Gästbloggare
Perspektiv i Almedalen
Idag bär det av till Almedalen där jag i tillsammans med Gröna Bilister kommer att medverka med tre egna seminarier samt vara en röst i andra arrangörers samtal och paneler. En röd tråd för min egen del i Almedalen handlar om bilismens anpassning till en hållbar framtid, både vad gäller planetens och städers gränser. Min bakgrund som miljövetare med inriktning på klimatfrågan till trots, intresserar mig faktiskt det senare mest. För även utan det överhängande klimathotet, som för det svenska transportsystemets del har gett upphov till målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, så kommer bilismen med andra påtagliga problem som måste hanteras. Buller (ja, undantaget elbilar), ohälsa, och framförallt, platsen den tar.
Trots att bilens främsta syfte är att vara en mobilitetslösning som ska underlätta förflyttning när som helst, var som helst, så står den stilla ca 96 % av tiden. All den tiden behöver den en parkering, inte bara vid hemmet, utan vid arbetet och andra tillfälliga platser vid olika destinationer.
Med en stark urbanisering där vi vid nästa sekelskifte förväntas bli 10 miljarder där 80 % bor i städer, spelar samhällsplanering en nyckelroll för livskvaliteten i städer (läs mitt tidigare inlägg ”Den mänskliga staden”). För det är främst i städer som bilen visar sin fula sida och utgör ett tillgänglighetsproblem istället för en tillgänglighetslösning.
Enbart i Stockholm, som är en av de snabbast växande städerna i Europa, spenderar en invånare i genomsnitt 11 dagar i bilkö per år, värst i Norden, men lite i jämfört med många storstäder i övriga världen där det inte konstigt att spendera flera timmar i bilkö dagligen. Att de flesta sitter ensam i sin bil och på så sätt kör runt minst tre tomma platser visar på oeffektiviteten i transportsystemet. Nya vägar är inte lösningen, de skapar istället mer trafik. Därtill tar parkeringsytan enbart i Stockholm ca 20 % i anspråk av all gatumark, värdefull plats som skulle kunna ge plats för annat som är viktigt för en stad. Och Stockholm är inte unikt.
Bilismen påverkar livet och vitaliteten i staden, t.ex. barnens möjligheter till lek och rörelse, tillgängligheten och människors möjlighet att mötas. Därtill kostar den samhället i form av luftföroreningar, trängsel, klimatförändringar och ökad ohälsa. Erfarenheter från bl.a. New York visar därtill att parkeringsplatser utanför butiker som ersätts med gång och cykelväg ökar omsättningen för handeln. Som New Yorks tidigare trafikchef Janette Sadik-Kahn uttalat det: ”bilar handlar inte- det gör människor”.
Trafikstockningar kan ses som symtomet på utmaningen och visar på att den (dock mycket viktiga) uppgiften att endast göra bilen fossilfri, tyst och ren inte räcker. Vi behöver en smartare och effektivare mobilitet än så!
Dessa perspektiv tar jag nu med mig till Almedalen och jag är säker på att jag tar med mig ännu fler tillbaka.
Från ZeroMission medverkar även Claire Wigg och från U&We Peter Wrenfelt. Med mig har jag även vår elcykel som U&We, ZeroMission och Futerra vann som förstapris i Green Tenant Award 2014. Den blir en bra mobilitetslösning i pendlandet från vår hyrda bostad och Almedalen. Följ oss i sociala medier eller kom gärna och träffa oss om du är på plats!
//Johanna
Dessa seminarium kommer jag att medverka i:
Måndag 29 juni
Går klimatet och bilen att förena?
Till 2050 måste klimatutsläppen minska drastiskt. Samtidigt är transporterna viktiga för att Sverige ska kunna fungera. Mobilitet är nödvändigt för att alla människor ska kunna få tillgång till utbildning, arbetsmarknad och fritidsaktiviteter. Hur ska dessa mål förenas? Vilka styrmedel behövs?
Arrangör: Volkswagen
Så klarar Sverige målet Fossilbränsleoberoende Fordonsflotta 2030
Vi har lanserat detaljerade, innovativa och lättbegripliga indikatorer för Sveriges omställning till en fossiloberoende fordonsflotta. Nu samlas vi för att bedöma hur arbetet går så här långt – och höra nyckelpersoner göra prognoser för framtiden. Tillsammans tippar vi utvecklingen.
Arrangör: 2030-sekretariatet, Fores
Torsdag 2 juli
Vägen framåt för klimat- och ursprungsmärkning av bränsle vid pump
Det första större drivmedelsbolaget ursprungsmärker nu sina bränslen. Gör märkningen praktisk skillnad eller är det ett PR-stunt? Ändrar konsumenten beteende när hen får veta att bensinen och dieseln är Putin-rysk? Vad säger konkurrenterna? Vad säger politiken?
