Kategori: Okategoriserad

Hur påverkas din verksamhet vid klimatförändringar? En klimatscenarioanalys hjälper dig att förstå riskerna, hitta möjligheterna och fatta beslut som håller i längden.

Vad är en klimatscenarioanalys?

En klimatscenarioanalys är ett verktyg för att undersöka och bedöma hur olika klimatrelaterade framtidsscenarier kan påverka en verksamhet. Utfallet blir ett antal identifierade risker och möjligheter som verksamheten sedan kan hantera operativt och använda sig av strategiskt. För investerare handlar det om att veta vilka risker ett företag står inför utifrån olika scenarier och vilka finansiella följder de skulle kunna innebära.

I en klimatscenarioanalys handlar det om att ställa frågor som:

• Vad händer med våra leverantörskedjor om extremväder blir vanligare?
• Hur påverkas våra kunder av förändrade klimatlagar?
• Hur robust är vår affärsmodell i ett 1,5-gradersscenario – eller i ett där världen misslyckas med klimatmålen?

Det är alltså inte en prognos, utan ett sätt att förstå hur möjliga framtida utfall kan påverka den egna verksamheten på kort och lång tid.

^{Ett vanligt uttryck bland klimataktivister är ”Act now or swim later”, vilket också kan appliceras på riskhantering. Foto: Dibakar Roy på Unsplash}

Varför är klimatscenarioanalys viktigt?

Klimatscenarioanalyser hjälper företag att:

• Identifiera klimatrisker och affärsmöjligheter på kort och lång sikt
• Upptäcka och adressera sårbarhet i verksamheten
• Fatta mer robusta strategiska beslut – särskilt viktigt under komplexa och osäkra förhållanden
• Öka resiliensen i affärsmodellen
• Uppfylla krav i rapportering som CSRD och TCFD

Krav på scenarioanalysen

En klimatscenarioanalys måste bygga på uppdaterad, vetenskapligt grundad information – annars blir den ett vanskligt beslutsunderlag för verksamheten. Det kan handla om data från IPCC:s globala klimatscenarier eller nationella analyser, som exempelvis data från SMHI.

Om företaget måste göra en scenarioanalys för att uppfylla rapporteringskrav enligt exempelvis TCFD eller CSRD finns tydligt definierade krav för hur detta görs, till exempel gällande användning av scenarier med olika temperaturhöjning.

^{I en klimatscenarioanalys används underlag som utsläppsscenarier och möjliga samhällsutvecklingar. Bildkälla: Climate data}

Vilka företag har särskild nytta av klimatscenarioanalyser?

Alla företag påverkas i någon grad av klimatförändringarna – direkt eller indirekt. Men för vissa branscher är behovet särskilt stort. Här är några exempel:

• Försäkringsbolag: måste förstå hur extrema väderhändelser påverkar skadeutbetalningar, riskbedömningar och premier
• Banker och investerare: behöver bedöma klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i sina portföljer
• Bygg- och fastighetsbolag: har långsiktiga investeringar som påverkas av till exempel höjda havsnivåer eller nya regler för energieffektivitet
• Industri och tillverkning: påverkas av tillgången på råvaror, transporter och energipriser
• Livsmedelsföretag: är beroende av jordbruk och vattenresurser som är känsliga för klimatförändringar

Hur går det till i praktiken?

En risk kan definieras som en funktion av en fara av något slag, verksamhetens exponering för den faran och verksamhetens sårbarhet, där sårbarheten i sin tur är ett resultat av verksamhetens känslighet och anpassningsförmåga.

^{Vägen till en mer motståndskraftig verksamhet börjar med att förstå sina risker.}

En klimatscenarioanalys brukar omfatta:

• Val av scenarier – till exempel ett där 1,5-gradersmålet nås, och ett där utsläppen fortsätter öka, vilka medför olika typer av fysiska faror (som översvämningar, torka, stormar) och omställningshändelser (som förändrad lagstiftning, ny teknik, förändrade konsumentbeteenden)
• Analys av exponering och sårbarhet – vad betyder varje scenario för olika delar av verksamheten?
• Sammanfattande bedömning av risker och möjligheter – både som resultat av fysiska faror och omställningshändelser
• Rekommendationer och åtgärder – vad behöver ni göra idag för att vara redo imorgon?

Klimatscenarioanalyser är inte bara ett krav i vissa rapporteringsramverk – de är ett mycket klokt sätt för att rusta sig för en osäker framtid.

Kontakta oss för att höra mer om hur vi kan hjälpa till med klimatscenarioanalyser och jobba med dina risker och möjligheter.

Först kom regelstormen, sedan regelbromsen. Vilka förväntas egentligen hållbarhetsrapportera enligt EU:s Omnibus-förslag? I vilken omfattning? Och när?

De senaste åren har olika direktiv och förordningar från EU medverkat till att europeiska aktörer växlat upp sitt hållbarhetsarbete och sin rapportering. När EU i början av året presenterade ett förslag som går ut på att väsentligt minska rapporteringsbördan, var det många aktörer som kände sig kastade under Omnibussen.

