Månad: september 2021

Konsumentverket har av regeringen uppdraget att bidra till ”väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion”. Vidare har verket följande effektmål, att:

• Konsumentskadan minskar
• Hållbar konsumtion blir enklare

Tyvärr agerar inte Konsumentverket i enlighet med sitt uppdrag eller sina mål när det gäller att bidra till en miljömässig konsumtion och att göra en hållbar konsumtion enklare. Man skulle kunna tro att Konsumentverket med ett sådant uppdrag skulle sträva efter att underlätta införande av nya miljöprodukter och -tjänster på marknaden samt underlätta för konsumenter att prioritera miljö- och andra hållbarhetsvärden vid sina köpbeslut. Konsumentverket agerar istället tvärtom.

Senaste exemplet på det är Konsumentverkets PM ”Miljöpåståenden om klimatkompenserade produkter i marknadsföring” 2021 där verket lägger fast att:

• Miljöpåståendet måste kvalificeras
• Konsumentverket kan ej uttala sig om hur en kvalificering ska se ut
• Sanna och kvalificerade påståenden kan fortfarande anses som vilseledande
• Konsumentens helhetsintryck är det som räknas

Självfallet ska de miljöargument som förs fram med en produkt vara korrekta och kunna kontrolleras, men Konsumentverket vill inte ge företag vägledning vilka krav de ska leva upp till för att ett påstående ska vara kvalificerat. Verket bidrar inte heller till att öka kunskapen hos konsumenter så att deras köpbeslut kan bygga på miljöunderlag.

Även om ett miljöargument är s.k. kvalificerat så betraktar Konsumentverket det som vilseledande ända tills det är bevisat att konsumenterna fullt ut har förstått och fått ett korrekt helhetsintryck av miljöargumentet. Och det är upp till företaget att bevisa att konsumenterna har ett korrekt ”helhetsintryck”.

Konsumentverket tänker inte tala om huruvida miljöpåståendet är kvalificerat eller om konsumenten har förstått, utan det lämnar man åt domstolen att avgöra. Marknadsdomstolen har dock inte uppdraget att bidra till en miljömässigt hållbar konsumtion eller målet att bidra till att hållbar konsumtion blir enklare, utan det har Konsumentverket.

Tyvärr är det så det här det har gått till under många år. Risken för ovissa rättegångar, advokatkostnader och tidskrävande processer får företag att tveka. Är det verkligen värt att ge konsumenter ett miljöalternativ? Det är viktigt att motverka greenwash, dvs felaktiga miljöpåståenden, men Konsumentverkets agerande lägger en förlamande hand över miljökommunikationen. Resultatet blir att produkter saluförs med pris och miljövärden kommuniceras inte i den utsträckning som de borde. Konsumenter får inte de miljöalternativ de skulle kunna få och produktionen av varor ställs inte om till en miljömässig produktion som skulle vara möjlig. Verket fokuserar på sitt mål att minska konsumentskada, men väljer att inte följa sitt uppdrag om miljömässigt hållbar konsumtion. Varför?

Möjligen avspeglar det en rädsla att ta ställning för vad som är rätt och fel, kanske är det ett utslag av bristande miljökompetens eller så anser de inte att miljöprofilerade produkter bidrar till den nödvändiga miljöomställningen. Man kan konstatera att det är lättare för verket att placera sig på läktaren och skrika på domaren (Marknadsdomstolen) om någon försöker flytta fram positionerna. Det lättare att slå ner på vad som kanske är fel och svårare att ge vägledning om vad som är rätt. Men det blir inte så mycket spel på miljöplanen då, utan det flyttas över till prisplanen.

Konsumentverket behöver en ny strategi för att leverera på sitt regeringsuppdrag och nå sitt effektmål om Hållbarhet. Ge företagen en tydlig vägledning om hur de ska kommunicera och ge konsumenterna ökade möjligheter att få produkter med god miljöprestanda. Det är en viktig pusselbit om Sverige ska kunna bidra till att nå ner mot 1,5°-gradersmålet och de övriga svenska 16 miljökvalitetsmålen.

Det finns internationella standards för miljö- och klimatkommunikation samt standards för olika miljö- och klimatprodukter. Flera av dem har tuffa kriterier och kontrollmekanismer som säkerställer god miljöprestanda och transparens. Konsumentverket kan välja att basera sin vägledning på några av dem, utveckla egna eller ta fram en kombination av dessa. Men kom ut på spelplanen och hjälp företagen med tydlig vägledning och underlätta för konsumenter att välja miljö- och klimatprodukter! Bli en grön superhjälte som hjälper istället för stjälper! #Konsumentverket

Med EU:s nya Omnibus-förslag kan färre företag komma att omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och rapporteringen för våg 2 och 3 skjuts upp på två år. Samtidigt har fortfarande kunder och finansiella aktörer önskemål om att företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete på ett jämförbart sätt. Det är här som VSME kommer in i bilden.

