Resrutten denna gång blev Stockholm – Malmö – Köpenhamn – Rödby – Puttgarden – Hamburg – Hannover – Köln – Bryssel – London med en övernattning i Köln.  Tar den viktigaste, eller i alla fall den vanligaste frågan först – vad kostar det? Det är dyrt va, att ta tåget till London?

Total resekostnad t-o-r London 3.455 kr

I priset ingår interrail-kort som gäller för fem resdagar under två veckor och kostar 2.330 kr. Resten är platsbiljetter på Intercity-tågen och Eurostar samt den lilla bokningsavgift som Kalmar Resebyrå tar ut – 229 kr! Eurostarbiljetterna är dyrast och kostar 300 kr/enkelresa.

 

Nu till det roligaste - resan, eftersom vägen till målet är allt!

När jag senast tog tåget till London (2010) gick det fortfarande nattåg från Köpenhamn, det legendariska City Night Line, och vi sov mellan Köpenhamn och Köln. Idag tvingas en till en övernattning på hotell eller vandrarhem på vägen. Jag valde Köln. Bryssel funkar också. Jag var inte ute i godast tid och hade inte lust att bo på vandrarhem – så prislappen för två hotellnätter blev knappt 2.000 kr.

Ja visst är det dyrare än flyget – men fantastiskt mycket roligare och med betydligt mindre belastning på planeten.

Jag reser genom ett Europa där våren kommit olika långt och hör svenska, danska, tyska, flamländska, franska och engelska längs vägen. Glad att jag använde Interrail denna gång eftersom det ingår en karta över alla tågsträckor i Europa. Inser att Sverige är långt och Europa är stort och att jag känner mig hemma i Tyskland. Med Jan Guillous 1900-talssvit i öronen blir historien än mer påtaglig. Eftersom jag denna gång reser själv har jag dessutom gott om tid för egna tankar, att läsa och oväntade möten.

Det oväntade mötet

Redan i Hornstull (!) la jag märke till henne. En tjej med ryggsäck och rullväska. Varför – ingen aning – men jag är nyfiken av naturen och en uppmärksam person som lägger märke till detaljer. I Köpenhamn såg jag henne igen. Hon tog samma buss som jag mellan Köpenhamn och Rödby, uppenbarligen skulle hon också ut i Europa med tåg. Efter en del vedermödor nådde vi Hamburg och jag tänkte att hon skulle någon annan stans. Döm om min förvåning när jag på morgonen ser henne i Köln när vi stiger på samma tåg på väg till Bryssel. I väntan på Eurostar och sista tågsträckan till London började vi prata. Annie Månsson driver receptbloggen Vegokäk, är ingenjör och nationalekonom, engagerad 90-talist – wow, vilket givande möte. Är påfylld och hoppas vi får tillfälle att ses igen hemma i Stockholm.

Fler reseberättelser

Är du intresserad av att ta tåget nästa gång du ska ut och resa? I så fall hittar du flera av mina tidigare reseberättelser här:

Vill du bara ha tips till hur du bokar och bra hemsidor rekommenderar jag att läsa Dags att planera skidsemestern.

16 juli 2018

Senaste Inläggen

ALLT INOM ANALYS

Först kom regelstormen, sedan regelbromsen. Vilka förväntas egentligen hållbarhetsrapportera enligt EU:s Omnibus-förslag? I vilken omfattning? Och när?

De senaste åren har olika direktiv och förordningar från EU medverkat till att europeiska aktörer växlat upp sitt hållbarhetsarbete och sin rapportering. När EU i början av året presenterade ett förslag som går ut på att väsentligt minska rapporteringsbördan, var det många aktörer som kände sig kastade under Omnibussen.

Vad är Omnibus?

Omnibus är ett flertal olika förslag som i korthet går ut på att minska rapporteringsbördan för företag och samtidigt öka europeiska aktörers konkurrenskraft. Omnibus omfattar CSRD, EU-taxonomin, CS3D och CBAM och innebär regellättnader i alla dessa. Dock har inte alla delar av Omnibus beslutats kring.

