Kategori: Återbruk

Ja ibland så undrar man över de favoritområden som man bevakar. Är det samma frågeställningar, samma personer som syns och samma utmaningar som kvarstår?

Att vi behöver få fart på cirkulära affärsmodeller i syfte att minska på planetens resursuttag råder det ingen tvekan om.

Trots en ökad debatt om cirkulär ekonomi, har den på global nivå minskat  (från 9,1 procent 2018 till 8,6 procent 2020) visar rapporten Circularity Gap Report 2021. Rapporten mäter andel återvunnit material i förhållande till totalt material. Men det finns också möjligheter. Den cirkulära ekonomin har potentialen att minska planetens klimatpåverkan med 39 procent och att minska resursuttaget med 28 procent.

I dagsläget brottas vi fortfarande med utmaningar inom regelområdet. Olika regler inom EU hindrar affärsmässiga transporter av återvunna material. Det finns olika syn t ex i de nordiska länderna gällande krav på renhet som hindrar resurser att återcirkuleras istället för att bli avfall.

Dessutom är det svårt att använda återvunnit material då vi inte vet var det kommer ifrån och vad det innehåller, spårbarhet saknas.

Affärsmässiga hinder innebär att det vara svårt att byta från en linjär till en cirkulär affärsmodell. Hur kan en ny cirkulär affär samverka med den gamla affären i en övergångsfas och dels hur man ska tänka och räkna kring lönsamheten i en ny affärsmodell. Om man byter från produkt till funktionsförsäljning så krävs det en lång framförhållning där det behövs en framtidsadaptiv design. Dvs att produktdesignen passar i cirkulära flöden som ger förlängd livslängd genom högre kvalitet och komponenter som är bytbara. Vid funktionsförsäljning så binder företagen mer kapital eftersom man äger produkten längre och företagets finansiärer måste förstå de förändrade behoven.

Ja helt klart så kvarstår en hel del utmaningar. Men vi skall inte låta bli att notera den mark som faktiskt vinns i en allt snabbare takt. Nedan några exempel:

• Funktionsförsäljning: Bilar har i princip länge designats för 25 000 mil. Lastbilar för 160 000 mil. De finns inga tekniska skäl att båda inte skulle ha samma livslängd. Men plötsligt så händer det  – personfordonstillverkarna ställer högre livslängdskrav på underleverantörers komponenttillverkning. Mycket beror på att privatleasing av bilar har blivit allt större som marknad och med längre livslängd så blir det minskade kostnader och längre intäktsmodeller för de som hyr ut
• Genom digitaliseringen är det möjligt att utrusta produkter med sensorer som ger information om hur produkterna mår och när det är dags för service. Genom ny teknik så blir det mycket billigare och enklare att hålla reda på saker, få tillbaka material och sortera material
• Nya krav: I den nya EU taxonomin så lyder ett av sex miljömål som följer: ”Transition to a circular economy, waste prevention and recycling“
• Förbättrad insamlingsgrad av plastförpackningar. (hela rapporten) 2020 låg insamlingsgraden på 45,5 procent av plastförpackningar för Svensk Plaståtervinnings system. Det betyder alltså att 45,5 procent av plastförpackningarna som är anslutna till Svensk Plaståtervinnings system samlades in, vilket är en markant ökning från 2019 då insamlingsgraden låg på 41,7 procent. Dock är återvinningsgraden (nytt mått inom EU) för 2020 endast 15,4 procent. Det betyder att endast 15,4 procent av plastförpackningarna från svenska hushåll återvanns till nya råvara och därefter en ny plastförpackning eller plastprodukt. Det positiva är att det nu mäts. Mäter vi inte så vet vi inte
• Nya samarbetsformer: Den 15 juni lanseras en ny samverkansplats för alla aktörer som behövs för att skapa cirkulär ekonomi i Norden: The Nordic Circular Arena.
• French Reparation Index: Den 1 januari 2021 kom en ny fransk lag som konkret kräver en gradering 1-10 att läggas till på tvättmaskiner, bärbara datorer, smartphones, TV-apparater och gräsklippare. Poängen kommer att beräknas utifrån kriterier som: enkel demontering, reservdelarnas pris och tillgänglighet och tillgång till reparationsinformation. För det första syftar den till att ge användbar information till konsumenter som mer än någonsin letar efter hållbara och reparerbara produkter. En studie från 2018 visade att konsumenterna är dubbelt så benägna att välja en produkt märkt som ”mer reparerbar”. För det andra är målet att skapa konkurrens mellan tillverkarna för att designa mer reparationsbara produkter för att uppnå bästa betyg. Slutligen bör indexet hjälpa till att förlänga livslängden för produkter i miljöns intresse men också för konsumenternas plånböcker. T ex har Apple och Samsung redan gjort vissa anpassningar för att erhålla bättre poäng (se artikel)

Så med lite distans kan vi konstatera att det faktiskt händer en hel del. Med smarta lagkrav som med French Reparation Index finns det incitament för såväl konsumenter och tillverkare. När det finns morötter för flera intressenter så kan det gå snabbt. EU tittar på detta exempel och snart har vi förhoppningsvis konceptet i 27 länder. Men vi har fortfarande långt kvar till beteendeförändringar vilket är det som krävs för att nå substantiell effekt. Så vi måste alla kämpa oförtrutet vidare.

Vad kan man konkret göra som företag för att framtidssäkra sina tjänster och produkter med avseende på cirkulära ekonomins affärsmöjligheter? Några exempel:

• Kartlägg hur cirkulära era tjänster och produkter är i dagsläget
• Genomför en arbetsmodell/struktur för att få befintlig affärsmodell att bli cirkulär
• Ta fram en materialstrategi
• Börja mät. Ta fram mätbara nyckeltal oberoende på var man befinner sig i CE-fasen
• Utveckla koncept och arbetsmetodik för pilottest

Hör och se mer konkreta tips och exempel i form av två webbinarier från i våras.

