Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i.

Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt det är för konsumenter att jämföra produkter utifrån etik och miljökriterier. Är rubriceringen etisk fond bara ett sätt att rida på en våg och locka till sig ansvarfulla sparares pengar? Fair Trade Center har en barometer där olika fonder kan jämföras. Där kan du se om du har placerat dina pengar i rätt fond!

”Etikfond” är bara ett exempel bland många, där det är lätt att glida i sin kommunikation och låta intrycket bli bättre än uttrycket. ”Klimatneutral” är ett annat. Liksom ”grön” eller ”gör en insats för miljön”. ”Miljövänlig”  har lyckligtvis börjat försvinna sedan Konsumentverket reagerat, t.ex när det gäller bilar.

utslappsratter
In Sweden it’s sometimes suggested that one way for companies and individuals to ”offset” their emissions is to buy EU emission allowances (utsläppsrätter). Not so in other countries.

Why not? because purchasing emission allowances doesn’t have a direct impact on emissions. The FAQs on ZeroMission’s website explain why.