För små och medelstora företag (SME) med mindre ekonomiska resurser än stora bolag kan rapporteringskraven kännas övermäktiga. Även för de med ett strukturerat hållbarhetsarbete kan det vara svårt att veta var man ska börja när det gäller rapporteringen. Här kan den frivilliga VSME-standarden vara en välkommen hjälp: en förenklad väg in i hållbarhetsrapporteringens värld, utan att tumma på det väsentliga.

En färdig hållbarhetsrapport bör vara ett resultat av det systematiska hållbarhetsarbetet som i sin tur bygger på företagets väsentliga hållbarhetsfrågor. Man kan med andra ord se VSME som en hjälp i att sammanfatta och åskådliggöra sitt hållbarhetsarbete.

Vad är VSME?

VSME står för Voluntary Sustainability Reporting Standard for Small and Medium-sized Enterprises – en frivillig hållbarhetsstandard framtagen av EFRAG, samma organisation som utvecklar de europeiska rapporteringsstandarderna inom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

VSME är anpassad för verkligheten hos mindre företag. Standarden fokuserar på vad som är väsentligt, begripligt och hanterbart – utan att företag ska behöva drunkna i komplexa krav. Små företag ska få ett ramverk som gör det lättare att visa ansvar, arbeta strukturerat och möta krav från kunder, investerare och andra intressenter.

Samtidigt ökar förväntningarna från stora bolag på deras leverantörer och partners. Det gäller även finansiella aktörer, då till exempel finansiering kan bli mer tillgänglig om man har ett aktivt och transparent hållbarhetsarbete. Det betyder att även företag som inte omfattas av lagkrav kan behöva rapportera om sin påverkan på människor och miljö. Standarden syftar därför också till att reglera vilka upplysningar som stora bolag kan kräva av sina leverantörer och partner, för att förhindra att mindre bolag blir överhopade av förfrågningar.

^{Det återstår ännu att se hur den frivilliga rapporteringsstandarden VSME kommer att se ut. Foto: Alexey Larionov på Unsplash}

Varför är VSME extra aktuell nu?

EU:s Omnibus-förslag, som presenterades i början av 2025, innebär flera justeringar av CSRD och dess tillhörande standarder. Enligt Omnibus-förslaget kommer det utvecklas en frivillig rapporteringsstandard som baseras på VSME-standarden, för de företag som inte omfattas av rapporteringskraven vare sig nu eller på sikt.

VSME-standarden kan vara ett bra verktyg för de som:

• inte kommer att omfattas av CSRD efter att tröskelvärdena eventuellt justeras
• befinner sig längre ned i värdekedjor där större aktörer efterfrågar hållbarhetsdata
• vill börja rapportera hållbarhetsinformation i god tid innan de omfattas av lagkrav
• önskar en bra grund för både förbättringar och extern kommunikation

Det kan alltså finnas både affärsstrategiska och praktiska skäl att börja arbeta med hållbarhetsrapportering och VSME ger en struktur för det arbetet – enkel nog att komma igång med, robust nog att bygga vidare på.

VSME i korthet – så fungerar det

VSME är i sin nuvarande form uppdelad i två moduler för att möta olika behov och förutsättningar: Basic module och Comprehensive module. Hur VSME kommer att se ut i den omarbetade versionen återstår att se.

Precis som andra ESRS-standarder bygger VSME-standarden på principen om dubbel väsentlighet – alltså att företag ska rapportera både om sin påverkan på omvärlden och hur dessa faktorer påverkar företagets finansiella ställning. Med hjälp av VSME-standarden går detta att göra på ett sätt som är anpassat för resurserna hos ett mindre företag.

VSME och Omnibus – våra rekommendationer

Att vänta på att alla Omnibus-förslag så småningom ska landa i beslut och implementeras i svensk lagstiftning kan innebära att företag tappar fart i hållbarhetsarbetet. Därför är vår allmänna rekommendation att inte lägga det systematiska hållbarhetsarbetet åt sidan.

Med ett systematiskt och trovärdigt hållbarhetsarbete är VSME-rapportering inte en börda utan ett enkelt sätt att sammanställa den hållbarhetsinformation som intressenterna efterfrågar.

Vi rekommenderar SME:er att:

• Fokusera på en dubbel väsentlighetsbedömning (DMA) som grund för ett systematiskt hållbarhetsarbete med rätt fokus anpassat till företagets storlek och resurser – vi hjälper gärna till att hitta rätt omfång och process
• Ta reda på vad era intressenter förväntar sig av er i rapporteringsväg
• Börja smått snarare än att inte börja alls – basic module kan vara en lagom start för många

Kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa er att komma igång med VSME eller hållbarhetsrapportering i stort.