U&We seminarium:”Cirkulära affärsmodeller i praktiken – utmaningar och möjligheter” med deltagare från U&We och Inrego

Seminarium från Cradlenet. ”Hinder för den cirkulära ekonomin och möjliga vägar framåt” Med Jonas Grafström fil.doktor nationalekonomi

Vill ni höra mer eller bara komma med inspel inom ämnet. Välkomna att kontakta Johan Solberg.

Med EU:s nya Omnibus-förslag kan färre företag komma att omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och rapporteringen för våg 2 och 3 skjuts upp på två år. Samtidigt har fortfarande kunder och finansiella aktörer önskemål om att företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete på ett jämförbart sätt. Det är här som VSME kommer in i bilden.

För små och medelstora företag (SME) med mindre ekonomiska resurser än stora bolag kan rapporteringskraven kännas övermäktiga. Även för de med ett strukturerat hållbarhetsarbete kan det vara svårt att veta var man ska börja när det gäller rapporteringen. Här kan den frivilliga VSME-standarden vara en välkommen hjälp: en förenklad väg in i hållbarhetsrapporteringens värld, utan att tumma på det väsentliga.

En färdig hållbarhetsrapport bör vara ett resultat av det systematiska hållbarhetsarbetet som i sin tur bygger på företagets väsentliga hållbarhetsfrågor. Man kan med andra ord se VSME som en hjälp i att sammanfatta och åskådliggöra sitt hållbarhetsarbete.

Vad är VSME?

VSME står för Voluntary Sustainability Reporting Standard for Small and Medium-sized Enterprises – en frivillig hållbarhetsstandard framtagen av EFRAG, samma organisation som utvecklar de europeiska rapporteringsstandarderna inom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

VSME är anpassad för verkligheten hos mindre företag. Standarden fokuserar på vad som är väsentligt, begripligt och hanterbart – utan att företag ska behöva drunkna i komplexa krav. Små företag ska få ett ramverk som gör det lättare att visa ansvar, arbeta strukturerat och möta krav från kunder, investerare och andra intressenter.

Samtidigt ökar förväntningarna från stora bolag på deras leverantörer och partners. Det gäller även finansiella aktörer, då till exempel finansiering kan bli mer tillgänglig om man har ett aktivt och transparent hållbarhetsarbete. Det betyder att även företag som inte omfattas av lagkrav kan behöva rapportera om sin påverkan på människor och miljö. Standarden syftar därför också till att reglera vilka upplysningar som stora bolag kan kräva av sina leverantörer och partner, för att förhindra att mindre bolag blir överhopade av förfrågningar.

^{Det återstår ännu att se hur den frivilliga rapporteringsstandarden VSME kommer att se ut. Foto: Alexey Larionov på Unsplash}

Varför är VSME extra aktuell nu?

EU:s Omnibus-förslag, som presenterades i början av 2025, innebär flera justeringar av CSRD och dess tillhörande standarder. Enligt Omnibus-förslaget kommer det utvecklas en frivillig rapporteringsstandard som baseras på VSME-standarden, för de företag som inte omfattas av rapporteringskraven vare sig nu eller på sikt.

VSME-standarden kan vara ett bra verktyg för de som:

• inte kommer att omfattas av CSRD efter att tröskelvärdena eventuellt justeras
• befinner sig längre ned i värdekedjor där större aktörer efterfrågar hållbarhetsdata
• vill börja rapportera hållbarhetsinformation i god tid innan de omfattas av lagkrav
• önskar en bra grund för både förbättringar och extern kommunikation

Det kan alltså finnas både affärsstrategiska och praktiska skäl att börja arbeta med hållbarhetsrapportering och VSME ger en struktur för det arbetet – enkel nog att komma igång med, robust nog att bygga vidare på.

VSME i korthet – så fungerar det

VSME är i sin nuvarande form uppdelad i två moduler för att möta olika behov och förutsättningar: Basic module och Comprehensive module. Hur VSME kommer att se ut i den omarbetade versionen återstår att se.

Precis som andra ESRS-standarder bygger VSME-standarden på principen om dubbel väsentlighet – alltså att företag ska rapportera både om sin påverkan på omvärlden och hur dessa faktorer påverkar företagets finansiella ställning. Med hjälp av VSME-standarden går detta att göra på ett sätt som är anpassat för resurserna hos ett mindre företag.

VSME och Omnibus – våra rekommendationer

Att vänta på att alla Omnibus-förslag så småningom ska landa i beslut och implementeras i svensk lagstiftning kan innebära att företag tappar fart i hållbarhetsarbetet. Därför är vår allmänna rekommendation att inte lägga det systematiska hållbarhetsarbetet åt sidan.

Med ett systematiskt och trovärdigt hållbarhetsarbete är VSME-rapportering inte en börda utan ett enkelt sätt att sammanställa den hållbarhetsinformation som intressenterna efterfrågar.

Vi rekommenderar SME:er att:

• Fokusera på en dubbel väsentlighetsbedömning (DMA) som grund för ett systematiskt hållbarhetsarbete med rätt fokus anpassat till företagets storlek och resurser – vi hjälper gärna till att hitta rätt omfång och process
• Ta reda på vad era intressenter förväntar sig av er i rapporteringsväg
• Börja smått snarare än att inte börja alls – basic module kan vara en lagom start för många

Kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa er att komma igång med VSME eller hållbarhetsrapportering i stort.