Allt mer landområden används för jordbruk. Mark tas i anspråk som tidigare var gräsmark, savann eller skog, dvs bevuxen. Resultatet är jorderosion, när vatten och vind kommer åt jorden, att det tunna mullager som omger jordklotet uttunnas och att öknar breder ut sig. Att mark betas för hårt ger samma effekt; markvegetationen försvinner och jordlagret blir åtkomligt för erosion. I Kina har på femtio år 24 000 byar övergetts pga sand. I USA har prärierna plogats upp vilket till och från resulterar i stora stoftmoln. I forna Sovjet plogades en gräsbevuxen yta upp stor som Australiens och Kanadas sammanlagda veteodlingsmark. Det har lett till jättelika stoftmoln och ekologisk katastrof. Avkastningen på marken har minskat dramatiskt. Nästa land på tur är Brasilien. Tidigare regnskog riskerar att bli savann eller i värst fall öken.
Människan är beroende av bördig jord. Jordens hälsa hänger ihop med människans hälsa. Lester Brown, tidigare chef för Worldwatch Institute, har skrivit boken Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization, där han tar upp frågan om Peak Soil och hur jordbruksmark kan konserveras och restaureras. Bördig mark är en ekosystemtjänst som vi är beroende av men kanske inte alltid tänker på. För livsmedelsföretag är detta dock en riskfaktor som måste tas in i affärsstrategin.
Själva medverkar vi med att erbjuda företag att klimatkompensera genom trädplantering.

#56 Min tur att blogga igen. Vi är ju med i blogg100 som går ut på att blogga varje dag i 100 dagar. Eftersom vi är flera på U&We och ZeroMission präglas vår blogg av våra olika intressen och vad vi inspireras av för dagen. Jag har precis kommit hem från Mexico där jag besökt klimatkompensationsprojektet Scolel’Te. Jag reste med Johannes och Johan ifrån Rewise och Rune ifrån Beans. Beans har klimatkompenserat i ScolelTe sedan fyra år tillbaka. Här besöker vi Don Manuel som bland annat planterat trädet Caoba på sin mark.



Trädet på bilden är 4 år och Don Manuel ser det som ” ett arv till sina barn och barnbarn”. Förutom pengarna han får för att plantera träd, som kallas ”carbon money”, planterar han också kaffe. Det är för att skapa möjligheter till inkomst ifrån flera aktiviteter.
Ett stort Caobaträd som han har på sin tomt används som ”fröbank”. Han skördar frön under mars och april som han säljer till plantskolor. Just nu har man problem med en svamp som angriper kaffeplantorna. Den gör att det blir en mindre kaffeskörd att sälja. Då kommer pengarna för att plantera träd och sälja fröer som ett viktigt tillskott i familjekassan.

I Villa las Rosas där Don Manuel bor står flera småbrukare på kö för att bli en del av Scolel’Te. Genom att klimatkompensera i detta projekt skapar man inte bara klimatnytta, utan det är också ett viktigt bidrag till en diversifierad inkomst för människor på plats. Hållbar utveckling när den är som bäst.

Detta är inlägg #56 i initiativet #blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar med start den 1 mars 2014.