Arrangör: Gröna Bilister
Bilen, Beteendet och Vardagspusslet- att möta framtiden
Varför väljer resenärer att resa som de gör idag och hur kan det se ut i framtiden? Vi avslöjar vilka emotionella och rationella motiv som olika resenärer styrs av, ställer mobilitetsdiagnos på olika sorters resenärer samt visar exempel på tjänster och lösningar för att resa effektivt och hållbart.
Arrangör: Gröna Bilister
Kommuner på väg mot fossilfrihet – möjligheter och hinder längs vägen
Hur följer vi upp kommunernas arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030? Vi diskuterar och analyserar möjligheter och hinder längs vägen mot målet. Vi presenterar indikatorer och nyckeltal som visar hur långt Sveriges kommuner kommit på väg mot 2030-målet.
Arrangör: Gröna Bilister
Mer info
Vem ska bygga, äga och förvalta destinationsladdningen?
Fläckvis har Sverige kommit långt med snabbladdare för elfordon. Men vart är alla nödvändiga destinationsladdare som bör finnas vid köpcentrum, snabbmatskedjor och parkeringsgarage? Vem ska bygga dessa och hur ska man skapa en affär kring det hela?
Arrangör: Power Circle
Göran Wiklund
Frukostseminarium om Science Based Targets och Planetnytta
U&We arrangerade i förra veckan ett frukostseminarium med rubriken “Tåget rullar. Dags att hoppa på”.
Elena Stecca, som är en av CDPs experter på Science Based Targets (SBT), medverkade på länk från CDPs kontor Berlin. SBT är ny och relativ komplex materia. Vi hjälper gärna företag som är intresserade att sätta sig in i vad dessa mål innebär och som vill ta sig an den utmaningen att sätta verkligt ambitiösa klimatmål.
Vi ställde några frågor till Elena och hennes svar belyser sammanhanget:
Why has CDP become a driving force for introducing science based targets?
Science-based targets (SBTs) provide companies with a clearly defined pathway that specifies how much and how quickly they need to reduce their greenhouse gas emissions. The Paris Agreement in 2015 saw nearly 200 of the world’s governments commit to prevent dangerous climate change by limiting global warming to well below 2°C. This signaled an acceleration in the transition to a low carbon economy. Many companies are already demonstrating they have the skills, expertise and ingenuity to make this a reality – but need ambitious emissions reduction targets that ensure the transformational action they take is aligned with current climate science.
CDP recognizes science-based target setting as best practices and are incentivizing/rewarding their adoption through scoring. Companies demonstrating climate action and leadership in this regard are recognized for their efforts. Institutionalizing the adoption of science-based emission reduction targets and creating a critical mass of companies with SBTs are two of the main strategic pillars of the Science Based Targets initiative (SBTi). CDP is committed to contribute to the SBTi’s vision that science-based target setting will become standard business practice.
Who is responsible for validating the targets submitted by companies as Science Based?
The Science Based Targets initiative validates targets submitted by companies. The Science Based Targets initiative is collaboration between CDP, World Resources Institute, the WWF, and the United Nations Global Compact.
For detailed information about the validation process, please refer to the Call to Action guidelines.
Basically, setting Science Based Targets provides a pathway towards a low carbon world. Do companies need to have a target developed in accordance with the SBTi criteria in place when they sign the SBTs commitment letter?
Once a company signed the commitment letter, it will have up to 24 months to develop a science-based target. The target has to be in line with the criteria the SBTi considers critical for qualifying a target as “science-based.” The SBTi has developed a suite of tools and guidance to help companies understand how to meet these criteria.
Should all carbon emissions be included in the targets?
The targets must cover company-wide scope 1 and scope 2 emissions, as defined by the GHG Protocol Corporate Standard.
With regard to Scope 3: companies must complete a scope 3 screening for all relevant scope 3 categories in order to determine their significance as per the GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard. If a company’s scope 3 emissions are at least 40% of total scope 1, 2, and 3 emissions, a scope 3 target is required. The scope 3 target boundary must include the majority of value chain emissions; these are the top 3 categories or 2/3 of total scope 3 emissions.
Once a committed company has got its targets validated by the SBTi, does the company have to report its progress against the targets?
The Science Based Target initiative does not currently track companies’ progress against their targets but all companies with approved targets are required to annually report their company-wide GHG emissions to ensure that progress towards delivering their targets can be tracked. There are no specific requirements regarding where the inventory should be disclosed, as long as it is public. Recommendations include annual reports, sustainability reports, the company’s website, and/or CDP’s annual questionnaire.
Recent Comments