Vad är Omnibus?

Omnibus är ett flertal olika förslag som i korthet går ut på att minska rapporteringsbördan för företag och samtidigt öka europeiska aktörers konkurrenskraft. Omnibus omfattar CSRD, EU-taxonomin, CS3D och CBAM och innebär regellättnader i alla dessa. Dock har inte alla delar av Omnibus beslutats kring.

De förslag som direkt rör CSRD handlar om:

• Höjda tröskelvärden (företag ska ha minst 1 000 anställda och 50 miljoner euro i omsättning för att omfattas av kraven)
• Skydd för att mindre företag ska få alltför omfattande CSRD-relaterade krav från större kundföretag (så kallad value chain-cap)
• Översyn av ESRS och utvecklandet av en ny, förenklad ESRS för frivillig rapportering, samt att sektorsspecifika standarder slopas
• Slopande av planerad full revision av CSRD-rapporterna

Det beslut som direkt rör CSRD handlar om:

• Uppskjutande av CSRD-införandet för mindre företag (så kallade våg 2- och 3-företag) med två år

Vad innebär det för vårt CSRD-arbete?

Det vi vet i dagsläget gällande CSRD är att företagen i våg 1 (stora företag av allmänt intresse och med fler än 500 anställda) inte omfattas av någon senareläggning av sin rapportering. Det gör däremot företagen i våg 2 och 3, vars rapportering senareläggs med två år. Denna del av förslaget har godkänts i både Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd och lagtexten går att läsa i EU:s officiella tidning. Den 12 maj publicerade Justitiedepartementet en promemoria om att senareläggningen på två år föreslås träda i kraft i svensk lagstiftning den 31 december 2025 – det återstår att se om förslaget godkänns och kan gå vidare till riksdagen i nuvarande form.

För de som kommit igång med att harmonisera sitt hållbarhetsarbete utifrån CSRD kan Omnibus kännas som en kalldusch, men än så länge (maj 2025) vet vi förhållandevis lite om hur förslagen faktiskt kommer landa. I och med att inga delar av Omnibus ännu har implementerats i svensk lagstiftning, så gäller fortsatt de bestämmelser som tidigare införlivats kring CSRD – till dess att vi har nya bestämmelser.

^{Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen förenklade regler för hållbarhetsrapportering genom Omnibus-förslaget. Foto: Guillaume Périgois på Unsplash}

Vad gör vi som befinner oss i våg 2 och 3 eller inte längre omfattas enligt Omnibus?

Det är viktigt att komma ihåg att det som de hållbarhetsrelaterade EU-direktiven och förordningarna ska åstadkomma handlar om mer än att bara uppfylla lagkrav. Grundsyftet med CSRD har alltid varit att driva på en hållbar utveckling genom att göra hållbarhetsinformation mer transparent och jämförbar.

Arbetet med till exempel dubbel väsentlighetsbedömning skapar strategiska verktyg för att hantera risker och identifiera affärsmöjligheter. De insikter och strukturer som har utvecklats i samband med den processen är också värdefulla resurser, oavsett om man omfattas av CSRD eller inte. Vi har sett att många företag som inte omfattats av CSRD – varken nu eller på sikt – ändå valt att frivilligt genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning.

Många företag i våg 2 och 3 sneglar just nu mot den frivilliga ESRS-standarden (VSME) i syfte att varken göra för lite eller för mycket i sitt rapporteringsarbete. Det kan vara en lagom väg framåt, dock är det viktigt att känna till att Omnibus kan komma att trigga ändringar i alla ESRS-standarder. Kommissionen har uttryckt att man vill ta fram en ny, förenklad standard för den frivilliga rapporteringen och att denna ska baseras på VSME-standarden.

För de företag som enligt Omnibus-förslaget inte längre omfattas av CSRD kan det just nu vara svårt att motivera större investeringar i rapporteringsarbetet, men att helt lägga sitt arbete åt sidan kan också det vara oklokt. Sannolikt kommer kunder, investerare och andra intressenter fortsätta ställa höga krav på företags hållbarhetsarbete. Här gäller det att hitta en balans mellan att fortsätta på den inslagna rapporteringsvägen och att inte göra kostsamma åtgärder i onödan.

För våg 2- eller 3-företag kan det vara klokt att:

• Följa utvecklingen av resterande Omnibus-förslag (till exempel CSRD:s tröskelvärden och rapporteringens innehåll och omfattning)
• Se hur Omnibus implementeras i svensk lagstiftning
• Fortsätta arbeta med de hållbarhetsfrågor man har på sitt bord
• Dra nytta av de insikter man fått från väsentlighetsbedömningar i sin affär
• Ha dialog med sina revisorer om förväntningar på framtida rapportering

Det är verkligen ett oklart läge just nu, men man kan trösta sig med att ingen annan heller vet exakt hur Omnibus kommer landa. Ett generellt tips är att fokusera på att göra, så kan man ha saker att rapportera om när det väl är dags!

Vill du bolla idéer kring vilken väg som är bäst för dig? Kanske är du nyfiken på VSME-standarden? Kontakta oss gärna!