De förslag som direkt rör CSRD handlar om:

  • Höjda tröskelvärden (företag ska ha minst 1 000 anställda och 50 miljoner euro i omsättning för att omfattas av kraven)
  • Skydd för att mindre företag ska få alltför omfattande CSRD-relaterade krav från större kundföretag (så kallad value chain-cap)
  • Översyn av ESRS och utvecklandet av en ny, förenklad ESRS för frivillig rapportering, samt att sektorsspecifika standarder slopas
  • Slopande av planerad full revision av CSRD-rapporterna

Det beslut som direkt rör CSRD handlar om:

  • Uppskjutande av CSRD-införandet för mindre företag (så kallade våg 2- och 3-företag) med två år

Vad innebär det för vårt CSRD-arbete?

Det vi vet i dagsläget gällande CSRD är att företagen i våg 1 (stora företag av allmänt intresse och med fler än 500 anställda) inte omfattas av någon senareläggning av sin rapportering. Det gör däremot företagen i våg 2 och 3, vars rapportering senareläggs med två år. Denna del av förslaget har godkänts i både Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd och lagtexten går att läsa i EU:s officiella tidning. Den 12 maj publicerade Justitiedepartementet en promemoria om att senareläggningen på två år föreslås träda i kraft i svensk lagstiftning den 31 december 2025 – det återstår att se om förslaget godkänns och kan gå vidare till riksdagen i nuvarande form.

För de som kommit igång med att harmonisera sitt hållbarhetsarbete utifrån CSRD kan Omnibus kännas som en kalldusch, men än så länge (maj 2025) vet vi förhållandevis lite om hur förslagen faktiskt kommer landa. I och med att inga delar av Omnibus ännu har implementerats i svensk lagstiftning, så gäller fortsatt de bestämmelser som tidigare införlivats kring CSRD – till dess att vi har nya bestämmelser.

Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen förenklade regler för hållbarhetsrapportering genom Omnibus-förslaget. Foto: Guillaume Périgois på Unsplash

Vad gör vi som befinner oss i våg 2 och 3 eller inte längre omfattas enligt Omnibus?

Det är viktigt att komma ihåg att det som de hållbarhetsrelaterade EU-direktiven och förordningarna ska åstadkomma handlar om mer än att bara uppfylla lagkrav. Grundsyftet med CSRD har alltid varit att driva på en hållbar utveckling genom att göra hållbarhetsinformation mer transparent och jämförbar.

Arbetet med till exempel dubbel väsentlighetsbedömning skapar strategiska verktyg för att hantera risker och identifiera affärsmöjligheter. De insikter och strukturer som har utvecklats i samband med den processen är också värdefulla resurser, oavsett om man omfattas av CSRD eller inte. Vi har sett att många företag som inte omfattats av CSRD – varken nu eller på sikt – ändå valt att frivilligt genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning.

Många företag i våg 2 och 3 sneglar just nu mot den frivilliga ESRS-standarden (VSME) i syfte att varken göra för lite eller för mycket i sitt rapporteringsarbete. Det kan vara en lagom väg framåt, dock är det viktigt att känna till att Omnibus kan komma att trigga ändringar i alla ESRS-standarder. Kommissionen har uttryckt att man vill ta fram en ny, förenklad standard för den frivilliga rapporteringen och att denna ska baseras på VSME-standarden.

För de företag som enligt Omnibus-förslaget inte längre omfattas av CSRD kan det just nu vara svårt att motivera större investeringar i rapporteringsarbetet, men att helt lägga sitt arbete åt sidan kan också det vara oklokt. Sannolikt kommer kunder, investerare och andra intressenter fortsätta ställa höga krav på företags hållbarhetsarbete. Här gäller det att hitta en balans mellan att fortsätta på den inslagna rapporteringsvägen och att inte göra kostsamma åtgärder i onödan.

För våg 2- eller 3-företag kan det vara klokt att:

  • Följa utvecklingen av resterande Omnibus-förslag (till exempel CSRD:s tröskelvärden och rapporteringens innehåll och omfattning)
  • Se hur Omnibus implementeras i svensk lagstiftning
  • Fortsätta arbeta med de hållbarhetsfrågor man har på sitt bord
  • Dra nytta av de insikter man fått från väsentlighetsbedömningar i sin affär
  • Ha dialog med sina revisorer om förväntningar på framtida rapportering

Det är verkligen ett oklart läge just nu, men man kan trösta sig med att ingen annan heller vet exakt hur Omnibus kommer landa. Ett generellt tips är att fokusera på att göra, så kan man ha saker att rapportera om när det väl är dags!

Vill du bolla idéer kring vilken väg som är bäst för dig? Kanske är du nyfiken på VSME-standarden? Kontakta oss gärna!

03 juni 2025