett om man omfattas av CSRD eller inte. Vi har sett att många företag som inte omfattats av CSRD – varken nu eller på sikt – ändå valt att frivilligt genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning.

Många företag i våg 2 och 3 sneglar just nu mot den frivilliga ESRS-standarden (VSME) i syfte att varken göra för lite eller för mycket i sitt rapporteringsarbete. Det kan vara en lagom väg framåt, dock är det viktigt att känna till att Omnibus kan komma att trigga ändringar i alla ESRS-standarder. Kommissionen har uttryckt att man vill ta fram en ny, förenklad standard för den frivilliga rapporteringen och att denna ska baseras på VSME-standarden.

För de företag som enligt Omnibus-förslaget inte längre omfattas av CSRD kan det just nu vara svårt att motivera större investeringar i rapporteringsarbetet, men att helt lägga sitt arbete åt sidan kan också det vara oklokt. Sannolikt kommer kunder, investerare och andra intressenter fortsätta ställa höga krav på företags hållbarhetsarbete. Här gäller det att hitta en balans mellan att fortsätta på den inslagna rapporteringsvägen och att inte göra kostsamma åtgärder i onödan.

För våg 2- eller 3-företag kan det vara klokt att:

• Följa utvecklingen av resterande Omnibus-förslag (till exempel CSRD:s tröskelvärden och rapporteringens innehåll och omfattning)
• Se hur Omnibus implementeras i svensk lagstiftning
• Fortsätta arbeta med de hållbarhetsfrågor man har på sitt bord
• Dra nytta av de insikter man fått från väsentlighetsbedömningar i sin affär
• Ha dialog med sina revisorer om förväntningar på framtida rapportering

Det är verkligen ett oklart läge just nu, men man kan trösta sig med att ingen annan heller vet exakt hur Omnibus kommer landa. Ett generellt tips är att fokusera på att göra, så kan man ha saker att rapportera om när det väl är dags!

Vill du bolla idéer kring vilken väg som är bäst för dig? Kanske är du nyfiken på VSME-standarden? Kontakta oss gärna!